Arbetarklass
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de lönearbetare som inte har något direkt inflytande över sitt arbete - det s.k. proletariatet.
Begreppet "arbetarklass" spreds i Europa från slutet av 1700-talet i samband med industriella revolutionen. Bland svenska socialister och kommunister kom ordet i bruk vid 1800-talets mitt. Betydelsen kunde dock variera: hantverkare, underklassen i stort eller alla kroppsarbetare (vilket också innefattade bönderna).
År 1850 kunde i Sverige drygt 200 000 människor räknas till jordbruksproletariatet och något fler till den förindustriella arbetarklassen; hantverksarbetare, arbetare inom bergsnäringen, städernas grovarbetare, sjömän m.fl.
Sin nuvarande betydelse, industriarbetare, hantverkare och lantarbetare, fick begreppet omkring 1890 genom den konservative Pontus Fahlbecks undersökningar.
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan finns främst material som behandlar arbetarklassen ur ett historiskt perspektiv.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Arbetarklass
Serie A - Ö om arbetslivet
I Arena Skolinformations tecknade serie A - Ö om arbetslivet går vi igenom olika begrepp som det kan vara bra att känna till när du jobbar.
Vägen till allmän och lika rösträtt
I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.
Olika röster - Demonstration för rösträtt 1902
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
Varför rösträtt? - Olika faktorer till rösträttens införande
Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?
Artiklar om Arbetarklass
Så bodde man förr, del 4: De fattigas och arbetarnas bostäder
Det känns som att förflyttas över hundra år bakåt i tiden, när man en solig vårdag stiger in i Emilias mörka men prydliga lilla kyffe vid Stigbergsgatan på Söder i Stockholm. När man ser barnens enkla leksaker, de nätta skolkängorna från fattighjälpen och den ensamstående fembarnsmoderns slitna svarta kappa på väggen, och framförallt, när man känner den isande kylan trots vårvärmen utanför. Just så måste det ha varit att bo i Stockholms fattigkvarter i början av 1920-talet...
Marxismen, del 2: Samhället
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Industriella revolutionens baksida
Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så fuktiga att de som bodde där hakade av dörrar och lade dem på tegelstenar för att få enkla sängar...
Historien bakom valborgsfirandet och första maj
"Sköna maj välkommen till vår bygd igen" eller "O, hur härligt majsol ler". Sångerna är många om vår favoritmånad - maj. Våren är i full gång, det är fest i luften och allting i naturen är så nytt och fint. Det börjar redan sista april, valborgsmässoafton, då är det fest, man tänder eldar och hälsar våren välkommen...
Länkar om Arbetarklass
Socialismens framväxt
Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om socialismen. Socialismen växer fram under industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman och tar intryck av tankar om att samhället behöver förändras och utvecklas på ett annat sätt. Men hur fick dessa egentligen spridning? Vilka var de största tänkarna? Och hur utvecklades ideologin i världen - och i Sverige? Vi förklarar hur det gick till när socialismen som idé växte fram - och vilka konsekvenser den fick.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Marxism - Marxism - produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken
Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.
Demokratins historia i Sverige
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
ANNONS
ANNONS
Svensk 1800- och 1900-talshistoria om vanligt folk, folkrörelser, demokrati m.m.
Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.
Mötesfrihet och föreningsfrihet på 1800-talet - källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...
Folk i rörelse - arkivdokument ur folkrörelsernas historia fram till 1922
Folk i rörelse lyfter fram arkivdokument ur föreningsarkiven, dokument som på olika vis speglar demokratins framväxt i Sverige fram till det demokratiska genombrottet runt 1920. Webbplatsen är ett läromedel som lyfter fram vissa dokument ur föreningsarkiven, dokument som på olika vis skildrar demokratins framväxt i Sverige. Olika teman är politiska rörelser, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen. Ett exempel är propagandeskrifter från den första folkomröstningen i Sverige.
1850 kunde man bli landsförvisad för sina åsikter. 1922 genomfördes den första folkomröstningen.
Rallarna banade väg för Sveriges industrialisering
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om rallare, järnvägar och det industriella genombrottet i Sverige. Rallare har blivit besjungna och omskrivna i visor och romaner i en omfattning som bara sjömän kommer i närheten av. Från mitten av 1800-talet och fram till 1930-talet arbetade tiotusentals av dem med att bygga järnvägen genom Sverige...
1800-talets tjänstefolk - en stab av tjänare arbetade i förmögna hem
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets tjänstefolk. Vad var det för skillnad på en husa, en jungfru, en köksa, ett hembiträde etcetera. Vad hade olika tjänare, män och kvinnor, för olika funktioner och arbetsuppgifter under 1800- och början av 1900-talet?
Människorna i industrisamhället
Kort genomgång (3:31 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om livet i städerna på 1800-talet. Hur var det att jobba i en fabrik? Hur var skillnaden mellan män och kvinnors arbeten? Hur bodde arbetarna?
Industriella revolutionen - några centrala begrepp
Läxhjälpsfilm (5:35 min) där du kan lära dig mer om följande begrepp som kan relateras till industriella revolutionen: industri, proletär, kapital, kapitalist, jordbrukssamhälle, industrisamhälle,
Max 1800-tal: Revolutionernas århundrade
På UR:s webbplats kan du se ett avsnitt (ca 28 min) ur programserien Max 1800-tal som här handlar om revolutionernas århundrade med fokus på Sveriges industrialiseringen. Franska revolutionen startade en mängd olika tankar och idéer om människors likhet inför lagen, om frihet, jämlikhet och broderskap. Dessa idéer spreds under Napoleonkrigen och samtidigt skedde en annan revolution, den industriella, som skulle förändra Sverige och Europa för alltid. De nya fabrikerna som byggdes upp i städerna drog till sig människor som lämnade sina hem i de byarna bakom sig. Den moderna migrationen var född...
Följder av industriella revolutionen
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (34:07 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om följderna av den industriella revolutionen. Här berörs ekonomiska följder, politiska och militära följder, sociala följder, socialismen, familjebilden förändras, kvinnorörelsen, könssynen, följder för resor och tid, följder för miljö och befolkning, etc.
Marxismen
På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning hittar du en sammanfattning om marxismen och dess lära. Materialet är anpassat för elever på högstadiet och gymnasiet.
Den industriella revolutionen i Sverige
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om Sveriges industrialisering under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Se även avsnittet om industrialiseringens konsekvenser där det även berättas kortfattat om arbetarrörelsens framväxt och Sveriges demokratisering.
Storstrejken 1909, våldet och den borgerliga segerns sötma
Artikel (PDF) i Globalarkivet där Håkan Blomqvist berättar om storstrejken 1909 och hur högern slog tillbaka.