L

Lätta fakta om jorden

Jorden har allt som behövs för att liv ska kunna finnas. Det är faktiskt bara på vår planet som vi känner till att det finns liv överhuvudtaget. Detta beror på att jorden ligger på lagom avstånd från solen, vår närmaste stjärna. Det är därför inte för varmt eller för kallt som på de andra planeterna i vårt solsystem. Här finns luft och vatten för växter, djur och människor.
Bild:

Det tar ett dygn för jorden att snurra ett varv runt sin axel så att solen hamnar på samma punkt på himlen. Den sida som är vänd mot solen har dag medan den andra sidan har natt.

Jordens uppkomst

Jorden tillhör en familj på åtta planeter som kretsar runt en stjärna som vi kallar solen. Solen är vår närmaste stjärna, men är bara en av hundratals miljarder stjärnor i Vintergatan (vår galax).

Planeten Tellus, jorden, skapades ur ett gasmoln för ca 4,6 miljarder år sedan. Detta moln förtätades till ett klot av smälta bergarter. Efterhand som temperaturen sjönk stelnade ytan till en fast skorpa.

Under ytan (jordskorpan) är temperaturen fortfarande så hög att delar av jordens inre befinner sig i flytande form.

Jordskorpan som vi bor på utgör bara 0,4 % av jordens totala massa.

En blå planet

Av solsystemets åtta planeter är det bara jorden som har ett hav. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta och det dominerar framför allt södra halvklotet.

När man studerar de bilder som astronauterna tagit av jorden finner man att vår planet har en lysande blå färg. Det är ovanligt i vårt solsystem. Mars är röd, Saturnus är gul, Uranus och Neptunus gröna och de andra planeterna är vita. Endast vår planet är blå. Det som avgör att jorden är blå är avståndet till solen, atmosfärens innehåll och naturligtvis världshaven.

Atmosfären

Jorden är den enda planet i vårt solsystem som är omgivet av ett tunt hölje av livgivande gaser, atmosfären. Jämfört med jordens storlek är det livsviktiga lagret av atmosfären inte tjockare än skalet på en persika.

Bild:

Bild tagen från den internationella rymdstationen (ISS) över norra Europa med fokus på södra Sverige. Atmosfären har inget abrupt slut utan tunnar gradvis ut i tomma rymden. Inom rymdfarten definieras rymden börja 100 km ovanför havsnivån.

Atmosfärens sammanlagda vikt uppgår till 5 000 biljoner ton. Atmosfären består till största delen av kväve (78 procent) och det livgivande syret (21 procent). Saknades atmosfären skulle temperaturen under dagen stiga till +85 grader vid ekvatorn. På natten skulle värmen försvinna ut i rymden så snabbt att temperaturen skulle sjunka till -140 grader.

Årstider

Det tar ett år (365 dygn) för jorden att färdas ett varv runt solen. Varje gång du firar nyår har jorden rört sig ett varv runt solen.

Jorden lutar en aning, så ena halvklotet befinner sig lite närmare solen. Denna lutning ger upphov till årstiderna. Den del av jorden som är närmast solen får mer värme och har därför sommar, medan den andra halvan har vinter.

Norra halvklotet som vi bor på, lutar in mot solen på sommaren och bort från solen på vintern (se bild). När det är sommar hos oss på norra halvklotet är det vinter på södra halvklotet.

Alla platser på jorden har inte fyra årstider (vinter, vår, sommar och höst). Nära ekvatorn och vid jordens båda poler finns bara två årstider.

Samtidigt som jorden färdas runt solen så roterar den runt sin egen axel. Det tar ett dygn (24 timmar) för jorden att snurra ett helt varv runt sin axel så att solen hamnar på samma punkt på himlen. Denna rotation ger växlingar mellan dag och natt. Den sida som är vänd mot solen har dag medan den andra sidan har natt. Sverige och Nya Zeeland ligger på varsin sida av jorden. När du sitter och jobbar i skolan i Sverige är det natt i Nya Zeeland.

Väder och klimat

Väder visar atmosfärens aktuella tillstånd och beteende (hur det är utomhus just nu). Detta beskrivs med hjälp av temperatur, molnighet, vindar, nederbörd, lufttryck och så vidare.

Det vi kallar väder sker till stor del som ett resultat av luftens rörelser i atmosfären, solens strålning, vattnets kretslopp och jordens rörelser.

Bild:

Orsaken till att årstiderna växlar är jordens lutning. På grund av denna lutning turas det norra och södra halvklotet om att vara riktat mot solen under jordens varv runt solen. Det är detta vi upplever som årstider.

Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod. Klimatet kan därför bara fastställas genom analys av väderobservationer som pågått under lång tid.

Solen värmer upp jorden, men det är inte lika varmt överallt på jorden. Varmast är det runt ekvatorn som sträcker sig kring jordens mitt. Där är det varmt hela året. Ju längre bort från ekvatorn du kommer desto kallare blir klimatet. Längst bort från ekvatorn finns jordens två poler: Nordpolen och Sydpolen. Där är det kallast.

Människan

Människan är en nykomling på jorden. Om vi tänker oss att vi drar samman jordens långa historia till ett enda år, så dyker människan upp först den sista minuten före nyår.

Världens sammanlagda befolkning uppgår till mer än sju miljarder människor (2018). Många av de tätast befolkade länderna ligger i Europa och Asien.

Visste du att:

  • Jorden väger 6 000 000 000 000 000 000 ton (sex tusen triljoner ton). Man kan åskådliggöra denna väldiga siffra på följande sätt. Om man lastade alla dessa sex tusen triljoner ton på järnvägsvagnar, som var och en rymde 20 ton, och lät dem åka förbi en stillasittande åskådare med 100 km/tim, skulle det ta tre biljoner år innan den sista vagnen passerade åskådaren.

  • Jämfört med månens vikt går det 80 månar på ett jordklot.

  • Jordens diameter mätt genom ekvatorn är 12 756 km. Jämfört med månen (3475 km i diameter) så behövs fyra månar bredvid varandra för att komma upp i samma bredd.

  • Jorden är stor. Utan mellanrum skulle 50 månar få plats i jorden. Å andra sidan skulle mer än 1320 jordklot få plats i Jupiter, den största planeten i vårt solsystem.
  • 365 dygn, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder. Det är den tid det tar för jorden att färdas ett varv runt solen.

Uppgifter och frågor

  1. Hur bildades jorden?
     
  2. Varför är jorden blå?
     
  3. Nämn fakta om atmosfären.
     
  4. Varför har vi årstider?
     
  5. Varför har vi dag och natt?
     
  6. Vad är skillnaden mellan väder och klimat?
     
  7. Ge exempel på att människan är en nykomling i historien.

 

Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Uppdaterad: 01 oktober 2018
Publicerad: 05 januari 2018