Johan Banér (1596-1641) var en av de stora fältherrarna under trettioåriga kriget. Hans far hade avrättats vid Linköpings blodbad, men under Gustav II Adolf blev han en av kungens närmaste män. Han skaffade sig ett gott rykte på grund av sina insatser i slaget vid Breitenfeld.
Hans stora seger var dock den vid Wittstock 1636, då han genom skickliga manövrer lyckades besegra den kejserliga armén. Därmed kom han för svenskarnas del att återta det svenska övertaget efter det snöpliga nederlaget vid Nördlingen 1634.
LÄS MER: Trettioåriga kriget
LÄS MER: Lennart Torstenson
LÄS MER: Slaget vid Breitenfeld
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Här hittar du material som kan relateras till Johan Banér.
Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september 1631 har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola. Men den militära framgång som skänkte Sverige stormaktsstatus berodde inte bara på genialiska härförare eller snillrik taktik. Störst betydelse hade den totala satsning på krigets behov som den svenska ”militärstaten” hade påtvingat det glesbefolkade och svagt utvecklade bondelandet...
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Breitenfeld. Den 7 september 1631 möttes en protestantisk och en katolsk armé vid den lilla byn Breitenfeld i östra Tyskland. I spetsen för protestanterna vann Gustav II Adolf en av Sveriges största segrar någonsin...
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om trettioåriga kriget och slaget vid Breitenfeld 1631 och slaget vid Lützen 1632.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Breitenfeld den 7 september 1631 under trettioåriga kriget. Slaget vid Breitenfeld utkämpades mellan en svensk-saxisk och en kejserlig här och var en vändpunkt i trettioåriga kriget. Det ledde till att det kejserliga övertaget gick förlorat. Det var också upptakten till den svenska stormaktstiden...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Genom historien har de stora fältherrarna varit mycket olika sinsemellan. Samma kan sägas om deras...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Gustav II Adolf (1594-1632) var son till Karl IX och Kristina av Holstein. Han var Sveriges kung i...
Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...
Breitenfeld är en plats i Sachsen i Tyskland, där Gustav II Adolf (23 000 man och 50 kanoner) den 7...
Lennart Torstenson (1603-1652) var en av Johan Banérs närmaste män som ledare av de svenska...
Adelssläkten Banér härstammar från Uppland och är känd från 1300-talet. Särskilt kända från...
