+ Visa hela artikelserien

Städningens historia i Sverige

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen.
M

Skolsalen knäskuras i Äppelbo folkskola i Dalarna på 1920-talet. Golvet i skolan skurades en gång om året eller i terminen. Det var en glädjerik dag för skolbarnen för då kunde man räkna med "skurlov".

Golvet skurades i bästa fall till jul och midsommar

Byskomakaren Jonas Stolt kan berätta om hur det stod till med städningen i bondstugorna i Högsby i Småland på 1820-talet:

"Om du ungdom kunde föreställa dig hur det såg ut i ett sådant hus höst eller vinter, och kunde se brännerirörelsen med all dess slabb, os och imma, ävenså bryggeriet och linhanteringen med dess fjun och damm och så de förut nämnda hönsen och annat mera! Därtill må du veta att golvet aldrig skurades, utan då det var alltför toktigt slogs ett par skopor vatten däröver, sedan sopades med den styva kvasten, varpå alltsammans föstes till dörren, östes upp i en stäva och bars ut...

På 1820-talet började en och annan bondmor att skura golvet julaftonen och midsommaraftonen, och detta beryktades ut som om något ovanligt hade hänt..."

ANNONS

ANNONS

Stuggolvet sopades av med en björkriskvast på lördagen, det var nog ofta den enda städning som gjordes mellan storstädningarna till jul och midsommar.

Omkring 1870 kom en betydligt effektivare metod - att knäskura med borste och såpa. Det hörde samman med den förbättrade bostadsstandarden. Trasmattor togs i bruk och det blev plötsligt mödan värt att skura golven rena.

Städbekymmer i 1700-talets herrgård

I herrgårdsmiljö där det fanns gott om tjänstefolk skötte pigorna städningen, ibland med hjälp av tillkallade extra städgummor. I Årstafruns dagbok finns många notiser om städning, ofta slarvigt utförd av "lata och lortaktiga pigor". Trots att hon hade mycket tjänstefolk skötte Årstafrun finstädning och damning själv, prydnadssakerna fick inte pigorna röra.

Städningen under 1700-talet och första hälften av 1800-talet underlättades av att möbleringen var enkel, golvytorna fria och rummen hade mycket få stoppade möbler och textilier. Man kunde nöja sig med att flytta på dammet med en dammvippa och sopa golvet med våt sand.

Till fest pryddes salsgolvet med hackat enris. Samuel Ödmann berättar i Hågkomster från hembygden och skolan från morfaderns hem i prästgården i Vislanda i Småland i slutet av 1700-talet att prästdöttrarna dekorerade golvet med hackat enris i mönster, "som liknade buxbomsgångarna i franska smakens trädgårdar, och gjorde på ett snövitt golv den skönaste verkan".

Storrengöring i stadsvåningen

Bra mycket besvärligare blev städningen under senare delen av 1800-talet, då de stoppade, plyschklädda och fransprydda sofforna och fåtöljerna kom på modet, då herrskapet excellerade i rikt draperade gardiner och då porslinsfigurer och andra prydnadsting trängdes på hyllor och bord.

Vid storrengöringen vår och höst bars de stoppade möblerna ut på gården för att piskas och borstas. I Iduns Hjeipreda från 1899 beskrivs den fasansfulla storstädningen som ett kaos som vänder hela hushållet upp och ned och innebär "otrefnad för flera dagar, flykt undan skurbaljor och dammborstar".

Först ska golven sopas och skuras - sovrummen och matrummet tidigt, helst klockan fyra på morgonen "om man kan få sin hjelpgumma därtill!" Ett rum i sänder och se särskilt till att Herrns rum först blir i ordning, så att herrn så litet som möjligt behöver besväras av rengöringen. Frun själv bör särskilt noga övervaka damningen av herrns rum så att ingenting förkommer och allt kommer på sin rätta plats.

Man dammade med vippa. Det var vanligt att färdigdammade möbler täcktes över för att skyddas mot uppvirvlande damm under den fortsatta städningen. I en del borgerliga hem skyddades möbler och speglar med skynken varje natt för att det inte skulle damma.

Mattor hörde i slutet av 1800-talet till ett borgerligt hem och krävde piskning. Ett knep var att strö ut fuktiga teblad eller ren snö på mattan och kvickt sopa upp det, för då följde smutsen med och mattans färger blev klarare.

Parkettgolven skulle bonas. I fina hem i det ryska Sankt Petersburg hyrdes arbetare in som med bonborstar på fötterna "åkte skridsko" på parkettgolven tills de blänkte. Kanske förekom det också i vårt land.

Förbjudet att spotta på golvet

När det under 1800-talets senare del blev vanligt att ha mattor på golven gjorde också spottlådorna sitt inträde i svenska hem. Man kunde inte längre som förut spotta varsomhelst på golven. Spottlådor av mässing blev vanliga och tillverkades i stor skala bland annat på Skultuna bruk. Spottlådorna var fyllda med sand och enris eller granris. I Grimstahamns nybygge från 1839 besjunger C J L Almqvist spottlådan riktigt lyriskt:

Ingenting är behagligare och angenämare än blankskurade mässingsspottlådor med friskt färskt granris uti, som sprider en så egen vällukt kring kamrar och gemak, och som mitt inne i själva staden påminner om den hälsosamma skogens ångor.

Att spotta ansågs naturligt och hälsosamt, det rensade kroppen. Att spottkopparna var bacillspridare förstod man inte förrän långt senare. Ända fram till andra världskriget förekom emaljerade spottkoppar fyllda med lysolblandat vatten på många postanstalter runt om i landet.

ANNONS

ANNONS

Loppvantar och lusbräden

I allt damm och all smuts som bara nödtorftigt städades bort, trivdes ohyra, råttor, kackerlackor, loppor, löss och rnal.

Att ha ohyra ansågs helt naturligt. Lopporna trivdes i sänghalmen, som sällan byttes, och i fårfällarna i sängen. Fällarna togs ut på våren och plockades rena. Man kunde stryka den håriga sidan hårt med ett kreaturshorn. "Då kan en tro att det kunde smälla och knattra." Man kunde också lägga fällarna i en myrstack och låta myrorna sköta arbetet. Innan man gick till sängs loppade man sig gärna med en ullvante.

Luskamning
Bild: Nordiska museet
Luskamning eller löskning i Bjurbäcken, Värmland. De små djuren samlas upp på plåtbrickor.

Vägglössen trivdes i smutsen och dammet. De kröp fram om natten och störde nattsömnen med sina bett. Man lade ibland en bräda full med hål i sängen. Där skulle lössen mätta och belåtna krypa ned sedan de sugit blod. På morgonen tömde man lusbrädans innehåll över elden. Från ett statarhem i början på 1900-talet berättas:

När jag hade mässlingen fick jag ligga på ett sofflock som hängdes på krokar i taket för att vägglössen höll på att alldeles äta upp mig.

Vägglössen var den ohyra som längst stod emot den ökade städivern i de svenska hushållen. De var framförallt en storstadsplåga och enligt statistiken hade 52 procent av fastigheterna i Malmö vägglöss år 1932. Under 1930-talet var ungefär var tredje bostad i storstäderna smittad med vägglöss.

ANNONS

ANNONS

Metoden att bekämpa vägglöss med cyanväterökning kom 1918 från USA. Men den var inte bara farlig för ohyran utan också för människor, och flera dödsolyckor inträffade.

Vad hände sedan?

Dannsugning
Bild: Nordiska museet
Dammsugning år 1912 med en av de första svenska, elektriska dammsugarna, Lux-dammsugaren.

Vid 1800-talets slut började ingenjörerna, främst i England, att intressera sig för maskiner som kunde underlätta hushållsarbetet. De första modellerna kom på 1880-talet och var mer invecklade än praktiska. I tidningen Idun annonserades 1909 om den "lättskötta, effektiva och prydliga dammsugningsapparaten Micro", ett vidunder i manshöjd, som drevs med vev för hand eller med elektricitet.

Med dammsugaren har städningen förändrats i grunden.

Den första dammsugaren från Elektromekaniska AB lanserades 1913. Dammsugarna från Elektrolux (som företaget hette från 1919 till 1957 då k blev c i namnet) spreds effektivt med hemförsäljning och avbetalningsköp på 1940- och 50-talen. Några decennier senare, år 1964, kom Luxomatic med sladdvinda, dammpåse av papper och dammindikator. I och med det var den ambitiösa husmodems lycka fullkomlig.

Det fläckfria hemmet blev verklighet med de nya rengöringsmedel som presenterades i veckopressen och populära husmorsfilmer. Vi fick syntetiska tvätt-och diskmedel efter kriget. Gamla Radion från 1936 fick sällskap med Surf 1953 och Via 1957. År 1962 blev Yes ledande vid diskbänken och 1963 lanserades "den vita tornadon" Ajax. Med den gröna Scotch-Brite-svampen, 1964, gnuggades det sista av gamla Lort-Sverige bort.

LÄS MER: Så bodde vi  (artikelserie)

LÄS MER: Svenska matvanor förr  (artikelserie)

LÄS MER: Lort-Sverige

LÄS MER: Personlig hygien förr - en smutsig historia

LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914


Litteratur:
Gustaf Näsström, Forna dagars Sverige, 1700-talet, Bonniers, 1962
Byskomakaren Jonas Stolts minnen, Kalmar läns forminnesförening, 1972
Birgit Gejvall, 1800-talets Stockholmsbostad - en studie över den borgerliga bostadens planlösning i hyreshusen, Stockholmia förlag, 1987
Julius Ejdestam, Så har vi bott, Rabén & Sjögren, 1979
Hans Hammarskiöld och Kerstin Fried, En gång i Sverige, Byggförlaget, 2003
Märta Helena Reenstierna, Årstadagboken 1-3, journaler från åren 1793-1839, Forum, 1993
Britt och Ingemar Tunander, Möbler och inredning från Karl Johan till Per Albin, Ica bokförlag, 1992
Rut Wallensten-Jaeger, Kök och stök när seklet var ungt, LTs förlag, 1975


Text: Jane Fredlund, journalist, kulturhistoriker och författare
Artikeln är en omarbetad version av material från boken Så levde vi : Fest och vardag i forna dagars Sverige, av Jane Fredlund

 

Artikelserie om Vårt smutsiga förflutna

+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 14 juli 2022
Publicerad: 14 juli 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M

Personlig hygien förr - en smutsig historia

Historien om vår hygien är ett ganska sorgligt kapitel, om man inte föredrar att skratta åt eländet...

M

Apotekens historia i Sverige

Apoteksväsendet har imponerande anor i vårt land. Redan för fyrahundra år sedan handlades...

M

Det svenska försvaret under 1900-talet

Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny...

M

Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

SO-rummet bok
L

Hur behandlar vi våra djur?

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Historia om mode, utseende och hygien

Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...

Relaterade taggar

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Lort-Sverige

Lort-Sverige är ett uttryck som myntades av författaren Ludvig "Lubbe" Nordström under en...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-18

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-10

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.

+ Lyssna