Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon

Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon. Hennes fascinerande liv ger inblickar i såväl 1300-talets svenska samhällselit som tidens krisdrabbade kristna centrum i Rom.
S

Heliga Birgitta skrev själv ner en del av sina uppenbarelser.

Minnesmärken i Rom

Den heliga Birgittas namn återfinns på flera platser i Rom. I kyrkan San Lorenzo in Panisperna (byggd 1300), begravdes hon tillfälligt 1373 i väntan på att kroppen skulle transporteras till Sverige. Reliker som hennes ländryggkota kan beses i kyrkan och på gårdsplanen finns en staty, gjord av Axel Wallenberg 1964. Bakom Peterskyrkan, efter godkännande från schweizergardets vakter, kan besökaren beundra en uttrycksfull staty av Birgitta. Viktigast för Birgittaminnet i Rom är ändå huset vid Piazza Farnese, mitt emot det eleganta renässanspalats, Palazzo Farnese, där drottning Kristina bodde ett par år på 1650-talet. Skylten på Birgittahusets fasad, Piazza Farnese 96, omtalar: ”I detta hus levde den heliga Birgitta från Sverige i 19 år intill sin död d. 23.7.1373”. Vem var då denna kvinna? Vad gjorde hon i Rom? Varför blev hon helgonförklarad?

ANNONS

Birgitta tillhörde samhällseliten

Birgitta föddes 1303 i Finsta, Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och Ingeborg Bengtsdotter. Modern dog 1314 och två år senare, vid 13 års ålder, gifte sig Birgitta med Ulf Gudmarsson från Ulvåsa vid sjön Boren i Östergötland. Birgitta tillhörde sålunda samhällseliten och umgicks med lärda män och cisterciensermunkarna i Alvastra och Varnhem.

Den avancerade bildning hon tog del av var en internationell lärd kultur, lika användbar i den svenska utkanten av Europa som i kristenhetens centrum i Rom. Närheten till den politiska makten illustreras av Ulfs karriär: lagman i Närke och upphöjd till riksråd (”statsråd”) 1335. Under en period tjänstgjorde också Birgitta som hovmästarinna åt drottning Blanche (Blanka) från Namur, maka till kung Magnus (regent 1319-1364).

Blev tidigt änka

Birgitta och Ulf gjorde flera vallfärder, resor till heliga platser. År 1339 gick färden till Olav den heliges grav i norska Nidaros och ett par år senare till S:t Jakobs grav i Compostela (i Spanien). En tid efter hemkomsten insjuknade Ulf och Birgitta blev änka 1344 (eller 1346). Paret hade fått åtta barn: Marta (cirka 1319-1399); Gudmar (cirka 1322-1330); Karl (1320-1372); Ingeborg (cirka 1329-1349); Katarina (1331-1381); Birger (cirka 1330-1391); Bengt (1334/35-1346) samt Cecilia (1337-1399).

Som änka ägnade Birgitta sitt återstående liv åt religiöst arbete, något som med tidens sammanflätning av kyrklig och världslig makt också innebar politiskt arbete.

Birgittas politiska karriär inleddes i Rom

Hon bodde i Alvastra men var också verksam på den internationella arenan, även om hennes roll som fredsmäklare i hundraårskriget mellan England och Frankrike misslyckades eftersom de stridande inte fäste något avseende vid den ännu okända Birgitta. Först med resan till Rom hösten 1349, tillsammans med en grupp pilgrimer, inleddes hennes karriär på allvar.

Birgitta var ytterst målmedveten. Flytten till Rom hade tre syften: att stifta en ny klosterorden, vilket hade varit förbjudet sedan 1215; att få påven att återvända till Rom från Avignon där kyrkans högste företrädare sedan 1303 vistats på grund av motsättningen kejsare-kyrka och stridigheter i Rom; samt att rena kyrkan från korruption och maktmissbruk.

Till hennes förtvivlan besökte inte påven Clemens VI ens staden under det jubelår, 1350, han själv låtit planera. Vid slutet av sitt liv skulle dock Birgitta få uppleva försoningen mellan den kyrkliga och världsliga makten när påven Urban V och kejsar Karl IV möttes i Gamla Peterskyrkan, basilikan på den nuvarande Peterskyrkans plats (denna började byggas på 1500-talet). Påven återvände dock 1370 till Avignon trots Birgittas profetia att han i så fall skulle avlida, vilket också skedde inom tre månader.

ANNONS

Bosatte sig i utkanten av staden

Den första tiden bodde hon i ett palats ägt av kardinalen de Beaufort, på platsen för nuvarande Palazzo Cancellaria vid Vittorio Emanuele, ett par kvarter från Birgittahuset. Birgittas skarpa kritik mot osunda företeelser inom kyrkan ledde emellertid till högljudda protester utanför palatset. Dessutom kände hon oro för dottern Katarina, som 1350 hade återförenats med modern. Väninnan Francesca Papazuris erbjudande om ett hus vid nuvarande Piazza Farnese accepterades därför med tacksamhet.

På 1300-talet låg området i stadens utkant, omgivet av ruiner och fält med betande hjordar ner till floden Tibern. Här bodde Birgitta till sin död 1373, omgiven av sina närmaste: Katarina, biktfäderna Petrus av Alvastra och Petrus av Skänninge, dominus Magnus Petri (en frälseman som blivit präst), tidvis sönerna och riddarna Karl och Birger, eremiten Alfons (fd biskop av Jaén och nedtecknare av hennes uppenbarelser) samt tjänarinnor.

1300-talets Rom var en nedgången stad

Italien var vid den här tiden splittrat i sex stater: Savoyen, Milano, Neapel, Florens, Venedig och Kyrkostaten. Rom var som helhet mycket nedgånget. Kejsartidens två miljoner invånare (och dagens fyra miljoner) överglänser vida 1300-talets ynka 20 000-30 000. Kullarna och de romerska akvedukterna låg i stort i ruiner efter barbarernas härjningar flera sekler dessförinnan. Pestens härjningar och en jordbävning 1349 hade också satt sina spår. Palatsen hade ersatts med fästningar på grund av hot från rövare och strider mellan ledande aristokratiska släkter som Colonna (emot påven i Avignon) och Orsini (för). Kreatur vandrade obehindrat fram till altaret vid den gamla Peterskyrkan. Kyrkorna saknade ofta tak och var fyllda av smuts och damm. Det materiella förfallet motsvarades av ett mänskligt och moraliskt, också inom kyrkan, vilket Birgitta inte drog sig för att offentligt brännmärka.

Riktade skarp moralkritik mot kyrkans folk i Rom

Birgitta försvarade kyrkan som institution, men kritiken mot företeelser inom kyrkan i Rom och bland dess företrädare kunde vara skoningslös. Staden hade blivit ett ”näste för paddor och huggormar”, konstaterar hon och hennes recept för en renad stad är ännu mer drastisk:
”Rom är som en åker, över vilken det har växt upp tistlar. Därför bör den först rensas med ett vasst järn, sedan renas med eld och därpå plöjas upp av ett par oxar. Jag skall göra med er som bonden som flyttar över plantorna till en annan plats. Ty åt den här staden skall beredas ett sådant straff, som om en domare skulle säga: ´Flå av hela skinnet, pressa ut allt blodet ur köttet, skär allt köttet i stycken och krossa benen, så att all märgen flyter ut.”

Även kyrkofolkets sexuella laster angrips. Präster och diakoner som fröjdar sig med sina frillor (älskarinnor) är som ”okyska skökor och otuktig klädnad”. De är ”avskyvärdare än spyor, och det vore lättare och angenämare för mig att gå fram till spyorna än att ha umgängelse med dem.”

ANNONS

En påve (troligen Clemens VI) får följande karakteristik: ”Han är avskyvärdare än de judiska ockrarna, en större förrädare än Judas, grymmare än Pilatus. Han har uppslukat lammen och strypt de sanna herdarna; för alla hans brott har Jesus Kristus slungat honom ned i avgrunden, som en tung sten, och har dömt hans kardinaler till att förtäras av samma eld som en gång förtärde Sodom”.

Uppenbarelser och författarskap

Många av dessa angrepp härrörde från de himmelska uppenbarelser som gjorde henne känd, och även så småningom kvalificerade henne som helgon. En samling av över 600 budskap utgavs (svensk översättning 1957-1959). Budskapen tolkade hon som kommande från Kristus. Hon hade blivit utsedd av Gud att framföra hans vilja till människorna.

Någon djup mysticism präglas åtminstone inte de senare uppenbarelserna av, snarare tjänar de som vägledning i det praktiska livet. De skrevs ned av henne själv eller på hennes diktamen. Efter hennes död samlades och redigerades de av hennes siste biktfader, den förre spanske biskopen Alfons av Jaén. Utöver uppenbarelserna har Birgitta författat klosterregeln för Frälsarens orden samt vad som kan betecknas som en lärobok för nunnorna.

Birgitta hade påverkats av cisterciensernas Mariakult men först i Rom bröt den fram i hennes eget författarskap. Birgittaforskare som Sven Stolpe ser ofta just i moderligheten hennes verkliga originalitet. Birgittas religiositet var trots den profetiska vreden ljus. Tro, hopp och kärlek gav livet mening åt människan. Maria försvarade alla människor och lät nåd gå före rätt. De laster (ovanor, svagheter) som hotade kyrkan med undergång var männens verk. Skulle kyrkan återföras till den rätta vägen krävdes att den kvinnliga livsupplevelsen togs till vara.

Birgitta stormade mot lasterna hos kyrkans företrädare i närmast revolutionära ordalag: ”Ge akt på den orätt som kyrkorna och hela prästerskapet lider, och se furstarnas och konungarnas falska löften och förräderi och de skatter som de i sitt vilda rofferi utpressar. De bryr sig inte om, ifall tusenden dör, bara de får utrymme för sitt gränslösa övermod.”

Någon social utjämning var det emellertid inte fråga om. Hon delade sin tids tro på samhällets fasta indelning i stånd, en samhällsordning som var instiftad av Gud.

Birgittas död

Birgitta levde ett ombonat liv, i nivå med den romerska aristokratin i vilken hon också hade många bekanta. Men hon hängav sig inte åt någon lyx. Späkningar med tagelskjorta var en naturlig del av tillvaron och dygnsrytmen strikt med bön, måltider och arbete vid skrivbordet. Även resor stod på programmet. På 1360-talet gjordes ett långt besök i Neapel samt Bari, Assisi och andra heliga platser. Höjdpunkten var pilgrimsfärden till Jerusalem 1371-1372, en färd organiserad av en resetjänst som snarare än dagens charter motsvaras av en äventyrsresa. I maj 1372 ankom Birgitta till Jerusalem. Den strapatsrika färden hade dock tagit henne hårt och efter hemkomsten insjuknade hon och avled den 23 juli 1373.

ANNONS

ANNONS

Vadstena kloster och Birgittinorden

Redan innan resan till Rom hade Birgitta av kung Magnus Eriksson utlovats att få Vadstena till sitt planerade kloster. Svårare var det att få klosterordens statuter (bestämmelser) godkända av påven, något som först ägde rum i augusti 1370 (stadfäst 1378) och då med vissa ändringar. Påven strök de inskränkningar av klostrens rätt till godsförvärv som Birgitta hade föreslagit. Påven ville säkra klostrets ekonomi. Tvärtemot Birgittas önskan blev Vadstena kloster därför ett rikt storföretag i det medeltida Sverige.

Birgittinorden, egentligen Den Allraheligaste Frälsarens orden (latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris), kunde inviga sitt kloster i Vadstena först efter hennes död, i oktober 1384. Klosterkyrkan som uppfördes 1369-1430 följde dock de ritningar som Birgitta hade utarbetat. I klostret fanns både män och kvinnor, om än strikt skilda åt och med skilda arbetsuppgifter. Ordensreglerna föreskrev (bestämde) 60 systrar och 25 bröder under en gemensam abbedissa och en generalkonfessor. Männen ägnade sig åt själavård, studier, författande samt predikan på folkspråk. Kvinnornas sysslade med sömnad och kopiering av handskrifter.

Drygt 100 år efter Birgittas död hade orden 25 kloster i 6-7 länder. Reformationen drabbade dock rörelsen hårt. Många kloster på kontinenten upplöstes och de nybildade på 1600- och 1700-talen mötte samma öde under Napoleonkrigen. Vadstena kloster överlevde till 1595 och fram till 1545 kan man läsa om klostrets verksamhet i Vadstenadiariet (en minnesbok i vilken anmärkningsvärda händelser inom och utanför Vadstena kloster antecknades).

Birgittas helgonförklaring

Efter att ha fört moderns kvarlevor till hemlandet återvände Katarina för att driva processen om Birgittas kanonisation (helgonförklaring). En sådan krävde åtskillig bevisning angående inträffade under, förutom vittnesbörd om personens fromma liv.

När Birgitta den 7 oktober 1391 helgonförklarades av påven Bonifatius XI deltog samtliga kardinaler och andra andliga ledare samt från Sverige Magnus Petri och Andreas Olavi (Vadstena) i ceremonin i Vatikanpalatset. Man tågade i procession till kapellet vars väggar var behängda med exklusiva bonader och golv bestrött med friska blommor. Utanför ringde Roms alla klockor och från midnatt lystes Gamla Peterskyrkan upp av tusentals lampor, ljus och facklor.

Ändå återstod några frågetecken. Birgittas kanonisering var från början omdiskuterad och drogs in i maktkampen mellan Avignon och Rom (som en period haft en konkurrerande påve). Kritikerna hävdade att Frälsarorden inte kunde vara dikterad av Kristus eftersom denne inte talade svenska! Vadstena lyckades ändå att få helgonförklaringen bekräftad både 1415 och 1419. Därmed var striden vunnen för gott.

Kulturhistorikern Hans Furuhagen påpekar i sina studier om Birgitta att man inte bara ska studera helgonförklaringen av henne utan även uppmärksamma vilka grupper i Sverige som drev frågan. Vem ville göra Birgitta till helgon, och varför?

ANNONS

ANNONS

Birgitta hade ifrån Rom starkt propagerat mot kung Magnus Eriksson, något som bör sättas i förbindelse med hennes egen släktkrets som försvarade aristokratins ställning gentemot kungamakten. Magnus störtades 1364 och ersattes av Albrekt av Mecklenburg.

Under de följande årtiondena av 1300-talet blev upprättandet av klostret i Vadstena en samlande angelägenhet för den svenska aristokratin. Birgittas helgonförklaring hjälpte till att befästa aristokratins ställning under de oroliga 1300- och 1400-talen då maktens innehavare upprepade gånger skiftade.

LÄS MER: Heliga Birgitta

LÄS MER: Heliga Birgitta - Nordens första helgon

LÄS MER: Vadstena kloster

LÄS MER: Birgittinorden

LÄS MER: Medeltidens helgonkult

Elisabeth Hesselblad och Birgittasystrarna

Idag finns Birgittinordens kloster i Tyskland (Bayern), Nederländerna, Spanien (fem stycken) och Mexiko samt i Vadstena. Dessutom finns Birgittasystrar verksamma med socialt arbete inom vad som kallas den svenska grenen av Birgittinorden, grundad av Elisabeth Hesselblad 1911

Birgittarenässansen under 1900-talet beror till stor del på Elisabeth Hesselblads (1870-1957) insats. Hon föddes i Västergötland och blev under tiden som sjuksköterska i USA katolik. Hennes orden, Birgittasystrarna, fick påvens godkännande 1920 och hon bidrog både till att Birgittahuset återfördes till Birgittas orden och att det sedan reformationen stängda klostret i Vadstena återinvigdes. Även minnet av henne vårdas av nunnorna i huset vid Campo dei Fiori, där hon också är begravd. Hon helgonförklarades av påven 2016.

Avgränsare

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Birgitta tillhörde adeln. Detta var avgörande för hennes senare politiska och religiösa karriär. Vad hade Birgitta för fördelar jämfört med kvinnor från andra samhällsklasser?
     
  2. Medellivslängden var låg under medeltiden. Hur gamla blev Birgittas barn och hur många av dem dog innan henne?
     
  3. Varför flyttade Birgitta till Rom?
     
  4. Nämn några skillnader mellan medeltidens Rom och antikens Rom.
     
  5. Ge exempel på beteenden som Birgitta störde sig på bland kyrkans anställda i Rom.
     
  6. Birgitta levde i en mansdominerad värld. På vilket sätt försökte Birgitta genom sina uppenbarelser och i sitt författarskap stärka kvinnans ställning?
     
  7. Nämn några fakta om:

       a) Vadstena kloster

       b) Birgittinorden

       c) Elisabeth Hesselblad

Ta reda på:

  1. Nämn några andra viktiga historiska personer som var verksamma under samma tid som Birgitta och beskriv kortfattat deras inverkan på Europas historia vid den tiden.
     

 

Litteratur:
Luca Cesarini, Den heliga Birgittas Rom, 1999
Birgit Klockars, Birgitta och hennes värld, 1971
Sven Stolpe, Birgitta i Rom, 1973
 

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
 

Senast uppdaterad: 8 november 2023
Publicerad: 28 augusti 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

M
Föräldralöst barn

Medeltidens hittebarn

Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på...

SO-rummet bok
M
Sapfo

Sapfo

Sapfo är en av de mest kända lyrikerna från antikens Grekland. Hon är samtidigt den första kända...

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-...

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi

Kända personer på medeltiden

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Re

Helgon

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...

Relaterade taggar

Re
Birgitta

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...

Re
kloster

Kloster

Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...

Re
klostret

Vadstena kloster

Vadstena kloster var Sveriges första birgittinkloster och byggdes på mark skänkt av kung Magnus...

Re
Birgitta på ett frimärke

Birgittinorden

Birgittinorden, egentligen Den Allraheligaste Frälsarens orden (latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris...

Re
rom

Roms historia

Italiens huvudstad Rom ligger ungefär mitt på Italiens västkust (se karta). Väster om staden ligger...

Re
Jeanne d'Arc

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna