Medeltidens helgonkult

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk.
M

Helgon var viktiga för medeltidens människor.

Helgonkulten gjorde kristendomen mer folklig

Helgonkulten kunde "suga upp" vissa förkristna riter och bruk och utgjorde därför ett av de mer folkliga inslagen i medeltidens religiösa liv. Påvestolens (den katolska kyrkans centralstyrelse) växande makt avspeglades under 1200-talet i dess krav på att få ge sitt officiella godkännande till att någon skulle dyrkas som helgon. Därigenom kunde kättarrörelser motarbetas och religiösa strömningar i folkdjupen fångas upp. Förnyelsen inom kyrkan under de föregående århundradena ledde samtidigt till att man nu började helgonförklara även nyligen avlidna personer.

ANNONS

ANNONS

Reliker

Reliker (kvarlevor av föremål som kan knytas till helgon) var mycket viktigt för medeltidens helgonkult.

En del av helgonprocessen var att man firade skrinläggningsfest, vilket innebar att kroppen togs upp kroppen ur graven (om den hade varit begravd) och lades i relikskrin för att kunna beskådas och vördas av pilgrimer. Helst skulle man som pilgrim kunna gå under, igenom, se in i eller beröra relikskrinet.

Hur blev man ett helgon?

Den rättsliga undersökning som föregår den katolska kyrkans beslut att förklara någon för helgon kallas kanonisationsprocess. Proceduren inleddes med en ansökan till påven från det stift där den heliga personen verkat. Till ansökan bifogades dels en vita (en levnadsberättelse), dels berättelser om mirakel som sades ha inträffat kring den heliga personen och som visade den berördas särskilda relation med Gud. Dessa mirakel måste ha inträffat efter döden, och kyrkan betonade att det var Gud som utförde dem, inte helgonen. Helgonen fungerade endast som förmedlare mellan människor och Gud.

Mirakelberättelser

Om folk i allmänhet förstod detta är osäkert, men när forskarna har jämfört mirakelberättelser från hela Europa (bl.a. Sverige) visar det sig tydligt att människors religiösa föreställningsförmåga blev mer abstrakt och intellektualiserad med tiden. På 1100- och 1200-talen sker de inträffade miraklen i allmänhet på platsen för de heligas gravar eller under direkt beröring med deras reliker. Längre fram under 1300- och 1400-talen blir denna fysiska närhet däremot mindre viktig. Istället betonas i berättelserna att det är genom bönen som miraklet åstadkoms. Det magiska elementet i undret tonades ned till förmån för den religiösa hängivelsen. Samtidigt låg det i varje stifts intresse att betona helgonets koppling till den egna regionen eftersom det gav status och inkomster från pilgrimer. Helt ville man alltså inte avskaffa den geografiska kopplingen mellan helgon och mirakel. När Skara stift på 1400-talet försökte lansera Brynolf Algotsson som helgon noterades nära hälften av miraklen i Skara och dess omgivningar.

Den första stora kampanjen för att få i gång en kult kring ett svenskt helgon lanserades av Uppsala stift kring Erik den helige i slutet av 1200-talet, vid en tidpunkt då stiftet hade stora kostnader för uppförandet av den nya domkyrkan. Under denna period började också mirakel noteras kring Finlands apostel, biskop Henrik.

ANNONS

Vid sidan av den från kyrkligt håll sanktionerade helgonkulten fanns även lokalt förankrade helgon som dyrkades av människorna i socknen.

Mirakelberättelserna är en viktig källa till medeltidens religiösa föreställningsvärld, men även till dess vardagsliv. De berättar om sjukdomar, familjeproblem och arbete och är egentligen de enda bevarade texter från medeltiden i vilka vanliga människor kommer oss till mötes.

LÄS MER: Helgon

LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

LÄS MER: Kyrkoåret

LÄS MER: Katolicism

LÄS MER: Heliga Birgitta

LÄS MER: Jeanne d'Arc

LÄS MER: Jungfru Maria - Jesus mamma

PODCAST: Alla helgons dag

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad innebär begreppet helgonkult och hur bidrog den till att göra kristendomen mer tillgänglig för vanligt folk under medeltiden?
     
  2. Hur påverkade påvestolens ökande makt helgonkulten under 1200-talet?
     
  3. Vad är reliker, och hur användes de i medeltidens helgonkult?
     
  4. Vad menas med kanonisering (kanonisationsprocess)?
     
  5. Vilken roll spelade mirakel i förhållande till den som skulle helgonförklaras?
     
  6. Hur förändrades människors syn på mirakler under medeltiden?
     
  7. Vilken koppling hade helgonkulten till geografiska regioner?
     
  8. Vad kan mirakelberättelserna avslöja om medeltidens religiösa tro och vardagsliv?
     

 

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Senast uppdaterad: 29 november 2023
Publicerad: 28 juli 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
massaker

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget....

M
Föräldralöst barn

Medeltidens hittebarn

Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på...

SO-rummet bok
S
Handelsgille

Innan folkrörelserna

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog...

M
Porträtt

Margherita och Francesco Datinis kärleksbrev : Kärlek och sorg i 1300-talets Italien

Francesco Datini och hans hustru Margherita levde ett rikt liv under senmedeltiden. Parets...

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-...

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Re

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Re

Katolicismen

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...

Re

Helgon

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...

Relaterade taggar

Re
Bild saknas

Pilgrimer och vallfärder

En pilgrim är en person som gör en vallfärd (pilgrimsresa) till en helig ort. En vallfärd är ett...

Re
Birgitta

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...

Re
Jeanne d'Arc

Jeanne d'Arc

Jeanne d'Arc (1412-1431) var en starkt religiös fransk bonddotter som bidrog till att vända den...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kristi himmelsfärdsdagen och pingst

av: Mattias Axelsson
2018-05-10

Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

De tre stora inriktningarna inom kristendomen

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-31

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om de tre stora kristna inriktningarna - katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna