Homo sapiens

klocka
Lästid 7 minuter
Homo sapiens – den moderna människan – utvecklades i Afrika för minst 300 000 år sedan. Människor lämnade Afrika vid flera tillfällen, och för omkring 50 000 år sedan skedde en stor utvandring som blev särskilt betydelsefull för vår historia. Våra förfäder vandrade mot nya och okända områden och spred sig med tiden över stora delar av världen.
M
Artikel
Mörkhyade steåldersjägare

Ett jaktsällskap i södra Europa för ca 30 000 år sedan.

Vi kommer från Afrika

År 2003 presenterades några av de då äldsta kända fynden av Homo sapiens i den vetenskapliga tidskriften Nature. Paleontologen Tim White vid University of California, Berkeley, ledde utgrävningar i Etiopien där forskarna fann tre kranier (skallar) som bedömdes vara omkring 160 000 år gamla. Fynden kunde dateras med hjälp av vulkaniska bergarter i jordlagren.

Sedan dess har ännu äldre fynd gjorts. År 2017 presenterade forskare fossil från Jebel Irhoud i Marocko som daterats till omkring 300 000 år sedan. Dessa räknas idag till de äldsta kända spåren av vår människoart. Även i Etiopien har forskarna hittat mycket gamla fossil av Homo sapiens. Några av dem har daterats till minst omkring 230 000 år sedan.

ANNONS

ANNONS

Kranierna från Etiopien, som presenterades 2003, kommer från två vuxna och ett barn. De visar flera drag som är typiska för Homo sapiens, men också vissa äldre drag i skallens form. På samma plats fann forskarna fragment av ytterligare sju människor.

Nära kranierna låg fossiler av bland annat buffel, flodhäst och antilop. Dessutom ingick jaktvapen och verktyg i fynden, bland annat stora handyxor. Forskarna hittade fler än 600 stenredskap.

På några av kranierna upptäcktes märken efter stenverktyg. Ett av dem hade också bearbetats och polerats. Det kan tyda på att människorna hade särskilda ritualer kring sina döda.

Fynden stödjer teorin om att Homo sapiens utvecklades i Afrika. 

Karta
Bild: NordNordWest
Karta som visar hur homo sapiens har spridits från Afrika till resten av världen. Siffrorna och pilarna som anges på kartan är grovt tilltagna och anger på ett ungefär hur och när den moderna människan (Homo sapiens) nådde de olika delarna av världen. Det finns många olika teorier som berättar om när detta hände. Pilarna och siffrorna på bilden kan därför skilja sig något från den fakta som anges i texten (red. anm.).

Homo sapiens sprider sig över världen

De första människorna av vår art som lämnade Afrika gjorde det långt tidigare än man förr trodde. Fynd visar att Homo sapiens hade nått delar av Mellanöstern redan för mer än 100 000 år sedan. Men den stora utvandring som de flesta människor utanför Afrika härstammar från skedde troligen för omkring 50 000 år sedan.

En möjlig väg gick från Afrika över Bab-el-Mandebsundet till Arabiska halvön och därmed vidare till Asien. En annan väg gick genom nordöstra Afrika och över Sinaihalvön. Exakt vilka vägar människorna tog vet forskarna ännu inte.

ANNONS

Under istidens kalla perioder bands stora mängder vatten i de väldiga inlandsisarna på norra halvklotet. Havsnivån sjönk och stora områden som idag ligger under vatten blev torrlagda. Vissa havssund blev därför betydligt smalare. Klimatet växlade också, och under perioder med mer nederbörd kunde människor ta sig genom områden som annars var mycket torra.

En del människor sökte sig österut genom Asien. Vissa grupper följde sannolikt kusterna, där det fanns möjlighet att fånga fisk och samla skaldjur. Andra vandrade längs floder eller genom inlandet.

Med tiden nådde människor Sydostasien och fortsatte till det område där Australien och Nya Guinea ligger i dag. Arkeologiska fynd tyder på att människor kan ha funnits i norra Australien redan för omkring 65 000 år sedan, även om dateringen fortfarande diskuteras.

För att nå Australien behövde människorna ta sig över öppet vatten. Exakt hur deras farkoster såg ut vet vi inte, men de kan ha använt enkla flottar eller båtar. De första invånarna blev förfäder till Australiens urfolk, aboriginerna, vars historia på kontinenten sträcker sig tiotusentals år tillbaka.

Andra grupper spred sig norrut och västerut i Asien. För mellan 45 000 och 50 000 år sedan hade Homo sapiens också etablerat sig i Europa, där de under en tid levde samtidigt med neandertalarna.

Ur ett biologiskt perspektiv finns inga tydligt avgränsade människoraser. Alla människor tillhör samma art, Homo sapiens. Skillnader i exempelvis hudfärg har uppkommit genom bland annat genetiska förändringar och anpassningar till olika miljöer och mängden solljus.

Med tiden nådde människor även Kina och Sibirien. Några grupper tog sig så småningom till Amerika via området kring Berings sund, där det under istiden fanns en landförbindelse mellan Asien och Nordamerika. Därifrån spred de sig vidare över de amerikanska kontinenterna.

Exakt när de första människorna kom till Amerika är fortfarande omdiskuterat. Fynd av mänskliga fotspår i New Mexico i USA tyder på att människor fanns i Nordamerika redan för 21 000-23 000 år sedan.

ANNONS

ANNONS

Grottmålningar och ristade ben

I Chauvetgrottan i södra Frankrike upptäcktes 1994 hundratals ristade och målade djurfigurer: ullhåriga noshörningar, mammutar, grottlejon och hästar, framför allt avbildade med svart och röd färg. Flera av målningarna är omkring 36 000 år gamla! Djuren är mycket skickligt målade.

Forskarna vet inte säkert varför människorna gjorde grottmålningarna. En teori är att bilderna hade någon religiös eller magisk betydelse, kanske kopplad till jakten. Många av målningarna har hittats i grottor som är svåra att ta sig fram i.

Konstnärerna använde naturliga färgämnen, bland annat röd och gul ockra. Färgen kunde strykas ut med fingrarna eller andra enkla redskap. Svarta linjer ritades ofta med träkol. För att kunna se i mörkret använde människorna facklor och andra ljuskällor.

Man har också hittat avtryck av händer. På vissa platser verkar en del fingrar saknas i avtrycken. Det kan bero på att fingrarna varit skadade eller att människorna medvetet böjt dem när bilderna skapades. Barn har också varit inne i grottorna. I leran på vissa grottgolv syns avtryck av små händer och fötter.

Vid utgrävningar i Blombosgrottan i södra Sydafrika fann forskare under 1990-talet och början av 2000-talet flera redskap gjorda av ben. Bland fynden fanns omsorgsfullt tillverkade spetsar och sylar. De visar att människorna i Afrika tillverkade avancerade redskap långt tidigare än man förr trodde.

I samma grotta hittade man också en omkring 75 000–77 000 år gammal bit ockra, ett naturligt färgämne. På ytan finns ett mönster av korsande linjer som någon medvetet har ristat in.

Inristningarna har troligtvis haft någon särskild betydelse. Men vad de föreställde eller symboliserade kommer vi kanske aldrig att få veta.
 

Grottmålning Chauvet

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var och när uppkom vår människoart, Homo sapiens?
     
  2. Vilka viktiga fynd av Homo sapiens har forskarna gjort i Marocko och Etiopien?
     
  3. Varför lämnade människor Afrika och spred sig till andra delar av världen?
     
  4. Hur underlättade istiden människornas vandringar till nya områden?
     
  5. Hur tog sig de första människorna till Australien?
     
  6. När kom Homo sapiens till Europa, och vilken annan människoart levde där då?
     
  7. Hur tog sig de första människorna från Asien till Amerika?
     
  8. Vad föreställer de berömda grottmålningarna i Chauvetgrottan i Frankrike?
     
  9. Varför tror forskarna att människorna gjorde grottmålningar?
     
  10. Vilka fynd har gjorts i Blombosgrottan i Sydafrika, och vad berättar de om människorna som levde där?
     


M  LÄS MER: Människans förhistoria och stenåldern

M  LÄS MER: Människans äldsta historia

M  LÄS MER: Sverige under forntiden, del 1: Stenåldern

M  LÄS MER: Jordbruksrevolutionen

M  LÄS MER: När människan blev bofast och jordbrukare

M  LÄS MER: Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Texten har ingått i läroboken Direkt Historia tidigare utgiven av Bonnier Utbildning.

Senast uppdaterad: 10 oktober 2026
Publicerad: 24 juli 2016

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om den senaste istiden

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2023-03-27
klocka Lästid 5 minuter

Den senaste istiden började för 110 000 år sedan. Klimatet blev allt kallare och glaciärerna växte varje år tills de bildade ett sammanhängande istäcke. Isen hade sin största utbredning för 22 000 år sedan. Då var den 3-4 kilometer tjock och täckte stora delar av norra halvklotet. Hela Skandinavien låg under isen som sträckte sig ända ner i Tyskland...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

När jordbruket kom till Sverige

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson
2022-10-15
klocka Lästid 4 minuter

För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte södra Sverige sakta smälta. Efter hand blev land synligt längst ner i söder. Efter några hundra år började det växa lavar och videbuskar slog rot. Björkar som grönskade kom några tusen år senare. Ännu senare kom renarna och efter dem kom människorna som jagade renarna. Under flera tusen år var renjägarna bara tillfälliga besökare i det land som långt senare skulle kallas Sverige...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

De första bönderna

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson
2022-10-15
klocka Lästid 13 minuter

För 11 000 år sedan växte stora fält med vilt vete i flera områden öster om Medelhavet. Samlarna, som letade mat i områdena där, hade lärt sig att ta vara på vetet, men det gällde att vara på rätt plats vid rätt tid. Allt vildvete mognar inte samtidigt och vilt vete har den egenskapen att kornen faller till marken så snart plantan är mogen. Det är vetets sätt att skydda kornen tills de ska gro nästa år. I jorden är kornen skyddade både för den brännande solen och för djur. Om människorna kom en vecka för sent, kunde allt vete ha fallit av och det enda som fanns kvar var torra stjälkar. Vetet måste alltså skördas just när det var moget...

+ Läs mer

M

Människans äldsta historia

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2022-10-14
klocka Lästid 17 minuter

Människans närmaste levande släktingar är de människoapor som lever i Afrika: gorillan, schimpansen och dvärgschimpansen. Forskarna tror att människoapor och människor har en gemensam förfader. Men någon gång för mellan åtta och fem miljoner år sedan delades utvecklingen upp i två grenar. Den ena grenen utvecklades till människoapor och den andra utvecklades till människor. Exakt hur denna utveckling gick till, när människor och apor skilde sig från varandra, vet vi ännu inte. Just från denna tid saknas det bra fynd av skelettdelar. Historien om människans utveckling är ett pussel som inte är färdiglagt. Men en del bitar i pusslet har arkeologer och forskare hittat...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Evolutionen – människans utveckling

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-09-19
klocka Lästid 5 minuter

Människan och aporna hade gemensamma förfäder till för ungefär 7 till 6 miljoner år sedan. Vi är idag mest släkt med schimpanser. "Den tänkande människan", Homo sapiens, levde i Östafrika för minst 300 000 år sedan. För mer än 100 000 år sedan vandrade homo sapiens ut i världen. De kom till Europa för 45 00 år sedan. Homo sapiens och neandertalarna levde vid sidan av varandra i upp till 10 000 år. Det hände att de fick barn med varandra, men det var inte vanligt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Jordens historia hoptryckt till ett dygn

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-08-22
klocka Lästid 4 minuter

Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden kan man få om man komprimerar jordens ålder till ett dygn. Om man vill kan man ta in en sådan där klocka som man brukar ”öva klockan” på i klassrummet och vrida visarna medan man berättar följande för eleverna: Vi säger att jordens väckarklocka ringer klockan sex på morgonen. Dess första dygn i ”livet” (4,8 miljarder år långt) har börjat …

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Grottmålning

Människans förhistoria och stenåldern

Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 45 000-10 000 f.Kr...

Relaterade taggar

Hi
Grottmålningar

Jägarstenålder

Jägarstenåldern innefattar den äldsta och största delen av stenåldern. Periodens början och slut...