Alsnö stadga var den stadga genom vilken Magnus Ladulås instiftade det världsliga frälset (adeln) i Sverige. Stadgan utfärdades på Alsnö hus, en kungsgård vars ruiner fortfarande finns kvar på Adelsö i Mälaren. Det skedde troligen på hösten 1280.
I texten, som endast finns bevarad i en senare avskrift, befriar kungen de gårdar som tillhör honom själv, biskoparna, hans riddare och svenner (väpnare) från gästningsskyldighet. Alla män som följer honom, hans bror hertig Bengt och biskoparna blir också befriade från "all kunglig rätt". Privilegiet gäller även dem som tjänar kungen med stridshäst.
Stadgan visar att den kontinentala rytteritaktiken vid den här tiden vunnit insteg i Sverige. Den avslöjar också att man fått en jämförelsevis stark kungamakt och att det äldre samhället med sina lokalt förankrade maktstrukturer hade krossats.
Bestämmelserna motiveras med att det är "väl värdigt att de ha mer frälse, som värdigare äro, så ock de som mera arbetar för oss" samt att de som bistår kungen med "både råd och hjälp" också bör ha "större ära". Det var alltså människors nyttighet för kungamakten som skulle motivera deras särställning, inte deras släkttillhörighet eller roll i lokalsamhället.
LÄS MER: Frälset i medeltidens Sverige
LÄS MER: Magnus Ladulås
LÄS MER: Adel och aristokrati
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
