Alsnö stadga
Alsnö stadga var den stadga genom vilken Magnus Ladulås instiftade det världsliga frälset (adeln) i Sverige. Stadgan utfärdades på Alsnö hus, en kungsgård vars ruiner fortfarande finns kvar på Adelsö i Mälaren. Det skedde troligen på hösten 1280.
I texten, som endast finns bevarad i en senare avskrift, befriar kungen de gårdar som tillhör honom själv, biskoparna, hans riddare och svenner (väpnare) från gästningsskyldighet. Alla män som följer honom, hans bror hertig Bengt och biskoparna blir också befriade från "all kunglig rätt". Privilegiet gäller även dem som tjänar kungen med stridshäst.
Stadgan visar att den kontinentala rytteritaktiken vid den här tiden vunnit insteg i Sverige. Den avslöjar också att man fått en jämförelsevis stark kungamakt och att det äldre samhället med sina lokalt förankrade maktstrukturer hade krossats.
Bestämmelserna motiveras med att det är "väl värdigt att de ha mer frälse, som värdigare äro, så ock de som mera arbetar för oss" samt att de som bistår kungen med "både råd och hjälp" också bör ha "större ära". Det var alltså människors nyttighet för kungamakten som skulle motivera deras särställning, inte deras släkttillhörighet eller roll i lokalsamhället.
LÄS MER: Frälset i medeltidens Sverige
LÄS MER: Magnus Ladulås
LÄS MER: Adel och aristokrati
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till Alsnö stadga.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Alsnö stadga
Frälset i medeltidens Sverige
Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning. Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången i Sverige år 1200 samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping 1281. Det världsliga frälsets (adeln) uppkomst räknas från Alsnö stadga 1280...
Sveriges medeltid
Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet. Sveriges enande som ett rike var dock en långdragen process. Under 1100-talet rådde ständiga tronstrider och det var först under Folkungaättens styre (1250-1364) och dess centralisering av statsmakten som Sverige blev ett mer enat rike. Under 1300-talet drabbades Sverige av två stora katastrofer - agrarkrisen och digerdöden - varefter det politiska läget under senare delen av århundradet blev instabilt. I samband med bildandet av Kalmarunionen 1397 tycktes allt bli bättre, men en bit in på 1400-talet uppstod konflikter. Unionstiden kom att präglas av maktkamp mellan olika politiska grupperingar, inbördeskrig och bondeuppror. Sveriges medeltid slutar vid Stockholms blodbad 1520 som ledde till Gustav Vasas maktövertagande och Kalmarunionens upplösning 1523...
Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst
Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och präster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke för adeln och kyrkan...
Sverige under medeltiden, del 2 av 3: Sverige kristnas
Den andra delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. Under slutet av vikingatiden och början av Sveriges medeltid kom kristna missionärer från Tyskland och England för att sprida sin tro. Under 1100-talet lät allt fler svenskar döpa sig. Klangen från klockorna i nybyggda kyrkor började höras i byarna...
Länkar om Alsnö stadga
Den svenska adelns historia
På Riddarhusets webbplats kan du läsa kortfattat om adelns historia. Ända sedan vikingatiden har adeln och dess tidiga motsvarighet spelat en viktig roll i svensk historia. Under vikingatiden fanns lokala stormannaätter som hade svurit trohetsed till en kung eller motsvarande. Några av våra äldsta adelsätter härstammar möjligen från dessa urgamla familjer. Adeln i Sverige, frälset, kan ses som en fortsättning på detta system – ett slags trohets- och tjänsteförhållande till statens främste företrädare, kungen...
Hur uppkom det svenska frälset?
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det svenska frälsets uppkomst (frälset var adelns föregångare). Termen frälse är en sammansättning av orden ”fri” och ”hals”, det vill säga ”med fri hals”. Ursprungligen syftade begreppet sannolikt på bondens frihet i relation till trälens ofrihet, men under äldre medeltid övergick det till att syfta på de fria människor som åtnjöt särskilda förmåner...
Den svenska adelns historia
I SR:s Vetenskapens Historia kan du lyssna på ett program (ca 19 min) från 2011 som handlar om den svenska adelns historia. Den svenska adelns historia uppmärksammas med anledning av historikern Bo Erikssons kommande bok på ämnet. Programledare är Tobias Svanelid.
ANNONS
ANNONS
Fanns det riddare i Sverige?
Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om det svenska riddarväsendet under medeltiden. Fanns det verkligen riddare i Sverige under medeltiden? Och om så var fallet: hur många var de, och hur var de utrustade? Deltog de i korstågen?
Kortfattad svensk adelshistoria
Artikel på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida där du kan läsa om adelns historia i Sverige från slutet av 1200-talet till mitten av 1800-talet. I Sverige uppkom frälset som ett särskilt stånd omkring 1280 med Alsnö stadga. Stadgan gav kungens, hertigens och biskoparnas män skattefrihet på sina gårdar om de ställde en beväpnad ryttare...
Det svenska skatteväsendets historia
Skatteverkets omfattande och trevliga faktasida om de svenska skatternas historia. Här kan du läsa om svensk ekonomi och politik från medeltiden till slutet av 1900-talet. Skatteväsendet utgör den "röda tråden".
Om hur adeln kom till i Sverige
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om adelns tillkomst, privilegier, adelstitlar, arv av titlar m.m. Adeln i Sverige uppstod när några personer och familjer fick större makt än andra. Man kan räkna 1200-talet som den svenska adelns uppkomst. Stormännen runt om i landet började då samarbeta med kungahusen och fungera som medhjälpare till dem...
Frälsets födelse - adelns uppkomst
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska adelns uppkomst. Storbönder och krigare befriades från skatt när den svenske kungen behövde slagkraftigt rytteri av kontinental modell…