M
Tagg
Symbol
Riksdagens emblem.

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026, 2030 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september.

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet. Förenklat gäller att de politiska partier som har flest mandat (platser) i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. 

Regeringen styr landet men granskas av riksdagen.

ANNONS

ANNONS

Riksdag

När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän (posterna kan innehas av både kvinnor och män).

Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.

Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden. De 349 riksdagsledamöterna delar in sig på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan.  I varje utskott sitter ett udda antal riksdagsledamöter eftersom det ibland genomförs röstningar även där. Det måste vara minst 15 stycken och för närvarande har varje utskott av 17 ledamöter.

Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.

Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Det viktigaste riksdagsarbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer. I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom inget parti i riksdagen har en egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.

När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser. Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas. I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen går till så att de ledamöter som säger ja till ett förslag reser sig i sina bänkar. Därefter reser sig de som röstar nej. Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.

ANNONS

ANNONS

Regering

Regeringen är de som styr landet, men det är riksdagen som beslutar.

Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Många av regeringens statsråd (ministrar) är ansvariga för var sitt departement. Ett departement har ansvar för ett speciellt samhällsområde. Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljö- och energidepartementet. Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.

LÄS MER: Vad är en regering?

LÄS MER: Sveriges politiska system - så styrs Sverige

PODCAST: Hur bildas en ny regering?

PODCAST: Riksdag och regering i Sverige

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Här nedan hittar du material som kan relateras till riksdag och regering.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 oktober 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Riksdag och regering

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Demokratin i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.

+ Läs mer

Riksdagen i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.

+ Läs mer

Demokrativerkstaden i klassrummet

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Pröva gärna rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som riksdagsledamöter får eleverna arbeta med olika förslag i partigrupper, utskott och kammare.

+ Läs mer

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Riksdagen och EU - informations- och studiematerial

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? Hur arbetar riksdagen med EU-frågor? Vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? Här finns både informationsmaterial och studiematerial som riktar sig till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.

+ Läs mer

Artiklar om Riksdag och regering

S

Hur bildas en regering?

av: Sveriges riksdag
2022-05-23

En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Men det kan också behöva bildas en ny regering om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra skäl...

+ Läs mer

L

Vad är en regering?

av: Carsten Ryytty
2016-11-14

Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den ska genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet, men det är riksdagens som beslutar.

+ Läs mer

Podcast om Riksdag och regering

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Läs mer

Länkar om Riksdag och regering

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS