Kristnandet av Sverige

klocka
Lästid 5 minuter
Kristnandet var en långdragen process som kan sägas vara avslutad i Sverige först på 1100-talet. Kristendomens spridning var en naturlig konsekvens av nordbornas integrering i Europa genom vikingatågen. Under sina färder till Bysans och Västeuropa kom människorna i Norden i kontakt med kristendomen långt innan de själva blev kristna.
S
Artikel

Kyrkobygge eller symbolisk kamp mot hedendomen? Relief, Forshems kyrka, Västergötland.

Mission till Norden

En viktig förutsättning för religionsskiftet var de starka kristna statsbildningarna i Västeuropa som försökte dra in Norden i sin maktsfär genom att skicka missionärer. Frankerriket, som år 800 sträckte sig fram till Elbe, skickade i slutet av 820-talet Ansgar till Danmark och Sverige. Genom frankerrikets upplösning avstannade dock dessa försök. Inte förrän det tyska kungariket under Otto den store (936-973) börjat expandera sitt inflytande kom missionen åter i gång. Danmark kristnades från Hamburg-Bremens ärkestift omkring 950. Sveakungen Erik segersäll ska också ha låtit döpa sig i Danmark, men återföll till asatron efter hemkomsten. Sverige och Norge kom istället att kristnas från England, som enats 924 och som från slutet av 900-talet besvärades alltmer av förnyade vikingaattacker.

ANNONS

ANNONS

Adam av Bremen är mycket kritisk till de engelska missionärerna, som ju representerade ett rivaliserande stift. Han medger ändå att Sigfrid - som påstås ha döpt Erik segersälls son Olof skötkonung i Husaby källa omkring år 1000 - var engelsman. Detsamma gäller för martyren Eskil i Södermanland. Också det liturgiska ordförrådet och den tidiga kyrkoarkitekturen i Sverige visar engelskt ursprung.

Administrativt kom Norden dock redan från början att tillhöra Hamburg-Bremens ärkestift. Ett annat expansivt missionscentrum i omvärlden var Bysans (Kievryssland kristnades 988). Med undantag för vissa rester av ortodox kyrkoarkitektur i Sigtuna och på Gotland - som ju också kan förklaras genom kulturell påverkan eller utländska köpmäns närvaro - finns emellertid inga spår av mission från öster.

Stormän och hövdingar hade stor betydelse för kristnandet

Den nya religionens främsta förkämpar var stormän och hövdingar, som hade internationella kontakter och som under vikingatågens senare del fått alltmera makt. Förutom militära befälhavare var hövdingarna även religiösa ledare, och när de bytte tro följde folket sannolikt efter. Enligt en runsten på Frösön i Jämtland var det t.ex. en person, Östman Gudfastsson, som kristnade hela landskapet. De äldsta kyrkorna ligger också ofta intill kungsgårdar och man kan därför även anta ett nära samband mellan kristnandet och tidiga försök till riksbildning. Hövdingar med vida territoriella ambitioner kunde rycka undan maktbasen för rivaler genom att ersätta den lokalt organiserade asakulten med kristendomen.

Motstånd saknades inte. Under 1000-talets senare hälft återföll Svealand i asatron: biskop Adalvard fördrevs från det nyupprättade biskopssätet i Sigtuna på 1060-talet och kung Inge d.ä. (som var kristen) störtades kort därefter. Troligen var upprorsmännen missnöjda över att offerkulten vid asatemplet upphört. Denna var en självklar del av kungens uppgifter och själva grunden för hans auktoritet.

När Norden 1104 lösgjordes från Hamburg-Bremens ärkestift och fick bilda en egen kyrkoprovins med centrum i Lund hade dock kristendomen återfått ett fast grepp över landet.

ANNONS

ANNONS

Asatron

Asatron var vikingatidens religiösa världsåskådning. En viktig källa till periodens skapelsemyter är de isländska sagorna. Snorre Sturlasson skrev att världen skapades av jätten Ymers döda kropp, och i Eddans skaldedikter beskrivs Valans spådom (Voluspå) om världens undergång i Ragnarök.

Asarna - en invandrad hövdingaätt - var de förnämsta gudarna. De bodde med gudinnorna (asynjor) i Asgård, som låg mitt i Midgård, människornas värld. Fienderna jättarna bodde i Jotunheimen (Utgård).

Varje dag samlades gudarna till rådslag vid Urds brunn under asken Yggdrasil, världsträdet. Trädets roll i vardagen som skydd och bränsle speglas också av att de första människorna skapades när Oden andades på en stock. Kvinnan (Embla) skapades först, oberoende av mannen (Ask).

Några viktiga gudar var den trollkunnige Oden, stridens herre. Han red på den åttafotade Sleipner. Tillsammans med asynjorna och stupade stridsmän bodde han i Valhall, en stor sal i Asgård. Tor, med åskhammaren Mjölner, var hans mer stridslystne än intelligente son, i ständig strid med jättarna. En annan gudatyp var vanerna som stod för mera fredliga bedrifter. Syskonen Frej och Freja ansvarade för fruktsamhet, kärlek och handel.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur bidrog vikingatågens kontakter med Europa till att kristendomen började spridas i Norden?
     
  2. Varför var stormän och hövdingar avgörande för kristnandet av Sverige, och hur kopplades detta till deras internationella kontakter och ökade makt?
     
  3. Vilket motstånd mötte kristendomen i Sverige under 1000-talet, och hur påverkade detta rikets religiösa och politiska struktur?
     
  4. Beskriv kortfattat asatron (den dominerande religiösa världsåskådningen under vikingatiden) inklusive några av dess centrala figurer och myter.
     

 

M  LÄS MER: Nordens kristnande

M  LÄS MER: Sverige under medeltiden, del 2 av 3: Sverige kristnas

M  LÄS MER: Fornnordisk religion och asatro

M  LÄS MER: Vikingatiden

M  LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

M  LÄS MER: Orsaker till vikingatidens slut

L  LÄS MER: Vikingarna och deras värld  (artikelserie)

M  PODCAST: Sveriges kristnande

L  LÄS MER: Medeltidens början i Sverige

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Senast uppdaterad: 1 september 2025
Publicerad: 27 juli 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Brott och straff på medeltiden

SO-rummet bok
L
Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.
av: Robert de Vries
2025-09-30
klocka Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

SO-rummet bok
L
Gata i gamla stan på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-28
klocka Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

SO-rummet bok
L
Interiös från ett bageri på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-27
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

SO-rummet bok
L
Gränd i Gamla stan.
av: Robert de Vries
2025-09-24
klocka Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

SO-rummet bok
L
Marknad i medeltida stad.
av: Robert de Vries
2025-09-21
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

SO-rummet bok
L
Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.
av: Robert de Vries
2025-09-10
klocka Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Motiv med människor på bildsten från Gotland.

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi
Kejserlig kröningsceremoni där påven sätterv kronan på kejsarens huvud.

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Re

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Lyssna