Kammarkollegiet hade sina första lokaler i slottet Tre kronor.
Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet, samtidigt med hovrätterna, ämbetsverken, posten, lantmäteristyrelsen och mycket annat som vi förknippar med dagens Sverige.
Sverige fick under Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna en "modern" byråkrati, vars översta skikt bars upp av adelsmän. Det system som infördes skulle få stor betydelse för den framtida organisationen av Sverige, och det finns än idag betydande spår av de reformer som genomfördes under första delen av 1600-talet.
Centrum för rikets styrelse utgjordes av rådet, vars kärna bestod av riksdrotsen, riksmarsken, riksamiralen, rikskanslern och riksskattmästaren. Dessa var chefer för fem kollegier: Svea hovrätt, krigskollegium, amiralitetskollegium, kanslikollegium och kammarkollegium.
ANNONS
ANNONS
Kollegierna var centrala ämbetsverk som började inrättas på 1630-talet, vilka delvis motsvaras av våra nuvarande departement och ämbetsverk.
Rådet fick under början av 1600-talet en fastare struktur med protokollförda sammanträden. Sedan det karolinska enväldet etablerats vid 1680 års riksdag blev rådet mer eller mindre maktlöst. I början av 1700-talet, under Karl XII:s krigståg, svarade det dock för den löpande styrelsen av landet under noggrann - men avlägsen - uppsikt från kungens sida.
Från och med 1600-talets mitt började en utbildad ämbetsmannaklass att etableras i Sverige. Med såväl teoretisk som praktisk utbildning i ryggen fick nu även lågadliga och ofrälse ynglingar möjlighet att göra karriär i den ämbetsmannastat som var under uppbyggnad. Enbart adlig börd skulle hädanefter inte längre räcka för en karriär inom staten. Systemet byggde på obetald tjänstgöring som ett led i en utbildningsgång och tillämpades först i hovrätterna. Utanför rättsväsendet var Bergskollegium först med att införa systemet (fr.o.m. 1678).
Det nya systemet mötte motstånd från högadliga grupper inom kollegierna. Det uppstod en konfrontation mellan två system. Det äldre systemets ämbetsmannakarriärer byggde på börd, medan det nya systemet - som satte det äldre ur kraft - byggde på kompetenser och en ny utbildningsordning (se nedan).
Ett led i professionaliseringen av ämbetsmännen var inrättandet av gymnasier i stiftsstäder som universitetsförberedande skolor. Landets första gymnasium grundades i Västerås 1623 (se faktarutan nedan). Utbildningen var vid den tiden visserligen främst avsedd för blivande präster, men Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna var väl införstådda med det växande behovet av utbildade ämbetsmän.
Gymnasier och universitet
Utbildningsväsende var nödvändigt för en nybliven stormakt med växande behov av präster och ämbetsmän. År 1620 presenterade Gustav II Adolf ett program för att inrätta gymnasier. Det första instiftades i Västerås 1623. Gymnasierna var nära knutna till kyrkan. De förlades till stiftsstäderna och deras lektorer hade samtidigt säte i domkapitlen. Kungen gjorde också en stor privat donation (över 300 gårdar) till Uppsala universitet, som återupptagit sin verksamhet 1593. Nya universitet grundades i Dorpat (nuvarande Tartu) 1632, i Åbo 1640 och i Lund 1668.
Den roll utbildningsväsendet tillskrevs i stormaktspolitikens tjänst framgår av anvisningarna till Uppsala universitet:
Framför allt skall ynglingarna lära sig att icke hysa låga och klenmodiga tankar om sig själva och rikets närvarande tillstånd, ty härav alstras vanligen klagan och jämmer, beundran för allt utländskt och misstro till egen förmåga att utföra stora handlingar, vilket är det största hindret i en stats styrelse. Detta bör rättas så att ynglingarnas sinnen vinner den lyftning, som det, vissa hoppet om stora gärningar giver.
ANNONS
ANNONS
Rättsväsendet reformeras
Rättegångsordningen 1614 gav det svenska rättsväsendet en ny utformning. Denna innebar att de lägre domstolarna - häradsrätter, lagmansrätter och rådhusrätter - fick sin verksamhet reglerad. Dessutom tillkom en överrätt, Svea hovrätt, där riksdrotsen var president. Vid sin sida hade han ett antal assessorer, och det bestämdes hur många av dessa som skulle tillhöra adeln och hur många som skulle vara ofrälse. Svea hovrätt fick snart efterföljare genom hovrätterna i Åbo (1623), Dorpat (nuvarande Tartu, 1630) och Jönköping (1635).
Hovrätternas domar kunde överklagas hos kungen som således behöll sin ställning som högste beskyddare av lag och rätt. De ärenden som gick till kungen avgjordes av rådet med kungen som ordförande.
Text: Torbjörn Nilsson (professor i historia) och Stig Hadenius (historiker och professor i journalistik) Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Ståndsriksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet och vid slutet av århundradet hade den blivit ett allmänt inslag i det svenska statsskicket. På 1600-talet skapades tydligare regler för riksdagen, bl.a. om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen som riksdagen skulle kallas in. Det var också nu som systemet med utskott (arbetsgrupper inom riksdagen) växte fram. Under det karolinska enväldet i slutet på 1600-talet fick kung Karl XI alltmer makt. Riksdagens ställning försvagades, och riksdagen blev i praktiken ett lydigt redskap i kungens händer. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls...
På 1600-talet, när stora delar av Baltikum ingick i det svenska stormaktsväldet, grundades universitetet i Dorpat (dagens Tartu) som ett led i försvenskningen av Baltikum. Stadens styresmän har skiftat, gamla universitetsbyggnader har ersatts av nya men hela tiden har universitetet haft en central roll inom kultur och politik...
Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Axel Oxenstierna (1583-1654). Dagens effektiva, svenska statsapparat är till stor del ett arv från Axel Oxenstierna. Även den relativt höga etiska nivå – åtminstone jämfört med många andra länder – som präglar statsförvaltningen, har rötter från hans epok. Oxenstiernas organisering av den svenska statsapparaten skulle sedan komma att kopieras i Danmark, Norge, Preussen och i Peter den stores Ryssland...
Avsnitt ur Vetenskapsradion Historia (15 min) där det berättas om Axel Oxenstierna (1583-1654) och hans betydelse för den moderna svenska statens uppkomst. Det har gått 400 år sedan Axel Oxenstierna tillträdde posten som rikskansler. Vetenskapsradion Historia tar reda på hur Oxenstierna på 40 år lyckades skapa det moderna Sverige. Programmet går att ladda ner (22 MB).
På regeringens webbsida finns ett rikt illustrerat ”lektionsmaterial” i pdf-format (32 sid) om Regeringskansliets historia. Regeringskansliets historia är en del av Sveriges utveckling till en modern demokrati, från kungligt envälde till parlamentarism. Här berättas om svensk politik och svensk statsmakt från tidig medeltid till nutid. Varje historisk epok presenteras enskilt.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om postbönderna och postbondedrängarna som var viktiga för att posten skulle komma fram under 1600-talet. Längs postlinjerna upprättades ett stafettsystem där posten utväxlades på de gårdar där postbönderna satt. När en postdräng närmade sig en postgård blåste han i sitt horn, vilket var signalen till den dräng som skulle springa nästa sträcka att göra sig beredd...
Kort artikel i tidningen Populär Historia som belyser hur det svenska postväsendet faktiskt vid några tillfällen tidigare, i dess linda, har drivits i privat regi. 1600-talets postverk har ofta beskrivits som en stenhårt styrd verksamhet, grundad på statens villkor och för statens bästa. Men det är en förenklad slutsats, menar Magnus Linnarsson, historiker som nyligen disputerat på en avhandling om postväsendets tidiga organisation. I själva verket avlöste olika administrationsformer varandra under stormaktstiden...
Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om när Sverige fick en stark centralmakt. Här berättas om den politiska utvecklingen i Sverige under perioden 1500-1700. Webbplatsen drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om postväsendet och postvägar under stormaktstiden. På 1600-talet var postvägen mellan Stockholm och Åbo den viktigaste i landet. Fyra dygn tog det i allmänhet att skicka ett brev mellan städerna...
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnar Wetterberg berättar om rikskansler Axel Oxenstierna. Ingen svensk har utövat lika mycket makt som rikskansler Axel Oxenstierna under 1600-talets första hälft…
Artikel i tidningen Populär Historia som fokuserar på postens roll i det svenska stormaktsväldet. 1600-talets svenska expansionspolitik och ökade byråkrati krävde nya sätt att kommunicera. Det organiserade postväsendet fick en viktig roll…
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska statens effektivitet och kontroll under 1600-talet, som var en förutsättning för att Sverige kunde bli en stormakt. Hur kunde detta folkfattiga, om än aldrig så malmrika, land i Europas norra hörn utvecklas på det sätt som skedde, på långt folkrikare grannars bekostnad? Frågorna är många och svaren med olika tolkningar inom forskningen än fler…
