Lennart Torstenson (1603-1652) var en av Johan Banérs närmaste män som ledare av de svenska trupperna under trettioåriga kriget i Tyskland.
Johan Banér och Lennart Torstenson har beskrivits som varandras motsatser. Den ene var äregirig och ständigt på jakt efter nya lösningar och möjligheter till ärofulla segrar, den andre var mer analytisk och avvaktande. Detta par arbetade utmärkt tillsammans.
I den svenska krigshistorien har Torstenson blivit ett stort namn då han, trots att han bars på bår på grund av sjukdom, ändå kunde leda den svenska armén till segrar vid slagen vid Leipzig 1642 och Jankov 1645. Han avgjorde säkerligen kriget till Sveriges förmån och det skedde under stora personliga uppoffringar.
Han skrev klagande brev till den svenske rikskanslern (Axel Oxenstierna) men var ändå tvungen att kvarstå som överbefälhavare fram till 1643.
LÄS MER: Johan Banér
LÄS MER: Trettioåriga kriget
LÄS MER: Torstensonska kriget
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Här hittar du material som kan relateras till Lennart Torstenson.
Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Öresundsbron som invigdes år 2000 har bidragit till att stärka denna sammanhållning ännu mer. Men relationen mellan länderna har inte alltid varit bra. Under flera århundraden var Sverige och Danmark ärkefiender, och en avgörande faktor i denna bittra ovänskap var kampen om Skånelandskapen...
Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september 1631 har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola. Men den militära framgång som skänkte Sverige stormaktsstatus berodde inte bara på genialiska härförare eller snillrik taktik. Störst betydelse hade den totala satsning på krigets behov som den svenska ”militärstaten” hade påtvingat det glesbefolkade och svagt utvecklade bondelandet...
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Femern 1644. Svenskarna fick Kristian IV att tro att det pågående kriget skulle gå i vintervila. Därmed kunde flottan gå in i Femern Bält och ta danskarna med överraskning. Segern blev närmast total och låg till grund för freden i Brömsebro.
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Genom historien har de stora fältherrarna varit mycket olika sinsemellan. Samma kan sägas om deras...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...
Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden) slöts mellan Sverige och Danmark den 13 augusti 1645 vid...
Johan Banér (1596-1641) var en av de stora fältherrarna under trettioåriga kriget. Hans far hade...
Under åren 1611-1660 utkämpade Sverige fyra krig mot Danmark. Vid periodens början behärskade...
