© 2026 SO-rummet.se
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2030, 2034 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september.
Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförda i Sverige får rösta i riksdagsvalet. Att vara folkbokförd innebär att man är registrerad som bosatt i Sverige.
I valet röstar vi på de politiska partier som vi vill ska representera oss i riksdagen.
Riksdagen har 349 platser (mandat), som fördelas mellan partierna utifrån hur många röster de får. Efter valet avgör resultatet om den tidigare regeringen kan fortsätta eller om en ny regering behöver bildas.
För att ett parti ska få platser i riksdagen måste det normalt få minst fyra procent av rösterna i hela landet. Det kallas fyraprocentsspärren och innebär att partier med mycket få röster oftast inte kommer in i riksdagen.
En regering kan bestå av ett enda parti eller flera partier som samarbetar.
När en ny statsminister ska utses föreslår riksdagens talman en person som riksdagen sedan får rösta om. För att personen ska bli godkänd får inte 175 eller fler av riksdagens 349 ledamöter rösta nej. Det räcker med andra ord att färre än 175 röstar emot förslaget.
Det betyder att partierna som bildar regering inte behöver ha en egen majoritet i riksdagen. De kan få stöd av andra partier som inte själva ingår i regeringen. Dessa partier kan rösta ja eller avstå från att rösta, vilket gör det möjligt för en regering att bildas även om regeringspartierna har färre än hälften av riksdagens platser.
Regeringen styr landet men granskas av riksdagen.
Efter varje riksdagsval väljer ledamöterna en talman och tre vice talmän (posterna kan innehas av både kvinnor och män). Talmannens uppgift är att leda riksdagens arbete och möten. Talmannen får inte delta i de politiska debatterna eller rösta när olika frågor ska avgöras. Därför tar en ersättare från samma parti över talmannens plats i riksdagen. På så sätt förlorar partiet inte någon röst.
När en ny regering ska bildas föreslår talmannen vem som ska bli statsminister. Riksdagen får sedan rösta om förslaget.
Riksdagen fattar hundratals beslut varje år. För att hinna arbeta med alla frågor finns 15 utskott, som är arbetsgrupper med ansvar för olika områden.
Ett utskott arbetar till exempel med skolan, ett annat med miljön. I varje utskott sitter 17 ledamöter från olika partier. Stora partier får i regel fler platser än små.
Förslag till nya lagar kommer ofta från regeringen eller riksdagsledamöterna. Innan riksdagen fattar beslut granskas och diskuteras förslagen i utskotten. Där försöker ledamöterna ibland kompromissa med varandra. Det innebär att de försöker hitta en lösning som flera partier kan acceptera, även om de tycker olika.
När ett utskott är klart med sitt arbete lämnar det ett förslag till riksdagen. Ledamöterna diskuterar sedan förslaget i kammaren, den stora sal där riksdagen samlas för att debattera och fatta beslut.
Om ingen begär omröstning kan talmannen klubba igenom beslutet. Om ledamöterna är oense kan de istället rösta med hjälp av knappar vid sina platser. De kan rösta ja, nej eller avstå. Resultatet visas på stora ljustavlor i kammaren. I de flesta frågor räcker det att fler röstar ja än nej för att förslaget ska godkännas. I vissa särskilda frågor krävs dock större stöd. Om det blir lika många ja- och nejröster, vilket kan hända om någon avstår från att rösta eller är frånvarande, skjuts beslutet upp. Riksdagen får då rösta om frågan igen vid ett senare tillfälle.
Regeringen styr Sverige, men det är riksdagen som beslutar om landets lagar och hur statens pengar ska användas. Regeringen ska sedan se till att riksdagens beslut genomförs.
När riksdagen har godkänt en statsminister väljer statsministern vilka personer som ska ingå i regeringen. Dessa personer kallas ministrar eller statsråd. Varje minister ansvarar för ett eller flera politiska områden, till exempel skolan, försvaret eller ekonomin.
Till sin hjälp har regeringen olika departement. Ett departement är en arbetsplats där anställda hjälper ministrarna att förbereda förslag och genomföra politiska beslut. Exempel är utbildningsdepartementet, finansdepartementet och försvarsdepartementet.
De flesta som arbetar på departementen är tjänstepersoner som behåller sina jobb även om en ny regering tar över efter ett val.
Därför får ministrarna inte bestämma alltRegeringen styr Sverige, men det finns gränser för vad ministrarna får bestämma. En minister får till exempel inte beordra polisen att gripa en viss person eller bestämma hur en domstol ska döma. Regeringen får bestämma vilka uppgifter en statlig myndighet ska ha och hur mycket pengar den ska få. Men den får inte lägga sig i hur myndigheten fattar beslut i enskilda fall som handlar om att tillämpa lagen. Den här principen är en viktig del av den svenska demokratin och skyddar människor mot att politiker missbrukar sin makt. Den innebär att myndigheter ska följa lagen och behandla alla lika, oavsett vem som styr landet. |
M LÄS MER: Vad är en regering?
S LÄS MER: Sveriges riksdag – en representativ demokrati
S LÄS MER: Sveriges politiska system – så styrs Sverige
M PODCAST: Hur bildas en ny regering?
M PODCAST: Riksdag och regering i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Källor:
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/arbetet-pa-nationell-niva/
Shirin Ahlbäck Öberg m.fl., Svensk författningspolitik, SNS förlag, 2008
Olof Petersson, Statsbyggnad: den offentliga maktens organisation, SNS förlag, 2007
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här nedan hittar du material som kan relateras till riksdag och regering.
© 2026 SO-rummet.se
Riksdagsspelet är ett pedagogiskt undervisningsmaterial för ämnet samhällskunskap. Det är ett brädspel som skolor kan beställa utan kostnad.
För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Men riksdagens historia började långt tidigare. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918-1922 och om utvecklingen därefter.
Vad gör EU:s olika institutioner, hur kommer en EU-lag till och hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? På riksdagens webbplats får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.
Den andra söndagen i september är dags för val! Riksdagen erbjuder material för att undervisa om riksdagsvalet i höst.
Är du lärare i samhällskunskap? Vill du fräscha upp eller fördjupa dina kunskaper om riksdagen? Här kan du läsa om kurser och fortbildningsdagar för lärare. Alla kurser och fortbildningsdagar är gratis.
Lästid 7 minuter
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
Lästid 6 minuter
Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter – och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...
Lästid 7 minuter
Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...
Lästid 4 minuter
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...
Lästid 7 minuter
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...
Lästid 9 minuter
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Lästid 8 minuter
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
Lästid 7 minuter
En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Men det kan också behöva bildas en ny regering om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra skäl...
Lästid 3 minuter
Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den ska genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet, men det är riksdagens som beslutar.
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
Genomgång (12:57 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om svensk demokrati ur olika perspektiv.
Genomgång (9:36 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om regeringen och statsförvaltningen. Här berörs regeringens uppgifter, olika typer av regeringar, statlig förvaltning (myndigheter), m.m.
Informationsfilm (1:57 min) från Valmyndigheten som visar hur det går till att rösta i vallokalen på valdagen eller om du förtidsröstar.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver hur fördelningen av mandat till riksdagen går till.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver det svenska valsystemets grunder med allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.
Genomgång (15:10 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om hur Sverige förvaltas.
Avsnitt (18:03 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratiska nivåer. Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.
Om serien Samhällskunskap förklarad.
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Genomgång (9:40 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar ingående om svensk parlamentarism - dvs hur Sveriges riksdag och regering fungerar..
Genomgång (11:33 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om demokrati och val i Sverige.
Läxhjälpsfilm (14:05 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om Sveriges riksdag och dess funktion, uppgifter och makt.
Informationsfilm (0:59 min) från Sveriges riksdag. I Sverige har vi en riksdag och en regering som är beroende av varandra för att styra landet. Det kallas parlamentarism och är vårt statsskick. I filmserien Demokratin pågår får du veta hur vår demokrati fungerar i praktiken – och vad folkstyre faktiskt innebär...
Informationsfilm (2:28 min) från Sveriges riksdag. Du har rätt att fritt uttrycka din åsikt, du ska gå i skolan i minst tio år och du som nybliven förälder har rätt till föräldrapenning. Men du får inte stjäla, du får inte diskriminera och du får inte använda narkotika. Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar som ska gälla i vårt land. Det är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Här får du på två minuter lära dig hur det går till när riksdagen stiftar de lagar som alla i Sverige måste följa.
Genomgång (24:56 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om regeringen ur olika perspektiv.
Genomgång (35:32 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om hur Sverige styrs med fokus på valen och vår riksdag.
Kortfattad genomgång (5:37 min) av YouTubekanalen Meningsfull väntan (filmer och studiematerial för nyanlända) som i den här videon förklarar Sveriges politiska system. Här berörs riksdag, regering, grundlagarna, län och kommuner.
En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...
Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. En grundlag är en extra...
Statsskick beskriver hur ett land styrs och hur makten är fördelad. Det handlar bland annat om vem...
Parlamentarism är ett statsskick där regeringen måste ha stöd av, eller åtminstone accepteras av,...
Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
