Carl Gustaf Wrangel (1613-1676) var fältherre och amiral och kom från en tysk-baltisk adelsätt. Wrangel blev först berömd för segern över den danska flottan vid Femern 1644 och blev senare kritiserad efter de svenska styrkornas nederlag vid Fehrbellin 1675.
Han var befälhavare för de svenska trupperna i Tyskland under slutet av trettioåriga kriget och fick senare framträdande befattningar inom flottan, armén och regeringen under drottning Kristina, Karl X Gustav och Karl XI.
Wrangels insatser som militär och ämbetsman har fått olika omdömen. Han råkade ofta i konflikt och vistades hellre i Pommern som generalguvernör än i rådet i Stockholm. En samtida betraktare skrev om honom att politiken inte hörde till "hans kallelse; den gör honom otålig".
Vad var Svenska Pommern?Efter trettioåriga kriget fick Sverige kontroll över stora delar av Pommern vid Östersjöns södra kust, i nuvarande Tyskland. Området kallades Svenska Pommern och blev en viktig del av det svenska stormaktsväldet. År 1648 utsåg drottning Kristina Carl Gustaf Wrangel till generalguvernör där. Det innebar att han var den svenska kronans främsta företrädare och ledde styret av området. Wrangel tillbringade mycket tid i Pommern och dog 1676 på slottet Spyker på ön Rügen. |
Wrangel skaffade sig en enorm förmögenhet under trettioåriga kriget. Förmögenheten gjorde det möjligt för honom att bland annat bygga Skokloster vid Mälaren och bygga om Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm. I Wrangelska palatset har Svea hovrätt numera sina lokaler.
Wrangel byggde ett nätverk av nyhetsagenterCarl Gustaf Wrangel var inte bara beroende av soldater och vapen. För att kunna fatta rätt beslut behövde han också veta vad som hände i andra länder. Därför byggde han upp ett stort nätverk av köpmän, diplomater, officerare och särskilda nyhetsagenter som skickade brev och rapporter till honom från olika delar av Europa. Rapporterna kunde innehålla uppgifter om krig, politiska förhandlingar, handel och nya militära planer. Wrangel läste även tryckta tidningar, som vid den här tiden var en ganska ny form av nyhetsförmedling. Informationen hjälpte honom att följa utvecklingen även när han själv befann sig långt från händelsernas centrum. Breven färdades med ryttare, fartyg och postvagnar. Nyheterna kunde därför ta dagar eller veckor att nå fram. Ändå var snabb och pålitlig information mycket värdefull. Den som tidigt fick veta att en fiende samlade trupper eller att en allians höll på att förändras kunde hinna förbereda sig. Wrangels nätverk kan jämföras med en blandning av nyhetsbevakning och militär underrättelsetjänst. |
M LÄS MER: Skoklosters slott
M LÄS MER: Trettioåriga kriget
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
Den sista faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källor till faktarutan:
https://skoklostersslott.se/skoklosters-slotts-historia/manniskorna-pa-skokloster/carl-gustaf-wrangel/
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/carl-gustaf-wrangel