Ebba Brahe (1596-1674) var dotter till greve Magnus Brahe och Brita Stensdotter Leijonhufvud. Hon var grevinna och hovdam hos änkedrottning Kristina.
Efterlämnade brev visar att hon hade ett förhållande med den unge Gustav II Adolf och att han ville gifta sig med henne.
Ebba Brahe är ofta ihågkommen för sin ungdomskärlek till Gustav II Adolf, men hennes liv handlade om mycket mer än det. Hon föddes in i en av Sveriges mäktigaste adelssläkter och lärde sig tidigt hur hovet, släkterna och politiken hängde ihop. För en adelskvinna på 1600-talet kunde äktenskap, släktband och kontakter vara viktiga vägar till inflytande.
Änkedrottningen motsatte sig dock äktenskapet av politiska skäl – kungen borde gifta sig med någon ur ett lämpligt utländskt furstehus. Ebba Brahe gifte sig i stället med riksmarsken (överbefälhavaren) Jakob De la Gardie, och de fick 14 barn tillsammans, däribland sonen Magnus Gabriel.
Som vuxen blev Ebba Brahe också en viktig gods- och bruksägare. Hon ansvarade för stora egendomar och järnbruk, alltså platser där järn framställdes och bearbetades. Det gav henne både pengar och makt. På så sätt kunde hon påverka inte bara sin egen familjs ställning, utan också människor och verksamheter på de platser där hon ägde mark och bruk.
Ebba Brahe var en av sin tids mäktiga kvinnor. Som änka bodde hon i "Ebba Brahes palats" i Götgatsbacken i Stockholm. Palatset hade uppförts för Louis de Geer och ritades troligen av holländaren Justus Vingboons eller hans son Philip. Idag finns Nederländernas ambassad i byggnaden.
Ebba Brahes liv visar hur kvinnor i stormaktstidens adel kunde utöva makt, även om de sällan hade formella ämbeten. Genom släktband, äktenskap, egendomar och kontakter kunde hon påverka både politik och ekonomi. Därför är hon inte bara intressant som Gustav II Adolfs ungdomskärlek, utan också som ett exempel på hur adelskvinnor kunde få stort inflytande i 1600-talets Sverige.
S LÄS MER: Per Brahe d.y.
S LÄS MER: Magnus Gabriel De la Gardie
S LÄS MER: Brahe
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
