Magnus Stenbock (1665-1717) var militär och fältmarskalk. Han var en av de ledande generalerna i stora nordiska kriget.
Han deltog i slaget vid Narva och tillträdde 1707 befattningen som guvernör över Skåne. I den egenskapen organiserade han provinsens försvar när Danmark invaderade Skåne hösten 1709. Till en början hade Stenbock för få soldater och tvingades dra sig tillbaka. Under vintern samlade han en ny svensk armé, och den 28 februari 1710 besegrade han danskarna i slaget vid Helsingborg. Kort därefter lämnade de danska trupperna Skåne.
Segern vid Helsingborg gjorde Stenbock mycket berömd i Sverige. Trots att många av hans soldater var nyrekryterade lyckades den svenska armén besegra en ungefär lika stor dansk styrka. Efter slaget utsågs Stenbock av det svenska rådet till fältmarskalk, men utnämningen behövde godkännas av kungen.
År 1712 beordrades Stenbock av Karl XII (som befann sig i Bender) att bege sig till Tyskland, där han lyckades vinna över en större sachsisk-dansk armé i slaget vid Gadebusch. Efter den nya segern bekräftade Karl XII i januari 1713 Stenbocks utnämning till fältmarskalk.
Segern vid Gadebusch blev dock svår att utnyttja. Stenbocks armé var hårt pressad och hotades av starkare fiendestyrkor. Under återtåget lät han dessutom bränna ner staden Altona utanför Hamburg, ett beslut som senare har fått hård kritik. Till sist sökte sig den svenska armén till fästningen Tönning, där den blev omringad. I maj 1713 tvingades Stenbock kapitulera tillsammans med sina soldater.
Han togs till fånga och fördes senare till Köpenhamn. Förhoppningen var först att han och de andra svenska fångarna skulle friges mot en lösesumma, men Stenbock blev kvar i Danmark. Efter ett misslyckat försök att planera en flykt skärptes bevakningen, och han sattes i fängelse på Frederikshavns kastell i Köpenhamn. Där dog han den 23 februari 1717 efter nästan fyra år i dansk fångenskap.
En seglivad myt om slaget vid HelsingborgEn gammal berättelse säger att Magnus Stenbock vann slaget vid Helsingborg med en armé som till stor del bestod av hastigt inkallade bondpojkar. De har ibland kallats "Måns Bock och hans getapojkar" och beskrivits som dåligt utrustade män som gick ut i strid i bland annat träskor och enkla kläder. Bilden gör berättelsen om segern ännu mer dramatisk, men den stämmer dåligt med vad forskningen visar. Stenbocks armé bestod av reguljära militära förband, inte av ett uppbåd av bönder. Däremot var omkring hälften av förbanden nyuppsatta, och många soldater hade därför begränsad erfarenhet. Att Stenbock på kort tid lyckades samla, organisera och leda armén till seger var ändå en betydande prestation. Efter slaget växte Stenbocks rykte som krigshjälte. Särskilt under 1800-talet och början av 1900-talet blev minnet av honom viktigt i Helsingborg. År 1901 restes den stora ryttarstatyn av Stenbock som fortfarande står i staden.
|
M LÄS MER: Stora nordiska kriget
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
