Bakgrunden till det första korståget

Det var under kyrkomötet i Clermont år 1095 som påven Urban II uppmanade de församlade - flera hundra präster, biskopar och världsliga ledare - att genast, tillsammans, låta organisera ett jättelikt väpnat pilgrimståg mot den muslimska världen för att undsätta den östra kyrkan i deras försvar av kristendomen. Sällan har ett enda tal betytt så mycket. Påvens uppmaning spreds över stora delar av Europa och hörsammades av tiotusentals kristna som var mer än villiga att döda i Guds namn. Därmed inleddes en tvåhundraårig era av korståg med massmord och hat i dess kölvatten.
M

Påve Urban II vid predikstolen under kyrkomötet i Clermont år 1095.

En påve med många bekymmer

År 1095
Kyrkomötet i Clermont, en vacker muromgärdad stad i centrala Frankrike, har redan pågått i drygt en vecka. Den 57-årige påven, som föddes under namnet Otho de Lagery men som i tjänsten tagit sig namnet Urban II, har haft ett hektiskt schema. Problemen finns nämligen på alla fronter. Kungen av Frankrike är bannlyst, och efter en konflikt om vem som egentligen ska ha rätt att utse biskopar råder det krig med Henrik IV, kejsare av det heliga tysk-romerska riket. Dessutom finns där frågan om uppstickaren som också kallar sig påve, Clemens III, som sitter i Rom och försöker hävda att det är han och ingen annan som har rätt att styra över världens kristna.

Urban II har med andra ord mycket att fundera på. Som om inte allt detta var nog har han dessutom tidigare samma år tagit emot en budbärare från den bysantinske kejsaren Alexios I Komnenos, som berättat om hur utsatta de kristna i öst är.

ANNONS

ANNONS

Seldjukerna, en turkisk-persisk dynasti, har på kort tid expanderat kraftigt och det gamla Östrom har i stort sett fallit samman; de behärskar nu inte mycket mer än några spridda områden kring Konstantinopel samt delar av Grekland. Dessutom, har påven fått höra, har muslimerna börjat råna kristna pilgrimer på väg till den heliga staden Jerusalem. Och inte bara rånade - i vissa fall misshandlade eller torterade, ibland till och med tvångsomskurna.

Sådana historier har visserligen hörts länge, och de är säkert lika överdrivna som vanligt. Men budskapet som kommer från österlandet talar om en större utsatthet för de kristna än tidigare, vilket onekligen bekymrar påven.

I många hundra år, ända sedan det romerska riket föll i väst, har det bysantinska riket varit en garant för det kristna inflytandet i länderna kring östra Medelhavet. Men nu håller Konstantinopels makt på att vittra bort helt. Om inte hjälp kommer från väst, kan den muslimska dominansen i området snart vara total - så heter det i budskapet från den trängde kejsaren.

Det är troligt att Urban II redan förberett nästa drag sedan länge. Det visar sig nämligen att han tänker använda hotet från muslimerna som ett sätt att öka sin egen makt och hävda sin auktoritet över motståndarna.

Påven Urban II säger: Europa är för trångt

Den 27 november, på kyrkomötets nionde dag, börjar han tala, stående utanför kyrkan inför flera hundra samlade präster, biskopar och världsliga ledare. Urban II förklarar då att han har ett budskap från Gud själv, som går ut på att de alla genast, tillsammans, måste låta organisera ett jättelikt pilgrimståg. Den östra kyrkan ska undsättas, med vapen i hand.

”Jag, eller rättare sagt Herren”, förklarar påven, ”ber er som är Kristi tjänare att sprida detta budskap till alla, vare sig det är fotsoldater eller riddare, fattiga eller rika, att vi genast måste komma med hjälp till de kristna, och jaga bort den vidriga rasen från våra vänners riken. Jag säger det till er, som är närvarande, men menar det också för alla som är på annan plats. Kristus befaller det!”

Ungefär så löd påvens ord, när de senare skrevs ner av en av de närvarande, munken Fulcher av Chartres. I andra skildringar från mötet, i allmänhet skrivna långt senare, är påven ännu mer utförlig i sin beskrivning av det mörka världsläget. I de skildringarna går han i detalj in på de skymfer som de kristna ska ha utsatts för av muslimerna. Han talar om hur kränkande det är att ”de vidriga hedningarna” tillåts smutsa ner de heliga platserna. Dessutom lovar han att alla som deltar i resorna mot österlandet ska få syndernas förlåtelse.

ANNONS

ANNONS

I en variant talar påven också om hur trångt Europa är, omgivet som det är på alla håll av vatten. I våra länder, säger Urban II, kommer de kristna aldrig att kunna leva ifred, eftersom det inte finns plats för alla. Det är på grund av denna trängsel som vi ständigt krigar med varandra. Varför inte istället bege sig österut och erövra nya marker? Och samtidigt rädda den östliga kyrkan från alla faror?

En munk vid namn Robert av Rheims, som kan ha varit med vid mötet i Clermont, men som skrev sin berättelse mer än 25 år efteråt, beskriver den mäktiga reaktion som påvens tal mötte: ”Hans ord väckte sådan längtan hos alla som hörde dem, att de avbröt honom och ropade högt: ’Det är Guds vilja! Det är Guds vilja!’”

När påven hörde detta, skriver Robert av Rheims, tvekade han en stund. Sedan fortsatte han att tala, än mer uppeldad, och avslutade med en uppmaning som knöt an till åskådarnas egna utrop: ”Ni var många som ropade dessa ord, men deras ursprung var ett och detsamma. Jag säger till er, att det var Gud som placerade orden i era hjärtan, och Han som förde fram dem ur er. Låt därför dessa ord bli ert stridsrop, för det är ord givna till er av Gud. När ett anfall med vapen i hand görs mot fienden, låt detta rop höjas av alla Guds krigare: Det är Guds vilja! Det är Guds vilja!”

Det är svårt att tro att Urban II själv kunde föreställa sig vilken effekt hans tal skulle få. Under slagordet Deus vult lät tiotusentals krigare sy fast kors på sina kläder och gav sig av österut. Det första korståget var ett faktum.

Korståget inledde en era av massmord och hat

Bara fyra år senare intogs Jerusalem, efter oerhörda vedermödor. Gång på gång hade muslimska arméer besegrats, men inte utan att de kristna krigarna hade fått lida alla möjliga kval på vägen. Vid flera tillfällen hade nederlaget varit nära, men till sist hade de ändå lyckats segra. Och nu tog de ut sin hämnd, på både muslimer och judar.

”Vissa av hedningarna halshöggs, andra stacks genast ihjäl med pilar och spjut, och andra torterades länge, och kastades sedan i de brinnande eldarna. Högar med huvuden, händer och fötter låg i husen och på gatorna …”

Så skrev ett ögonvittne. Ett annat vittne menade att man nu kunde konstatera att Urban II:s ord hade visat sig vara sanna; Herren låg faktiskt bakom allt detta. Eller, uttryckt på ett annat sätt: ”Det var verkligen en rättvis och underbar Guds dom att denna plats skulle fyllas med de otrognas blod.”

Korstågen skulle komma att pågå under mer än 200 år. Hundratusentals människor miste livet; öst och väst ställdes emot varandra, och kristna och muslimer lärde sig att hata varandra mer än någonsin tidigare. Och till sist slutade allt ändå med ett svidande nederlag för de europeiska erövrarna. Om det fanns en gud, och han hade velat att de kristna skulle segra, så hade han tydligen ändrat sig på vägen.

Påven som satte den ödesdigra lavinen i rullning lyckades däremot med sin föresats. Han befäste sin maktställning, med hjälp av den makalösa väckelse som han själv hade inlett. Men han hann inte njuta länge av sin triumf. Påven Urban II dog år 1099, bara två veckor efter att Jerusalem hade fallit, innan nyheten om den kristna segern hade nått honom.

LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

LÄS MER: Korstågen

 

VILL DU VETA MER? Läs The Crusades av Thomas Asbridge (2012).

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

Senast uppdaterad: 12 november 2019
Publicerad: 11 november 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon

Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon....

S

Skatter och tionde i medeltidens Sverige

I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt både till...

S

Medeltidens universitet

År 1088 öppnade universitetet i Bologna sina portar och under 1100-talet och 1200-talet grundades...

M

Katolska kyrkan i Sverige och Finland under medeltiden

Med kristendomen knöts Sverige som ett av de sista länderna till den europeiska kulturen. Det...

ANNONS

Ämneskategorier

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Korstågen

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet...

Medeltidens muslimska värld

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Israels och Palestinas historia

Här finns material som behandlar Israels och Palestinas historia i små och stora drag.

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Relaterade taggar

Jerusalem

Jerusalem är en stad i Israel som ligger 60 kilometer från Medelhavet. Den utropades 1950 ensidigt...