Kyrkoåret

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m.
M

I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema.

Kristusåret, Mariaåret och helgonåret

Kyrkoåret kan enklast delas in i ett Kristusår, ett Mariaår och ett helgonår.

Kristusåret speglade de olika Kristusfesterna: julen till minne av Jesu födelse, fastan och passionstiden till minne av hans lidande, påsken av hans uppståndelse och himmelfärdsdagen till åminnelse av Kristi himmelsfärd. Till det kommer några udda Kristusfester som Kristi förklaringsdag och kyrkoårets sista söndag - då Kristus, konungen, kommer tillbaka till seger och till dom (domsöndagen).

Mariaåret omfattade en lång rad Mariafester. Av dem är idag bara två bevarade: Marie kyrkogångsdag (kyndelsmäss, ljusmässodagen) i februari och Marie bebådelsedag i mars.

ANNONS

ANNONS

Övriga Mariadagar försvann vid reformationen eller den s.k. stora helgdagsdöden på 1770-talet. Från 1980-talet har 4:e söndagen i advent börjat firas som en ny Mariadag inför julhögtiden.

Motsvarande gäller helgonåret. Under medeltiden fanns mängder av apostladagar (apostlar = Jesus lärjungar samt Paulus), helgonfester och änglafester. De flesta försvann vid reformationen och på 1700-talet. Kvar finns idag apostladagen (Petrus och Paulus dag, 5:e söndagen efter trefaldighet, tidigare 29 juni). Apostladagarna i övrigt framgår av almanackan. Detsamma gäller många helgon-, martyr- och ängladagar, men ibland har de förskjutits något och en del av helgondagarna har försvunnit. Alla helgons dag den 1 november firas till minne av alla kyrkans helgon. Dagen efter, den 2 november, kallades alla själars dag och firades till åminnelse av alla döda.

Helgonen genomsyrade den medeltida vardagen

Helgonen kom efter kristnandet att överta uppgiften som gudar, övernaturliga väsen och skyddsandar tidigare haft, samtidigt som dessa levde kvar i folktron. Helgonens antal antog snart enorma proportioner.

En del var allmänkyrkliga som Frans (Franciskus), Kristofer, Klemens, Nikodemus och Hildegard. Andra var provinsiella svenska eller nordiska som missionärerna Ansgar, Sigfrid, Botvid och Eskil eller helgonkungarna Knut (Danmark) och Olof (Norge). Svenska Birgitta och hennes dotter Katarina tillhör båda grupperna. Vid sidan av vår egen Birgitta av Vadstena firades också en annan Birgitta, från Irland.

Dessutom trängdes i kyrkans år och kalendarium otaliga lokala helgon och stiftshelgon. Till detta kommer att bibliska gestalter och patriarker som Adam, Eva, Abel, Set, Abraham, Isak, Jakob, Moses och Johannes Döparen hade sina egna dagar. Det blev trångt om saligheten i kalendarierna. Mindre viktiga helgon- eller martyrdagar fick då ge vika för större potentater ("höjdare"). De förpassades ut ur helgonkalendrarna eller till mindre upptagna festdagar.

Under medeltiden ärades alltså helgonen med festdagar, gudstjänster och marknader. Kyrkor vigdes till deras ära.

Marknaderna var urtida företeelser som under medeltiden fick kristna förtecken. Fortfarande lever de kvar på många platser som Olsmässan i Åseda, (Ols = Sankt Olof) eller Sigfridsmarknaden i Växjö. Vissa marknader hade stark förankring till bestämda orter. Andra firades mera allmänt som Mickelsmäss i anslutning till Sankt Mikaels dag (29 september) eller Andreasmäss vid den helige Andreas dag (30 november). Marknaderna var länge stora folkfester som gav fest och högtid i den grå vardagen. Där fanns möjlighet till handel och affärer, men också till ett omfattande festande och nöjesliv.

Det var mest i domkyrkor och kloster som alla de kyrkliga festdagarna kunde firas. I sockenkyrkorna var möjligheterna mer begränsade. För folk i allmänhet var det omöjligt att uppmärksamma alla kyrkliga fest- och helgondagar. Folket hade sitt arbete att sköta. Bara de viktigaste helgdagarna var arbetsfria.

ANNONS

ANNONS

Det rika, komprimerade och komplicerade medeltida kyrkoåret började lösas upp vid reformationen på 1500-talet. Sedan fortsatte upplösningen efter hand - ny fart tog den framför allt på 1700-talet. Men fortfarande idag finns mycket av det medeltida kyrkoåret och kyrkofesterna bevarat: i vår kalender, i våra traditioner, i våra matvanor.

Kyrkoåret med sina högtider och fester existerar fortfarande vid sidan av det vanliga borgerliga året. Det börjar 1:a söndagen i advent och slutar med domsöndagen. Det borgerliga året börjar förstås med nyårsdagen och slutar med nyårsafton.

Kyrkoåret finns kvar - men är idag mycket förenklat jämfört med dess utformning på medeltiden och den första tiden efter reformationen. Kvar finns de stora högtiderna jul, påsk och pingst med helgdagar som långfredagen och annandagarna. I den svenska almanackan infaller annars bara ett fåtal andra arbetsfria helger på vardagar: nyårsdagen, trettondedagen, Kristi himmelsfärdsdag, första maj (ej religiös anknytning), Sveriges nationaldag (ej religiös anknytning), Johannes Döparens dag (midsommardagen) och alla helgons dag. Övriga helgdagar, festdagar, helgondagar och så vidare står mest kvar som namn i almanackan.

LÄS MER: Vardagsliv och högtider i ett historiskt perspektiv

LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag

LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

LÄS MER: Kristendomens riter

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka av kyrkoårets högtider hör till det s.k. Kristusåret?
     
  2. När försvann de flesta av kyrkoårets "Mariadagar"?
     
  3. I texten framgår att helgonen genomsyrade den medeltida vardagen. Motivera.
     
  4. När börjar kyrkoåret och när sluter det?
     
  5. När börjar det borgerliga året och när slutar det?
     
  6. Nämn några av kyrkoårets högtider som finns kvar än idag.

Diskutera:

  1. Borde det finnas fler högtider i form av röda dagar (arbetsfria dagar) i vår nutida kalender? Motivera.

 

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.
 

Senast uppdaterad: 22 juli 2020
Publicerad: 12 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var...

M

Fastan och påsken

Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning....

M

Jultraditioner förr och nu

Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara...

S

Advent och luciafirandet

Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar...

ANNONS

Ämneskategorier

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Helgon

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...

Kristendomens riter

Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.

Relaterade taggar

Jul

Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesu födelse. Julfirandet är...

Påsk

Påsken är inom kristendomen en viktig högtid som firas till minne av Jesus död och uppståndelse....

Advent

Advent inleds fjärde söndagen före jul och håller på fram till och med julafton. Advent är för...

Jesus

Jesus är kristendomens centralgestalt och upphovsman (grundare). Kristendomen som religion uppstod...

Bibliska personer

Oavsett om man är troende kristen eller inte så är det svårt att förneka att de personer som...