S Fördjupning
Vendeltid, perioden mellan folkvandringstid och vikingatid, ca 550-800. Benämningen kommer sig av båtgravar som först påträffades i Vendels socken i norra Uppland och som kännetecknar aristokratins gravskick under perioden. Andra viktiga fyndorter längs Fyrisån är de närbelägna Ultima och Valsgärde. En båtgrav av samma typ, om än praktfullare, har påträffats i Sutton Hoo i England, vilket antyder vissa kulturkontakter.
De som vilar i de vendeltida båtgravarna är lokala stormän, inte kungar. Medan under folkvandringstiden mäktiga furstar kunde få imponerande högar resta över sig, tycks under detta skede makten i Mälardalen alltså ha decentraliserats. Vissa forskare menar att detta hänger samman med ledungsorganisationens införande.
Mängden importerade föremål bland fynden tycks också ha minskat. Helt entydig är dock inte bilden: det är från denna tid som de äldsta spåren av svenska bosättningar i Baltikum härstammar (Grobina i Lettland, 600-800).
Vendeltidens gravfynd är också märkliga genom att kvinnorna har fått sämre gravar än männen. Mot periodens slut förekommer dock kvinnor i båtgravar på vissa platser (Alsike i Uppland, Badelunda i Västmanland).
Helgö
Helgö var en handelsplats ca 300-800, belägen vid Bockholmssund söder om Ekerön utanför Stockholm. Helgö började som handelsplats men under storhetstiden, 600-800, fanns där också ett utvecklat hantverk. Ön tycks ha varit mer inriktad på fjärrhandel än på lokal handel. De omfattande internationella kontakterna har lett till spekulationer om kristen mission på ön före Ansgars tid. Birka övertog sedan rollen som Mälardalens ledande handelsplats.
Öns forntid var före 1950 okänd men utgrävningarna 1954-1975 gav ett rikt fyndmaterial. Längs strandlinjen grävdes resterna av 3-4 stora gårdar fram. En fornborg samt spår av järnhantering och omfattande hantverk har också hittats, t.ex. 1-2 cm höga pressade guldblock ("guldgubbar") föreställande kärlekspar. Viktiga fynd är också fragment av s.k. reticellaglas, kristallklart glas dekorerat med spiralvridna färgade trådar, vars import tros ha betalats med bronsgjutningar och järnframställning. Mer spektakulära är förstås fynd som en buddhabild, bysantinska mynt och en vinskopa från Medelhavsområdet. Men handelns omfattning bedöms ändå främst av den stora mängden mera vardagligt glas och keramik.
