Den senmedeltida kyrkans förfall, reformationen och splittringen

Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån.
S

Martin Luther bränner bullan med påvens bannlysning, 1520.

Påve Alexander VI (Rodrigo Borgia)

Världshistorien är full av inflytelserika personer som inte levde som de lärde. Det gäller alltifrån kungar, politiker och revolutionärer till religiösa företrädare. Den mest omoraliske av alla påvar som någonsin innehaft ämbetet var med största sannolikhet Alexander VI, eller Rodrigo Borgia (1431-1503) som han hette innan han blev påve 1492. Hans liv, både innan och efter han besteg påvestolen, var fyllt av gärningar som den katolska kyrkan - vars överhuvud han var - utdömde som syndfulla handlingar. Detta berörde dock inte påve Alexander VI det minsta. Redan då han var kardinal skaffade han sig en älskarinna, vilket stred mot kyrkans celibattvång för prästvigda. Med denna kvinna, vars namn var Vanozza Cattanei, fick han fyra barn, av vilka sonen Cesare Borgia (ca1474-1507) och dottern Lucrezia Borgia (ca 1480-1519) är de mest ihågkomna av eftervärlden.

ANNONS

ANNONS

Cesare Borgia, känd för sin bildning, grymhet och outtömliga begär efter vackra kvinnor, var förebilden i Niccolò Machiavellis bokverk Fursten. Som 18-åring utnämndes han av fadern till kardinal, ett ämbete han övergav till förmån för sin militära karriär. Systern Lucrezia blev hertiginna av Ferrara och Modena, och hon var känd för sin stora vurm för konst och kultur. Väl på påvestolen erkände Alexander VI faderskapet till de fyra barnen, och därefter överöste han dem med titlar och viktiga uppdrag.

Tömde kyrkan på pengar

Efter att Alexander VI blivit påve och tagit plats i påvepalatset inledde han en sexuell relation med den 43 år yngre Giulia Farnese, känd för sin skönhet, och som var gift med en avlägsen släkting till påven. Troligtvis utnyttjade både Giulias egen man, mor och bror hennes förhållande med påven för att stärka sina egna positioner. Giulias bror, Alessandro Farnese, utnämndes nämligen till kardinal, och långt senare blev han påve Paulus III.

Med största sannolikhet födde Giulia påvens femte barn. Åtminstone angav hon att Alexander VI var fader till den dotter som föddes under slutet av 1490-talet, men det kunde lika gärna ha varit hennes man som var den riktige fadern. Hur som helst så var deras relation allmänt känd och omtalad.

Det var dock inte enbart utsvävande kvinnoaffärer som sysselsatte Alexander VI. Likt de föregående påvarna hade han stora ambitioner att genom militära insatser utöka påvestolens makt, och genom erövringar av landområden också säkra kyrkans - och inte minst sin egen - ekonomi. Problemet var att krigen i kombination med en ytterst kostsam livsstil och frikostiga gåvor till släktingar, kungar och kyrkliga representanter, tömde kyrkan på pengar. Det ska dock framhållas att Alexander VI var långt ifrån ensam skyldig till denna dekadens. Hans föregångare, liksom biskopar och kardinaler, levde furstliga liv, och det gällde även de påvar som närmast efterträdde Alexander VI efter hans död 1503.

Köpa syndernas förlåtelse

Alexander VI:s efterträdare Pius III var bara påve i tio dagar innan han avled, och han efterträddes då av Julius II. Även denne påve var levnadsglad. Och med tanke på den usla ekonomi som han övertagit från sin föregångare, är det ganska märkligt att han fattade beslutet att låta uppföra Peterskyrkan i Rom. Detta jätteprojekt, som skulle ta 120 år att slutföra, kostade mer än vad kyrkan hade råd med. Men nöden är som bekant uppfinningarnas moder.

Att utfärda avlatsbrev var absolut inget nytt inom den katolska kyrkan. Det hade skett under århundraden och gick till på så vis att den som fullgjort sin botgöring kunde få ett intyg med biskopens sigill som verifierade att så skett. Det hörde dock till saken att många människor skänkte både egendomar och pengar till kyrkan för att påskynda avlaten, för att försäkra sig om att slippa skärselden - en reningsplats för själen innan inträde i himmelriket kunde ske. Således förstod man inom den katolska kyrkan det ekonomiska värdet av avlatsbreven, och att det kunde bli en lukrativ inkomstkälla om man började sälja sådana.

ANNONS

ANNONS

I en tid då alla människor var övertygade om att himmel och helvete bokstavligen existerade och att skärselden väntade för alla som begått en synd, så föll erbjudandet om att kunna köpa botgöring utan motprestation i god jord. Det fanns också en föreställning om att man med avlatsbrev kunde ge botgöring åt sina döda släktingar, vars själar redan befann sig i skärselden. Avlatshandeln blev en ekonomisk succé utan dess like och samtidigt som pengarna strömmade in till bygget av Peterskyrkan, så gjorde även påven sig en rejäl vinst. Han hade nämligen provision för varje brev som såldes.

I reformationens tidevarv

Att påvarnas och biskoparnas leverne och kyrkans allmänna förfall skulle möta kritik var alltså inte så konstigt. Problemet var att den som vågade höja sin röst och kräva förändring kunde råka mycket illa ut. Att ens kritisera kyrkan eller ifrågasätta den världsbild som kyrkan förmedlade kunde leda till döden.

Reformationen (som fått sitt namn från latinets reformatio, närmast översatt till förnya eller omdana) samlade sin kraft i den kritik och de tankegångar som fanns kring hur kyrkan egentligen borde styras, samt vilka teologiska tankegångar som skulle vara vägledande.

Många människor brukar mest förknippa reformationen med den tyske prästen och teologen Martin Luther (1483-1546), som i oktober 1517 spikade upp sina 95 teser mot avlatshandeln på dörren till slottskyrkan i Wittenberg. En händelse som vissa historiker emellertid har ifrågasatt om den verkligen har ägt rum.

I sina 95 teser angrep Luther inte avlaten i sig, utan på vilka sätt kyrkan handlade med avlatsbreven. Luthers kritik skulle med tiden även komma att omfatta bland annat prästernas celibattvång, kyrkans sakrament, klosterväsendet och påvens makt.

Reformationen som rörelse betraktad, kan dock sägas ha betydligt äldre rötter än så. Inte minst genom den kritik mot kyrkan som restes av den engelske 1300-talsteologen John Wycliffe (ca 1324-1384), som var starkt kritisk mot att påven var mer intresserad av makt och rikedom än av Bibelns budskap. Wycliffe var även, precis som Luther, negativt inställd till kyrkans helgondyrkan och prästernas celibattvång.

John Wycliffe slapp att bli levande bränd på bål. Däremot grävdes hans lik upp och slängdes på bålet! Värre gick det för den tjeckiske teologen Jan Hus (ca 1369-1415), vars kritik mot kyrkan påminde om den som Wycliffe förde fram och som Luther senare skulle ansluta sig till. Jan Hus brändes levande som kättare, eftersom han vägrade avsvära sig sina kritiska idéer mot katolska kyrkan.

Djävulens redskap

Martin Luther hade med största sannolikhet inledningsvis inga planer på att splittra kyrkan, utan hans kritik var från början endast tänkt att skapa debatt och förändring. Luther, likt många andra reformatorer, var inspirerad av den nederländske humanisten Erasmus av Rotterdam (ca 1466-1536), som även var prästvigd. Erasmus var en av renässansens mest bildade människor och en ytterst flitig författare. I flera av sina verk tog han bland annat avstånd från hur katolska kyrkan handlade med avlatsbrev. Hans kritik gick även längre än så. Bland annat var han negativt inställd till helgondyrkan, men han var samtidigt noga med att slå fast att reformarbetet skulle ske inom kyrkan.

ANNONS

ANNONS

Martin Luther och Erasmus av Rotterdam träffades aldrig personligen men inledde 1519 en omfattande korrespondens, som dock upphörde då Erasmus förstod att Luther tagit ett steg längre mot att organisera en ny kyrka. Erasmus gick till och med så långt att han kallade Luther för ett djävulens redskap. Luther bannlystes av påven Leo X i januari 1521, efter att han vägrat göra avbön från sin kritik mot den katolska kyrkan. Samma år lät den tyskromerske kejsaren Karl V göra Luther fredlös genom fördraget i Worms. Men så enkelt gick det inte att stoppa reformationen. Skrifter och pamfletter med bland annat Martin Luthers teser spreds med vindens hastighet, något som inte varit möjligt utan boktryckarkonstens intåg. Dessutom såg de europeiska furstehusen reformationen som ett sätt att göra sig kvitt påvens och kyrkans allenarådande makt.

Utvecklingen var omöjlig att stoppa, även om katolska kyrkan skulle göra flera försök genom motreformationen och blodiga kätteriprocesser. Vad gäller Erasmus av Rotterdam så undgick inte heller han, trots sitt avståndstagande från Luther, att framställas som en fiende till katolska kyrkan. Efter hans död svartlistades och förstördes hans skrifter i flertalet katolska områden i Europa, och det kunde i vissa fall till och med vara fara för ens liv, om man blev påkommen med att inneha något av hans bokverk.

Stupade för sin sak

I den schweiziska staden Zürich skulle reformationen ta en annan riktning i samband med att prästen och reformatorn Huldrych Zwingli (1484-1531) i början av 1520-talet började propagera för att kyrkan endast skulle förmedla det som stod skrivet i evangelierna.

Visserligen var Zwingli inspirerad av både Erasmus och Luther, men han valde ändå en egen inriktning i sin kritik mot katolska kyrkan, och han tog även avstånd från Luthers syn på nattvarden. Detta var också det främsta skälet till varför inte den tyska och schweiziska reformationen gick att ena till en gemensam rörelse. Zwingli menade nämligen att nattvardsfirandet endast var en symbolisk handling och att brödet och vinet inte förvandlades till Kristus verkliga kött och blod efter att prästen läst instiftelseorden, vilket katolska kyrkan menade. Luther och hans anhängare stod i denna fråga närmare katolska kyrkan, då de menade att brödet och vinet visst genomgick förvandlingen. Fast till skillnad från katolikerna så menade de att brödet och vinet behöll sin ursprungliga substans.

Efter att Zwingli genomdrivit sina reformatoriska idéer i Zürich, tömdes stadens kyrkor på alla inventarier som hade katolsk prägel eller som inte hade direkt koppling till evangelierna. Därför försvann både glasmålningar och ikoner från stadens kyrkor. Till och med orglarna monterades ner, eftersom Zwingli menade att det var bön och predikan som skulle hållas i kyrkorna, och inte en massa störande och betydelselös musik.

Liksom Luther bröt Zwingli mot katolska kyrkans celibattvång och ingick äktenskap. Zwingli var en ganska ovanlig reformator eftersom han tog till vapen för att försvara reformationen i Schweiz, och han stupade i oktober 1531 då Zürich ställdes mot fem katolska kantoner på slagfältet.

ANNONS

ANNONS

I religionskrigens tidevarv

Den schweiziska reformationen stannade upp efter Zwinglis död på slagfältet, men fick åter ny kraft då reformatorn Jean Calvin under 1530-talets mitt slog sig ner i Genève och började predika sin syn på den kristna läran. Calvin, som var inspirerad av både Luther och Zwingli, skulle komma att ge upphov till den kalvinistiska läran, en sträng moralisk form av protestantismen, som skulle få stor spridning först i Europa och sedan i Nordamerika.

Enligt Calvin var kyrkotukten viktig och människornas privatliv i församlingen skulle övervakas. Till skillnad från katolikerna och lutheranerna förespråkade Calvin ett lekmannasystem där icke prästvigda ledde verksamheten och även delade ut nattvarden till församlingsmedlemmarna. Detta lekmannainflytande fick århundraden senare fäste i de framväxande frikyrkliga rörelserna, som även byggde mycket av sin teologi på den reformerta och kalvinistiska läran.

Jean Calvin blev med tiden både politisk och religiös ledare i Genève och i enlighet med hans stränga morallära blev alla former av mänskliga nöjen som t.ex. dans och teatrar förbjudna. Reformationen bör alltså inte ses som en enskild rörelse, utan som flera olika rörelser med en gemensam nämnare i den kritik som restes mot den katolska kyrkans teologi, samt hur dess företrädare - främst påven - ansågs missbruka sin makt.

Det var minst sagt en omvälvande epok som sammanföll med boktryckarkonstens framväxt, och inte minst med de stora upptäckterna och européernas kolonisering av Amerika. Reformationen splittrade inte inte enbart den katolska kyrkan inifrån och gav upphov till protestantismen. I dess kölvatten följde också blodiga religionskrig. I slutet av 1500-talet mördades tusentals hugenotter (benämning på kalvinister i Frankrike) av katolikerna, och under 1600-talet förhärjades den europeiska kontinenten under det trettioåriga kriget (1618-1648), då katoliker och protestanter dödade varandra på de mest skoningslösa sätt...

LÄS MER: Reformationen

LÄS MER: Protestantismen

LÄS MER: Orsaker till reformationen

LÄS MER: Martin Luther och inledningen på reformationen

LÄS MER: Medeltidens kyrka och reformationen

PODCAST: Reformationen och kyrkans splittring

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Reformationen i Sverige

LÄS MER: Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige

LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)

Användbara begrepp

Avlatshandeln: Prästerna fick sälja bevis på syndernas förlåtelse till enskilda individer. Bevisen kallades avlatsbrev. Med avlatsbrev kunde rika människor köpa sig en plats i himlen.

Bannlysning: Uteslutning ur kyrkans gemenskap. Bannlysning användes inom kyrkan som straff för allvarliga förseelser (dödssynder) såsom villolära, ogudaktigt leverne eller ohörsamhet mot kyrkans myndighet. Bannlysning innebar att man inte kunde få en plats i himlen efter döden.

Reform (era) innebär omforma, omgestalta, förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. I länder som genomförde den s.k. reformationen innebar det främst att kyrkans organisation och detaljer kring kristendomens utförande förändrades, t.ex. riter, regler och andra praktiska detaljer.

Sakrament: Heliga handlingar instiftade av Gud. Den protestantiska kyrkan har två sakrament - dopet och nattvarden - medan den katolska kyrkan räknar sju sakrament.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några skäl till att Rodrigo Borgia (1431-1503) var olämplig som innehavare av påveämbetet.
     
  2. Vad var ett avlatsbrev och varför blev handeln med avlatsbrev så viktiga för den katolska kyrkan under senmedeltiden?
     
  3. Förklara kortfattat vilka följande personer var och varför de kritiserade den katolska kyrkan:

         a) John Wycliffe

         b) Jan Hus

         c) Erasmus av Rotterdam

         d) Martin Luther

         e) Huldrych Zwingli

         f) Jean Calvin
     

 

Litteratur:
Christopher Hibbert, Borgias and their enemies 1431-1519, Huh Books, 2009.
Diarmaid MacCulloch, Reformation, Penguin books Ltd, 2004.
Hans J Hillerbrand, The Protestant Reformation, HarperCollins, 2009.
Michael Reeves, Lågan som inte kan släckas: Upptäck reformationens hjärta, Reformedia, 2019.
Paul Strathern, The Borgias - Power and fortune, Atlantic Books, 2020.
Torbjörn Johansson, Den mångfacetterade reformationen, Församlingsförlaget, 2019.
 

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
 

Senast uppdaterad: 26 november 2022
Publicerad: 2 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska. För svenskar som...

S

Matilda av Toscana - härförare i påvens tjänst

Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det...

S

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika...

S

1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den...

M

Paulus - kristendomens näst viktigaste person?

Hade kristendomen funnits idag om inte Saul (Paulus på grekiska) trodde sig ha fått en vision från...

M

Medeltidens helgonkult

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Protestantismen

Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under...

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Relaterade taggar

Martin Luther

Martin Luther (1483-1546) var professor i teologi och församlingspräst i den tyska staden...

Jean Calvin

Medan lutherska kyrkor utbredde sig i Norden och norra Tyskland, kom de västeuropeiska ländernas...

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Kristi himmelsfärdsdagen och pingst

av: Mattias Axelsson
2018-05-10

Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

De tre stora inriktningarna inom kristendomen

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-31

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om de tre stora kristna inriktningarna - katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Jesus död och uppståndelse

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-12

När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Lyssna