S
Tagg
Slottet Tre kronor
Kammarkollegiet hade sina första lokaler i slottet Tre kronor.

Centraliseringen av staten under 1600-talet

Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet, samtidigt med hovrätterna, ämbetsverken, posten, lantmäteristyrelsen och mycket annat som vi förknippar med dagens Sverige.

Sverige fick under Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna en "modern" byråkrati, vars översta skikt bars upp av adelsmän. Det system som infördes skulle få stor betydelse för den framtida organisationen av Sverige, och det finns än idag betydande spår av de reformer som genomfördes under första delen av 1600-talet.

ANNONS

ANNONS

Centrum för rikets styrelse utgjordes av rådet, vars kärna bestod av riksdrotsen, riksmarsken, riksamiralen, rikskanslern och riksskattmästaren. Dessa var chefer för fem kollegier: Svea hovrätt, krigskollegium, amiralitetskollegium, kanslikollegium och kammarkollegium.

Kollegierna var centrala ämbetsverk som började inrättas på 1630-talet, vilka delvis motsvaras av våra nuvarande departement och ämbetsverk.

Rådet fick under början av 1600-talet en fastare struktur med protokollförda sammanträden. Sedan det karolinska enväldet etablerats vid 1680 års riksdag blev rådet mer eller mindre maktlöst. I början av 1700-talet, under Karl XII:s krigståg, svarade det dock för den löpande styrelsen av landet under noggrann - men avlägsen - uppsikt från kungens sida.

Från och med 1600-talets mitt började en utbildad ämbetsmannaklass att etableras i Sverige. Med såväl teoretisk som praktisk utbildning i ryggen fick nu även lågadliga och ofrälse ynglingar möjlighet att göra karriär i den ämbetsmannastat som var under uppbyggnad. Enbart adlig börd skulle hädanefter inte längre räcka för en karriär inom staten. Systemet byggde på obetald tjänstgöring som ett led i en utbildningsgång och tillämpades först i hovrätterna. Utanför rättsväsendet var Bergskollegium först med att införa systemet (fr.o.m. 1678).

Det nya systemet mötte motstånd från högadliga grupper inom kollegierna. Det uppstod en konfrontation mellan två system. Det äldre systemets ämbetsmannakarriärer byggde på börd, medan det nya systemet - som satte det äldre ur kraft - byggde på kompetenser och en ny utbildningsordning (se nedan).

Ett led i professionaliseringen av ämbetsmännen var inrättandet av gymnasier i stiftsstäder som universitetsförberedande skolor. Landets första gymnasium grundades i Västerås 1623 (se faktarutan nedan). Utbildningen var vid den tiden visserligen främst avsedd för blivande präster, men Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna var väl införstådda med det växande behovet av utbildade ämbetsmän.

Gymnasier och universitet

Utbildningsväsende var nödvändigt för en nybliven stormakt med växande behov av präster och ämbetsmän. År 1620 presenterade Gustav II Adolf ett program för att inrätta gymnasier. Det första instiftades i Västerås 1623. Gymnasierna var nära knutna till kyrkan. De förlades till stiftsstäderna och deras lektorer hade samtidigt säte i domkapitlen. Kungen gjorde också en stor privat donation (över 300 gårdar) till Uppsala universitet, som återupptagit sin verksamhet 1593. Nya universitet grundades i Dorpat (nuvarande Tartu) 1632, i Åbo 1640 och i Lund 1668.

Den roll utbildningsväsendet tillskrevs i stormaktspolitikens tjänst framgår av anvisningarna till Uppsala universitet:

Framför allt skall ynglingarna lära sig att icke hysa låga och klenmodiga tankar om sig själva och rikets närvarande tillstånd, ty härav alstras vanligen klagan och jämmer, beundran för allt utländskt och misstro till egen förmåga att utföra stora handlingar, vilket är det största hindret i en stats styrelse. Detta bör rättas så att ynglingarnas sinnen vinner den lyftning, som det, vissa hoppet om stora gärningar giver.

ANNONS

ANNONS

Rättsväsendet reformeras

Rättegångsordningen 1614 gav det svenska rättsväsendet en ny utformning. Denna innebar att de lägre domstolarna - häradsrätter, lagmansrätter och rådhusrätter - fick sin verksamhet reglerad. Dessutom tillkom en överrätt, Svea hovrätt, där riksdrotsen var president. Vid sin sida hade han ett antal assessorer, och det bestämdes hur många av dessa som skulle tillhöra adeln och hur många som skulle vara ofrälse. Svea hovrätt fick snart efterföljare genom hovrätterna i Åbo (1623), Dorpat (nuvarande Tartu, 1630) och Jönköping (1635).

Hovrätternas domar kunde överklagas hos kungen som således behöll sin ställning som högste beskyddare av lag och rätt. De ärenden som gick till kungen avgjordes av rådet med kungen som ordförande.
 


LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

LÄS MER: Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige

LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

LÄS MER: Karolinska enväldet

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Stormaktstidens adel

LÄS MER: Riksdagen under Vasatiden

LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

LÄS MER: Varför och hur blev Sverige en stormakt?

LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia


FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson (professor i historia) och Stig Hadenius (historiker och professor i journalistik)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till centraliseringen av den svenska staten under 1600-talet.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Centraliseringen av staten under 1600-talet

S

De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

av: Stig Hadenius och Torbjörn Nilsson
2020-08-23

Ståndsriksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet och vid slutet av århundradet hade den blivit ett allmänt inslag i det svenska statsskicket. På 1600-talet skapades tydligare regler för riksdagen, bl.a. om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen som riksdagen skulle kallas in. Det var också nu som systemet med utskott (arbetsgrupper inom riksdagen) växte fram. Under det karolinska enväldet i slutet på 1600-talet fick kung Karl XI alltmer makt. Riksdagens ställning försvagades, och riksdagen blev i praktiken ett lydigt redskap i kungens händer. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls...

+ Läs mer

S

Universitetet i Dorpat och försvenskningen av Baltikum under 1600-talet

av: Torbjörn Nilsson
2019-07-03

På 1600-talet, när stora delar av Baltikum ingick i det svenska stormaktsväldet, grundades universitetet i Dorpat (dagens Tartu) som ett led i försvenskningen av Baltikum. Stadens styresmän har skiftat, gamla universitetsbyggnader har ersatts av nya men hela tiden har universitetet haft en central roll inom kultur och politik...

+ Läs mer

M

Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige

av: Herman Lindqvist
2019-03-05

Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...

+ Läs mer

Länkar om Centraliseringen av staten under 1600-talet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS