M

Medeltidens kultur i Sverige

Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte minst renässansens Italien.
Bild:

Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt inflytande i samhället under medeltiden.

Kyrkan var rik och mäktig

All kultur, all konst och undervisning kom genom kyrkan.

Biskoparna, som alla var svenskar, måste vara godkända av påven i Rom. De var mäktiga herrar i staten. De satt i riksrådet. De hade egna borgar med stora förläningar (landområden) och de hade egna väpnade styrkor. De var också ofta bildade män, som tagit magisterexamen och i några fall även blivit doktor vid något universitet i Bologna, Paris eller Rostock.

Kyrkan var rik och ägde var sjunde gård i landet. Rikast var det äldsta biskopsstiftet, Skara, där biskopen fick skatt från 3 352 hemman (gårdar), medan biskopen i Åbo ”bara” hade 643.

Relevanta begrepp

Biskop: Under medeltiden var biskoparna viktiga makthavare och medlemmar i kungens råd. Biskopen var den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. I Sverige fanns under senmedeltiden sex stift: Uppsala, Linköping, Skara, Växjö, Västerås och Åbo. Biskoparna var därför också stora jordägare och viktiga spelare i det politiska livet. Detta gjorde dem till både världsliga och andliga makthavare.

Påven: Högste ledaren inom den katolska kyrkan. Påven har sitt säte i Rom.

Relik: Kvarlevor eller föremål som kan knytas till helgon eller bibliska gestalter. Ordet härstammar från det latinska ordet reliquiae som betyder kvarlevor.

I kyrkan samlades skatter, praktfulla konstverk i silver och guld som togs fram vid olika högtider. Då tiderna blev kärva (svåra), vid krig och då makthavarna hotade kyrkan, gömdes klenoderna (dyrgriparna). En del kom fram flera hundra år senare, som Linköpings domkyrkas silverskatt, troligtvis nedgrävd av kyrkans siste katolske biskop Hans Brask.

Medeltidens reliker

Varje domkyrka samlade så många reliker de kunde, föremål från helgon eller ännu hellre bibliska personer. Det kunde vara verkliga eller påstådda benbitar, tänder, hår, tygstycken eller liknande. Särskilt åtråvärda var spikar eller delar av Kristi kors eller taggar från törnekronan. Föremålen förvarades i relikvarier (relikskrin) av silver med en liten tittglugg framtill, täckt av bergkristall. Där inne kunde man skymta benbiten. Formen på relikvariet skulle antyda innehållet. Skrinet som föreställer en hand som håller en penna tros ha innehållit ett fingerben av heliga Birgitta. Den välsignande handen med sträckta fingrar har inrymt en relik från den helige biskop Eskil, Sörmlands apostel.

Den största reliksamlingen i Norden fanns i domkyrkan i Lund, där man förvarade allt från vad man trodde var strån från Petri skägg till bitar av paradisets träd.

Bild:

Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden.

Kyrkan gav oss många nya namn

Kyrkan och helgonen gav oss nya namn. De flesta finns kvar än idag. Anders, Lars, Bengt, Nils, Per, Mats och Johan kommer efter helgon, påvar eller personer i Bibeln: Andreas, Laurentius, Benediktus, Nicholaus, Petrus, Matias och Johannes. Flickor döps till Maria, Elisabet (Johannes döparens mor), Margareta, Kerstin eller Kajsa.

Den svenska kulturen stärktes under 1400-talet

I den våg av nationell väckelse som svepte över landet efter slaget vid Brunkeberg, blommade intresset för en svensk nationell kultur upp. Därför grundades universitetet i Uppsala 1477, Nordens första. Där skrevs, fast på latin, vår första svenska historia av teologen Ericus Olai. Den hette Chronica Regni Gothorum (Göternas rikes historia). Fram till dess var svenskar som skulle studera tvungna att resa utomlands.

Impulser från Frankrike och Tyskland

I Paris fanns under medeltiden tre svenska fasta studenthem, över 900 svenskar och finländare läste där. Under 1400-talet dominerade istället universiteten i Tyskland.

Den första bokpressen i Sverige monterades upp 1480 hos gråmunkarna på Riddarholmen. Boktryckaren var tysk, Johan Snell. Hans första bok var en latinsk uppbyggelseskrift i fabelform (en skrift med syfte att stärka den religiösa känslan).

Paris var inte bara bildningens huvudstad. Från Frankrike kom också impulserna för konsten och kyrkobyggnaderna. Franska arkitekter drog upp ritningarna för de första katedralerna, kyrkorna i Uppsala, Skara och franciskanerkyrkan på Riddarholmen i Stockholm. Kyrkorna pryddes både utanpå och inuti med skulpturer, inspirerade från Paris.

Även musiken kom från Frankrike. En del av den finns kvar än idag i våra folkdanser och ringlekar.

Senmedeltiden var en färggrann tid

Detta var en färggrann tid. Renässansens livsglädje avspeglas i klädernas varma och klara färger. Modet var extremt och pråligt både hos adeln och borgarna i städerna. Husen lyste tegelröda och inne i kyrkorna var väggarna vackert bemålade med livfulla skildringar ur Bibeln och helgonens liv

Uppgifter och frågor

  1. Ge exempel på att biskoparna hade makt och rikedom.
     
  2. Varför tror du att reliker var så värdefulla för medeltidens människor?
     
  3. På vilket sätt bidrog kyrkan till många nya namn i Sverige?
     
  4. Hur stärktes "den svenska kulturen" i slutet av 1400-talet?
     
  5. Nämn några sätt som den svenska kulturen kom att påverkas av Tyskland och Frankrike.
     
  6. Var senmedeltiden verkligen färggrann? Hur tror du det var på landet bland bönderna?

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se


 


Publicerad: 17 februari 2018