Frälset i medeltidens Sverige

Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning.
S

Kungen var beroende av många medhjälpare för att styra sitt rike. Under medeltiden användes inte termen adel utan frälse. Ordet är en sammansättning av orden ”fri” och ”hals”, det vill säga ”med fri hals” och syftade på de människor som åtnjöt särskilda förmåner, som var ”frälsta” från att betala skatt.

Frälsets uppkomst

Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången av Johan Sverkersson år 1200 samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping 1281. Senare fastslogs att kyrkojord från tiden före Birger Magnussons kröning 1302 skulle räknas som skattefri, medan kyrkojord som förvärvats efter detta år måste ha särskilda privilegier för att betraktas som frälsejord. De ytterligare försök att inskränka kyrkans privilegier eller genom reduktion (se nedan) tillägna sig dess jord som kungamakten gjorde under medeltiden fick dock ingen större framgång. Vid medeltidens slut beräknas kyrkan ha ägt ungefär en femtedel av all jord i Sverige.

Det världsliga frälsets (adeln) uppkomst räknas från Alsnö stadga 1280. I Magnus Erikssons Täljestadga från 1345 reglerades förhållandena mer noggrant. Det bestämdes att var och en som kunde ställa upp i kungens tjänst med en häst värd 40 mark samt rustning för en man och en häst skulle räknas till frälset.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar. Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får. Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden.

Reduktion: Indrivning av egendomar till svenska staten. Kungamakten fick rätt att dra in och förstatliga stora delar av den svenska adelns egendomar.

Väpnare: Ursprungligen benämning på riddare som befann sig "under utbildning", den del av frälset som gjorde tjänst hos någon annan i väntan på att dubbas till riddare. Dubbningsceremonin var dock inte så vanlig i Sverige, och med tiden kunde en väpnare räknas som "riddares vederlike" och intas i rådet om han inte hade någon husbonde över sig. Skillnaden mellan riddare och väpnare markerades av att den senare inte fick ge lika stor morgongåva eller rida med lika stort följe som denne. En så mäktig man som Bo Jonsson Grip tillhörde väpnarklassen.

Varje sommar skulle frälsets medlemmar infinna sig på den årliga vapensyn som ordnades på olika platser i riket: Uppsala, Västerås, Strängnäs, Örebro, Linköping, Kalmar, Rydaholm, Falkenberg, Skara, Tingvalla och Åbo. Då skulle häst och rustning uppvisas för kontroll. Vid dessa tillfallen stod det även fritt för bönder, som klarade de uppställda kraven, att anmäla sig till frälset. Dessa gick under benämningen "mindre män för sig".

Frälsets privilegier

Förutom skattefriheten ingick med tiden i det världsliga frälsets privilegier rätten att föra sina tvister inför kungen och rådet, rätten att befästa sina gårdar, jakträtt samt rätten att från sina landbor uppbära kungens andel av deras böter.

Av statsfinansiella skäl började Albrekt av Mecklenburg genomföra vissa kontroller av frälsets privilegier, och det blev då vanligt att man skaffade sig ett sköldebrev för att bevisa sin ställning. En viss formell skillnad gjordes mellan riddare som genomgått en dubbningsceremoni, väpnare och svenner samt mindre män för sig. En frälsemans son måste vid 15 års ålder infinna sig vid vapensynen för att få överta faderns privilegier, en änka fick behålla makens så länge hon inte gifte om sig med en ofrälse.

Mot slutet av medeltiden ägde det världsliga frälset ungefär en fjärdedel av den odlade jorden i Sverige. Frälset torde vid denna tid ha utgjorts av ett par hundra familjer, omkring 500 vuxna män.

Reduktion under medeltiden

Med reduktion menas återindragning eller skattläggning av tidigare kronojord som med tiden överlåtits till frälset.

Att kungen inte hur som helst avyttrade (överlät/sålde) de jordegendomar som anvisats till kungamaktens försörjning ansågs ligga i undersåtarnas intresse eftersom de annars riskerade att drabbas av olika extraskatter.

Förbud mot avyttring av kronojord fanns därför inskrivet i landskapslagarna och slogs även fast i frihetsbrevet 1319. Samtidigt var de som fått den tidigare kronojorden naturligtvis ovilliga att släppa den ifrån sig.

ANNONS

ANNONS

Reduktionsfrågan blev från Magnus Erikssons regeringstid vid mitten av 1300-talet ett ständigt stridsämne mellan kungamakten å ena sidan, adeln och kyrkan å den andra.

Statsfinanserna hade vid det laget börjat kollapsa under trycket från agrarkrisen, samtidigt som frälset blev allt mera ekonomiskt pressat. En frälseman som köper kungagods kallas för "konungs tjuv" i landslagen från 1350.

Först drottning Margareta lyckades genom stora eftergifter få frälset att gå med på en viss reduktion 1396 (Nyköpings recess). All kronojord som avyttrats sedan 1363 skulle dras in, men drottningen måste lova att hennes fogdar i fortsättningen inte fick lägga på nya skatter hur som helst, att gods som kronan beslagtagit för obetalda skatter eller böter skulle återlämnas och att kyrkan skulle kompenseras med privata donationer från drottningen för sina förluster. Dessutom skulle adeln och kyrkan ha rätt till representation i de nämnder som skulle verkställa reduktionen.Karl Knutssons försök att genomdriva en reduktion av kyrkans jord 1453 ledde också till våldsamma protester, och ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna ledde senare ett uppror mot honom 1457.

Svensk feodalism?

Länen utgjorde grunden för den medeltida förvaltningen från mitten av 1200-talet och framåt. De kungliga borgar som byggdes under detta århundrade krävde att skatter och inkomster från de kringliggande områdena avsattes för deras underhåll och försörjning. Riket kom att indelas i slottslän. Dessa förvaltades under mycket skiftande villkor.

  • Län kunde fås mot tjänst, vilket betydde att läntagaren i utbyte mot sina tjänster till kronan fick rätt att uppbära skatter och böter från länets innevånare.
     
  • Län kunde förpantas, dvs lämnas som säkerhet för ett lån till kronan, varvid inkomsterna från länet fick utgöra ränta på lånet.
     
  • De kunde hyras ut, varefter läntagaren fritt fick disponera eventuella överskott.
     
  • De kunde slutligen vara fataburslän eller län på räkenskap, dvs län där läntagaren hade full redovisningsskyldighet till kronan.

Genom länssystemets etablering stärktes till en början kungamaktens kontroll över rikets olika delar. Från och med Magnus Erikssons regering, när kronan genom jordbrukskrisen fått sämre skatteinkomster och började förpanta länen i allt större utsträckning, blev istället länssystemet en desintegrerande (sönderbrytande) faktor.

Till skillnad från vad som var sed på kontinenten (se feodalismen i Västeuropa) blev dock aldrig de svenska länen ärftliga. Inte heller medförde länsinnehavet några befogenheter över rättsväsendet i länet. Därför krävs det en mycket vid definition av begreppet feodalism för att det medeltida Sverige ska kunna beskrivas som ett feodalt samhälle i den mening som är tillämplig i stora delar av det övriga Västeuropa.

Men frågan om länens fördelning utgjorde ändå en röd tråd i konflikterna mellan råd och kungamakt och mellan olika grupperingar inom rådet i senmedeltidens Sverige. I den politiska maktkampen utgjorde länsinnehav den avgörande strategiska resursen, ekonomiskt och militärt.
 

LÄS MER: Skatter och tionde i medeltidens Sverige

LÄS MER: Adel och aristokrati

LÄS MER: Feodalismen

LÄS MER: Alsnö stadga

LÄS MER: Riddarhuset

LÄS MER: Skatter och skatteväsen

LÄS MER: Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst

LÄS MER: Sveriges medeltid

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad betyder ordet "frälse" och vilka grupper ingick i frälset under medeltiden?
     
  2. Vilka förmåner eller privilegier hade frälset som gjorde dem speciella i samhället?
     
  3. Hur och när uppstod det världsliga frälset (adeln) och kyrkofrälset i Sverige?
     
  4. Vad var reduktion och hur påverkade det förhållandet mellan kungamakten, adeln och kyrkan?
     
  5. Vad menas med länssystemet och hur påverkade det kungamaktens kontroll över rikets olika delar?
     
  6. Skiljde sig det svenska länssystemet från feodalismen i andra delar av Europa? Om ja, hur?
     

 

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Senast uppdaterad: 29 november 2023
Publicerad: 3 juli 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-...

S

Margareta - drottning och politiskt geni

Margareta Valdemarsdotter, mer känd som drottning Margareta, var kvinnan som förenade Danmark,...

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste...

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

SO-rummet bok
L

Hästens historia i människans tjänst

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa,...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Hi
Riddare

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Alsnö hus

Alsnö stadga

Alsnö stadga var den stadga genom vilken Magnus Ladulås instiftade det världsliga frälset (adeln) i...

Hi
bankir

Skatter och skatteväsen

Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
byggnaden

Riddarhuset

Riddarhuset i Stockholm var i äldre tider adelns sammanträdesplats. Den storslagna byggnaden (se...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna