Sveriges politiska omvandling under 1800-talet

Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med det nya samhälle som växte fram. Revolutioner, frihetskrig och tal om alla människors lika värde spred sig över världen. Folket krävde större frihet och ökat politiskt inflytande.
M

Under slutet av 1800-talet flyttade många egendomslösa från landsbygden för att ta arbete i industrin. I de växande städerna lades grunden för liberalismen, socialismen och de folkrörelser som inledde kampen för rösträtt och bättre sociala förhållanden. På bilden tegelbruksarbetare vid Upsala Ekeby AB år 1910.

Sociala och ekonomiska strukturförändringar

Under 1800-talet fick svenskarna för första gången uppleva en längre period av fred. Dödligheten sjönk och folkmängden ökade, framför allt bland egendomslösa grupper på landsbygden. Torpare, backstugusittare, statare, pigor och drängar blev allt fler. Läs mer >

Samtidigt förändrades näringslivet och de ekonomiska strukturerna. Jordbruket effektiviserades, och i städerna började industrier växa fram. Godsägare, självägande bönder och företagare i städerna ökade sina inkomster och förmögenheter.

Många egendomslösa på landsbygden flyttade in till städerna, där jobben fanns. Här inleddes snart arbetarnas politiska kamp för bättre arbetsförhållanden och ökat politiskt inflytande. Många tog intryck av socialismens idéer om solidaritet och jämlikhet.

ANNONS

ANNONS

Revolutionstider

Revolutionerna i Nordamerika och Frankrike i slutet av 1700-talet slungade ut upplysningens mest radikala idéer med kraft: Alla människor har rätt att delta i det egna landets styre! Kungens, adelns och kyrkans maktmonopol måste brytas!

Den fortsatta utvecklingen skapade både skräck och förhoppningar. I Frankrike övergick revolutionen i terror och massavrättningar, som följdes av Napoleon I:s militärdiktatur. USA var en nybildad republik och kunde lättare bygga ett politiskt system från grunden, utan hänsyn till kungahus, adel och medeltida privilegier. I USA utökades rösträtten stegvis från 1820-talet, men även här följde bakslag i form av inbördeskrig och diskriminering av fattiga och etniska minoriteter.

Adelns makt hade varit obruten sedan medeltiden, men nu försvagades deras ställning. Skattebefriad jordbruksmark, så kallade frälsejordar, köptes upp av bönder och köpmän som inte var av adlig släkt. Adelsfamiljer gifte oftare bort sina barn med förmögna köpmän och kapitalister. Det växte fram en ny borgerlig medel- och överklass, där liberala idéer dominerade. Liberalerna krävde pressfrihet, näringsfrihet och politiska reformer.

Krav på förändring

År 1809 fick Sverige en ny regeringsform som hämtade inspiration från upplysningens idéer. Det kungliga enväldets tid var över. Mer makt fördes över till riksdagen, och domstolarna blev mer självständiga.

Men kungen styrde ännu landet. Han utsåg själv alla statsråd i regeringen och kunde fatta beslut som gick emot riksdagsmajoritetens vilja. Riksdagen behöll det gamla systemet med fyra stånd och privilegier som särskilt gynnade adeln.

Missnöjet med den gamla ståndsriksdagen växte. Bönder, liberala företagare och annan medelklass fick en allt större betydelse för landets ekonomi, men deras politiska makt i riksdagen var förhållandevis liten. Liberalerna tyckte att riksdagsledamöterna borde väljas efter personliga meriter - inte för att de tillhörde ett föråldrat stånd.

Många konservativa politiker i riksdagens adels- och prästestånd var ovilliga till snabba förändringar. Varför skulle de släppa makten och ansvaret för landet? Kanske skulle politiskt kaos och ”pöbelvälde” utbryta om Sverige experimenterade med statsskicket? I december 1865 fattade ändå adeln det svåra beslutet: de skulle stödja förslaget om att inrätta en tvåkammarriksdag.

ANNONS

ANNONS

Rösträtt för några få

Införandet av tvåkammarriksdagen innebar att rösträtten, valbarheten och den politiska makten i riksdagen inte längre var kopplad till de fyra stånden. Alla medborgare som uppfyllde vissa grundläggande villkor - så kallade streck - kunde nu både rösta och väljas till riksdagen.
 

Folkskola klassrum 1919
1842 infördes obligatorisk folkskola i Sverige för att alla barn ska få utbildning. Alla socknar och städer var tvungna att ha en skola med en utbildad folkskolelärare. Staten var ansvarig för lärarutbildningen. Införandet av folkskola var en av flera viktiga förutsättningar för det kommande demokratiska genombrottet. På bilden Glava folkskola, Värmland, 1919.

En folkmassa jublar utanför Riddarhuset när adelsståndet beslutar att stödja förslaget om att avskaffa ståndsriksdagen i december 1865.

Villkoren för att få rösta handlade främst om kön, ålder och ekonomi. Strecken uteslöt alla kvinnor, egendomslösa och människor med vanliga yrken. I valet till andra kammaren 1872 hade bara var fjärde man rösträtt. Sett till hela befolkningen var det drygt 5 procent som fick rösta. De nya rösträttsreglerna gjorde att de självägande bönderna fick fler platser i den nya riksdagen. De fick många representanter i den direktvalda andra kammaren.

Riksdagens första kammare valdes indirekt, via lokalval till landsting och stadsfullmäktige som sedan utsåg representanter till riksdagen. Reglerna för de lokala valen utformades 1862 och byggde på en ekonomiskt graderad rösträtt. Förmögna personer som betalade mycket kommunalskatt fick fler röster. Även bolag kunde rösta. Det var inte ovanligt att ett bolag eller en enskild godsägare kunde ha mer än hälften av rösterna i små kommuner.

Första kammaren sågs av många som en garanti för stabilitet och tradition. Reglerna för val till första kammaren gjorde att den långt in på 1900-talet dominerades av adelsmän och förmögna personer.

ANNONS

ANNONS

Tvåkammarriksdagen var ett avancerat politiskt system, som bar med sig flera inslag från 1800-talets politiska kultur. Redan innan demokratins genombrott hade Sverige fungerande grundlagar och en stabil statsförvaltning med domstolar och myndigheter. Folket hade dessutom relativt stor politisk frihet med åsikts- och yttrandefrihet och omfattande mötes- och demonstrationsfriheter. Allt detta bidrog till att Sverige lättare kunde införa ett demokratiskt styre, utan stora förändringar i regeringsformen och riksdagsordningen.
 

Reformer på vägen mot demokrati under 1800-talet

Förberedande beslut

I slutet av 1800-talet var demokratin fortfarande långt borta. Men Sverige hade genomfört flera reformer som tillsammans var viktiga för det demokratiska genombrott som väntade under 1900-talet:

  • Regeringsformen som beslutades den 6 juni 1809 slog fast principen om maktdelning, vilket innebar slutet för den enväldiga kungamakten.
     
  • Folkskolan (1842), större frihet för företagare (1864), lika arvsrätt mellan könen (1845) och flera andra reformer stärkte folkets fri- och rättigheter. Inom flera områden förbättrades kvinnornas ställning.
     
  • 1862 års bestämmelser om kommuner och landsting och 1866 års tvåkammarriksdag byggde på personlighetsprincipen. Principen innebar att rösträtten och valbarheten knöts till enskilda personer - inte till de fyra stånd vars privilegier hade slagits fast av kungen på medeltiden.

De fem maktfunktionerna i 1809 års regeringsform

1809 års regeringsform beskrev fem maktfunktioner som delades mellan kungen och riksdagen. Dagens statsskick bygger i stället på parlamentarismens principer, vilket betyder att riksdagen har den yttersta makten över såväl lagar och beskattning som regering och  statsförvaltning. Maktdelningen mellan kung och riksdag är avskaffad, men statens arbetsuppgifter är fortfarande uppdelade på ungefär samma sätt. Det handlar om att stifta lagar, beskatta, styra och verkställa, döma, följa upp och granska.
 

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

LÄS MER: Det moderna Sveriges framväxt 1809-1905

LÄS MER: Upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt

Visste du att:

  • 1893 införde Nya Zeeland som första land i världen allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Då hade redan USA, Frankrike, Tyskland, Danmark och en handfull andra länder infört allmän rösträtt för män.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka stora sociala och ekonomiska strukturförändringar kom att påverka folkets krav på ökat medbestämmande (demokratisering) i samhället under 1800-talet?
     
  2. Förklara enkelt och kortfattat hur de stora politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike kom att påverka den politiska utvecklingen i Europa under 1800-talet?
     
  3. Hur förändrades adelns makt under 1800-talet? Jämför med hur adelns makt varit under tidigare århundraden.
     
  4. I och med 1809 års regeringsform var det kungliga enväldet över. Men det var fortfarande en lång väg kvar till demokrati. Motivera.
     
  5. 1865 inrättades en tvåkammarriksdag i Sverige. Tanken var bland annat att folket skulle få mer att säga till om. Hur fungerade denna tvåkammarriksdag och varför var den inte särskilt demokratisk (efter nutida mått)?

Fundera på:

  1. Hur påverkade folkskolan möjligheterna att införa demokrati i Sverige? Vilka samband tror du att det finns mellan utbildning och demokrati?

Ta reda på:

  1. Ta reda på mer om en av nedanstående personer. Beskriv på vilket sätt de påverkade demokratins utveckling:
         
         a) Lars Johan Hierta

         b) Fredrika Bremer

         c) Louis de Geer

         d) Selma Lagerlöf

Diskutera:

  1. I aktiebolag är rösträtten ekonomiskt graderad: många aktier ger ägaren fler röster. Är det ett orättvist system? Skulle graderad rösträtt kunna användas även i politiska val?
     

 

Sveriges demokratiseringLÄS MER: Demokratin står aldrig stilla
Ett studiematerial om demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.

 

 


Text: Riksdagsförvaltningen
Webbplats: Firademokratin/riksdagen.se

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 1 juni 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

S
Vy över New York

Den svenska emigrationen till USA

Under perioden 1840-1930 emigrerade en miljon människor från Sverige till USA. Utvandringen...

M
nattfrieri

Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Relaterade taggar

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Klassrum

Folkskolan

Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...

Hi
regeringsformen

Regeringsformen 1809

1809 års regeringsform utformades på två veckor efter Gustav IV Adolfs avsättning och var...

Hi
Riksdagen

Representationsreformen 1865-1866

Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna