M
Tagg
Porträtt
Johan Banér

Johan Banér

klocka
Lästid 2 minuter

Johan Banér (1596-1641) var en av de främsta svenska fältherrarna under trettioåriga kriget. Hans far hade avrättats Linköpings blodbad, men under Gustav II Adolf blev han en av kungens närmaste män. Han fick ett gott rykte genom sina insatser i slaget vid Breitenfeld 1631.

Hans stora seger var dock den vid Wittstock 1636, då den svenskledda armén under bland andra Banér och den skotske fältherren Alexander Leslie besegrade en kejserlig-sachsisk armé genom skickliga manövrer. Därmed stärktes Sveriges militära och politiska ställning i Tyskland på nytt efter det svåra nederlaget vid Nördlingen 1634.

ANNONS

Efter nederlaget vid Nördlingen 1634 hade Sveriges läge i trettioåriga kriget blivit mycket osäkert. Flera tidigare protestantiska bundsförvanter slöt fred med kejsaren, och Sachsen gick över till Sveriges motståndare. Segern vid Wittstock visade att den svenskledda armén fortfarande var en stark militär kraft och gjorde det möjligt för Sverige att fortsätta kriget. Armén bestod inte bara av svenskar och finnar, utan även av bland annat tyska, skotska och engelska soldater.
 

Johan Banér tjänade sonen till mannen bakom faderns avrättning

Johan Banér var inte ens fyra år gammal när hans far, Gustaf Banér, avrättades vid Linköpings blodbad år 1600. Fadern var en av fem adelsmän som dödades efter att ha stött kung Sigismund i kampen om den svenska kronan. Avrättningarna beordrades av hertig Karl, som senare blev kung Karl IX.

Trots detta blev Johan Banér senare en av Gustav II Adolfs närmaste militära män. Gustav II Adolf var son till Karl IX – alltså mannen som hade beordrat avrättningen av Banérs far. Banérs karriär visar hur snabbt politiska motsättningar och lojaliteter kunde förändras under denna oroliga period i Sveriges historia.
 

 

M  LÄS MER: Trettioåriga kriget

S  LÄS MER: Lennart Torstenson

S  LÄS MER: Slaget vid Breitenfeld

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.


FÖRFATTARE

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik  
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till Johan Banér.

Uppdaterad: 24 juli 2026
Publicerad:
30 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Johan Banér

S

Slaget vid Breitenfeld 1631 – bondelandet Sverige blir militärstat

av: Torbjörn Nilsson
2020-03-14
klocka Lästid 15 minuter

Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september 1631 har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola. Men den militära framgång som skänkte Sverige stormaktsstatus berodde inte bara på genialiska härförare eller snillrik taktik. Störst betydelse hade den totala satsning på krigets behov som den svenska ”militärstaten” hade påtvingat det glesbefolkade och svagt utvecklade bondelandet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Svenska soldater i formatering.

Trettioåriga kriget – Sverige blir en stormakt

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-16
klocka Lästid 13 minuter

Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.

+ Läs mer

Länkar om Johan Banér

Sortera efter:

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS