Gustaf Horn (1592-1657) var en av trettioåriga krigets främsta fältherrar. Han var Gustav II Adolfs närmaste man då Sverige gick in i kriget 1630. Gustaf Horn anses ha spelat en viktig roll vid den svenska segern vid Breitenfeld 1631.
Under slaget vid Nördlingen 1634 förde han befälet tillsammans med hertig Bernhard av Weimar. Till skillnad från slagen vid Breitenfeld och Lützen slutade slaget vid Nördlingen med ett svårt nederlag för de protestantiska styrkorna. Horn tillfångatogs och frigavs först 1642, efter åtta år i fångenskap.
Efter frigivningen blev han överbefälhavare för de svenska styrkor som anföll det då danska Skåne 1644-1645. Fälttåget brukar kallas Horns krig.
År 1652 blev Horn generalguvernör i Livland, ett område som då tillhörde Sverige och omfattade delar av dagens Estland och Lettland. Året därpå blev han riksmarsk, ett av Sveriges högsta militära ämbeten.
Vad var Horns krig?Horns krig var det svenska fälttåget i det då danska Skåne 1644-1645. Gustaf Horn ledde en armé som intog bland annat Helsingborg och Landskrona, men svenskarna lyckades inte erövra Malmö. Fälttåget var en del av Sveriges krig mot Danmark 1643-1645 och fick sitt namn efter Horn. Skåne tillhörde fortfarande Danmark efter kriget och blev svenskt först 1658.
|
M LÄS MER: Trettioåriga kriget
S LÄS MER: Agneta Horn
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
