Tagg om bannlysning

Bannlysning

Bannlysning innebar uteslutning ur kyrkans gemenskap. I medeltida kyrkorätt skilde man mellan två typer av bannlysning: "litet bann" (interdikt) och "stort bann" (anatema). Den lilla bannlysningen innebar att man inte fick del av sakramenten och utestängdes från kyrkans tjänster, medan det stora bannet innebar total utstötning. Den drabbade fick t.ex: inte begravas i vigd jord.

Bannlysningen kunde endast hävas genom ånger och botgöring.

Magnus Eriksson bannlystes 1358 eftersom han inte klarade att återbetala sina skulder till påvestolen. Bannlysningen hävdes dock sedan kungen betalat av på skulden.

ANNONS

Bannlysning drabbade Sten Sture d.ä. under konflikten med Jakob Ulfsson 1497 och Sten Sture d.y. efter nedbränningen av Gustav Trolles borg i Stäket 1517. Vid det senare tillfället lystes också interdikt över Sverige som land. När länder bannlystes blev det förbjudet att där hålla gudstjänst och utdela sakramenten (med undantag för dopet och sista smörjelsen, som gällde människors salighet). När en kung bannlystes löstes hans undersåtar från sina förpliktelser. Härigenom var bannlysningen ett mäktigt vapen i kampen mellan kyrka och kungamakt.

LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

LÄS MER: Katolska kyrkans sakrament

LÄS MER: Påvarna som överlevt Heliga stolen - en realpolitisk historia

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

Kategorier:

Kyrkan och klostren på medeltiden

Vatikanstatens historia

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Katolicismen

Taggar:

Här hittar du material som kan relateras till bannlysning.

Spara som favorit

Uppdaterad: 4 oktober 2020

Publicerad:

13 juli 2019

ANNONS

Artiklar om Bannlysning

Martin Luther och inledningen på reformationen

av: Magnus Västerbro

2017-08-26

Många innan honom hade tystats genom att de i rädsla för straff fogade in sig i ledet eller genom att de mindre uppror som ibland startade slogs ner med brutalt våld. Inte särskilt mycket talade för att just Martin Luther skulle bli den som välte kyrkans koloss upp och ner. Men om han stod emot trycket, då fanns i varje fall chansen. Då skulle han kunna bli det baner som motståndet mot påvedömet kunde samlas under...

+ Läs mer

Länkar om Bannlysning

Sortera efter:

Varför bråkade kung och kyrka ofta under medeltiden?

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison svarar på frågan om varför kungar och kyrkan ibland bråkade under medeltiden. När man läser historia finner man ofta att kyrkan – inte bara påven utan också ärkebiskopar – ideligen låg i fejd med kungar och kejsare. Den danska kungamakten stred ofta mot ärkebiskopen i Lund, och en norsk kung gick rentav till historien som Erik Prästhatare. Varför låg kyrka och kungamakt i luven på varandra?

Kategorier:

Kyrkan och klostren på medeltiden

Taggar:

Bannlysning

Spara som favorit

8:30

Medeltiden del 1 : Synd och straff

Presentation (8:30 min) där läraren Björn Westerström berättar kortfattat om medeltidens idévärld. Fokus ligger på kristendomens och kyrkans roll.

Kategorier:

Medeltidens huvudlinjer

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Taggar:

Spara som favorit

Brott och straff i gångna tider

På Historiesajten kan du läsa om olika typer av brott och straff. Förr i tiden fanns det egentligen bara tre sorters bestraffningar – böter, dödsstraff och skamstraff. Man kunde också förklaras fredlös eller landsförvisas. Kyrkan kunde också döma till bannlysning eller botgöring, till exempel en lång pilgrimsfärd…

Kategorier:

Livet på landet och i staden 1500-1776

Livet på landet och i staden 1776-1914

Brott och straff förr

Taggar:

Bannlysning

Spara som favorit