Kristnandet av Sverige

klocka
Lästid 5 minuter
Kristnandet var en långdragen process som kan sägas vara avslutad i Sverige först på 1100-talet. Kristendomens spridning var en naturlig konsekvens av nordbornas integrering i Europa genom vikingatågen. Under sina färder till Bysans och Västeuropa kom människorna i Norden i kontakt med kristendomen långt innan de själva blev kristna.
S
Artikel

Kyrkobygge eller symbolisk kamp mot hedendomen? Relief, Forshems kyrka, Västergötland.

Mission till Norden

En viktig förutsättning för religionsskiftet var de starka kristna statsbildningarna i Västeuropa som försökte dra in Norden i sin maktsfär genom att skicka missionärer. Frankerriket, som år 800 sträckte sig fram till Elbe, skickade i slutet av 820-talet Ansgar till Danmark och Sverige. Genom frankerrikets upplösning avstannade dock dessa försök. Inte förrän det tyska kungariket under Otto den store (936-973) börjat expandera sitt inflytande kom missionen åter i gång. Danmark kristnades från Hamburg-Bremens ärkestift omkring 950. Sveakungen Erik segersäll ska också ha låtit döpa sig i Danmark, men återföll till asatron efter hemkomsten. Sverige och Norge kom istället att kristnas från England, som enats 924 och som från slutet av 900-talet besvärades alltmer av förnyade vikingaattacker.

ANNONS

ANNONS

Adam av Bremen är mycket kritisk till de engelska missionärerna, som ju representerade ett rivaliserande stift. Han medger ändå att Sigfrid - som påstås ha döpt Erik segersälls son Olof skötkonung i Husaby källa omkring år 1000 - var engelsman. Detsamma gäller för martyren Eskil i Södermanland. Också det liturgiska ordförrådet och den tidiga kyrkoarkitekturen i Sverige visar engelskt ursprung.

Administrativt kom Norden dock redan från början att tillhöra Hamburg-Bremens ärkestift. Ett annat expansivt missionscentrum i omvärlden var Bysans (Kievryssland kristnades 988). Med undantag för vissa rester av ortodox kyrkoarkitektur i Sigtuna och på Gotland - som ju också kan förklaras genom kulturell påverkan eller utländska köpmäns närvaro - finns emellertid inga spår av mission från öster.

Stormän och hövdingar hade stor betydelse för kristnandet

Den nya religionens främsta förkämpar var stormän och hövdingar, som hade internationella kontakter och som under vikingatågens senare del fått alltmera makt. Förutom militära befälhavare var hövdingarna även religiösa ledare, och när de bytte tro följde folket sannolikt efter. Enligt en runsten på Frösön i Jämtland var det t.ex. en person, Östman Gudfastsson, som kristnade hela landskapet. De äldsta kyrkorna ligger också ofta intill kungsgårdar och man kan därför även anta ett nära samband mellan kristnandet och tidiga försök till riksbildning. Hövdingar med vida territoriella ambitioner kunde rycka undan maktbasen för rivaler genom att ersätta den lokalt organiserade asakulten med kristendomen.

Motstånd saknades inte. Under 1000-talets senare hälft återföll Svealand i asatron: biskop Adalvard fördrevs från det nyupprättade biskopssätet i Sigtuna på 1060-talet och kung Inge d.ä. (som var kristen) störtades kort därefter. Troligen var upprorsmännen missnöjda över att offerkulten vid asatemplet upphört. Denna var en självklar del av kungens uppgifter och själva grunden för hans auktoritet.

När Norden 1104 lösgjordes från Hamburg-Bremens ärkestift och fick bilda en egen kyrkoprovins med centrum i Lund hade dock kristendomen återfått ett fast grepp över landet.

ANNONS

ANNONS

Asatron

Asatron var vikingatidens religiösa världsåskådning. En viktig källa till periodens skapelsemyter är de isländska sagorna. Snorre Sturlasson skrev att världen skapades av jätten Ymers döda kropp, och i Eddans skaldedikter beskrivs Valans spådom (Voluspå) om världens undergång i Ragnarök.

Asarna - en invandrad hövdingaätt - var de förnämsta gudarna. De bodde med gudinnorna (asynjor) i Asgård, som låg mitt i Midgård, människornas värld. Fienderna jättarna bodde i Jotunheimen (Utgård).

Varje dag samlades gudarna till rådslag vid Urds brunn under asken Yggdrasil, världsträdet. Trädets roll i vardagen som skydd och bränsle speglas också av att de första människorna skapades när Oden andades på en stock. Kvinnan (Embla) skapades först, oberoende av mannen (Ask).

Några viktiga gudar var den trollkunnige Oden, stridens herre. Han red på den åttafotade Sleipner. Tillsammans med asynjorna och stupade stridsmän bodde han i Valhall, en stor sal i Asgård. Tor, med åskhammaren Mjölner, var hans mer stridslystne än intelligente son, i ständig strid med jättarna. En annan gudatyp var vanerna som stod för mera fredliga bedrifter. Syskonen Frej och Freja ansvarade för fruktsamhet, kärlek och handel.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur bidrog vikingatågens kontakter med Europa till att kristendomen började spridas i Norden?
     
  2. Varför var stormän och hövdingar avgörande för kristnandet av Sverige, och hur kopplades detta till deras internationella kontakter och ökade makt?
     
  3. Vilket motstånd mötte kristendomen i Sverige under 1000-talet, och hur påverkade detta rikets religiösa och politiska struktur?
     
  4. Beskriv kortfattat asatron (den dominerande religiösa världsåskådningen under vikingatiden) inklusive några av dess centrala figurer och myter.
     

 

M  LÄS MER: Nordens kristnande

M  LÄS MER: Sverige under medeltiden, del 2 av 3: Sverige kristnas

M  LÄS MER: Fornnordisk religion och asatro

M  LÄS MER: Vikingatiden

M  LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

M  LÄS MER: Orsaker till vikingatidens slut

L  LÄS MER: Vikingarna och deras värld  (artikelserie)

M  PODCAST: Sveriges kristnande

L  LÄS MER: Medeltidens början i Sverige

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Senast uppdaterad: 1 september 2025
Publicerad: 27 juli 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-17
klocka Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-14
klocka Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

SO-rummet bok
L
Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.
av: Robert de Vries
2026-01-07
klocka Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

SO-rummet bok
L
En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.
av: Robert de Vries
2025-11-09
klocka Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

S
Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.
av: Torbjörn Nilsson
2025-10-31
klocka Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

SO-rummet bok
L
Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Motiv med människor på bildsten från Gotland.

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi
Kejserlig kröningsceremoni där påven sätterv kronan på kejsarens huvud.

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Re
En uråldrig stavkyrka med trädklädda höjder i bakgrunden.

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Lyssna