Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de lönearbetare som inte har något direkt inflytande över sitt arbete - det s.k. proletariatet.
Begreppet "arbetarklass" spreds i Europa från slutet av 1700-talet i samband med industriella revolutionen. Bland svenska socialister och kommunister kom ordet i bruk vid 1800-talets mitt. Betydelsen kunde dock variera: hantverkare, underklassen i stort eller alla kroppsarbetare (vilket också innefattade bönderna).
År 1850 kunde i Sverige drygt 200 000 människor räknas till jordbruksproletariatet och något fler till den förindustriella arbetarklassen; hantverksarbetare, arbetare inom bergsnäringen, städernas grovarbetare, sjömän m.fl.
Sin nuvarande betydelse, industriarbetare, hantverkare och lantarbetare, fick begreppet omkring 1890 genom den konservative Pontus Fahlbecks undersökningar.
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).