Medeltidens kultur i Sverige

Lästid 4 minuter

Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte minst renässansens Italien.

Artikel

Bild: Pixabay

Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt inflytande i samhället under medeltiden.

Kyrkan var rik och mäktig

All kultur, all konst och undervisning kom genom kyrkan.

Biskoparna, som alla var svenskar, måste vara godkända av påven i Rom. De var mäktiga herrar i staten. De satt i riksrådet. De hade egna borgar med stora förläningar (landområden) och de hade egna väpnade styrkor. De var också ofta bildade män, som tagit magisterexamen och i några fall även blivit doktor vid något universitet i Bologna, Paris eller Rostock.

Kyrkan var rik och ägde var sjunde gård i landet. Rikast var det äldsta biskopsstiftet, Skara, där biskopen fick skatt från 3 352 hemman (gårdar), medan biskopen i Åbo ”bara” hade 643.

ANNONS

I kyrkan samlades skatter, praktfulla konstverk i silver och guld som togs fram vid olika högtider. Då tiderna blev kärva (svåra), vid krig och då makthavarna hotade kyrkan, gömdes klenoderna (dyrgriparna). En del kom fram flera hundra år senare, som Linköpings domkyrkas silverskatt, troligtvis nedgrävd av kyrkans siste katolske biskop Hans Brask.

Medeltidens reliker

Varje domkyrka samlade så många reliker de kunde, föremål från helgon eller ännu hellre bibliska personer. Det kunde vara verkliga eller påstådda benbitar, tänder, hår, tygstycken eller liknande. Särskilt åtråvärda var spikar eller delar av Kristi kors eller taggar från törnekronan. Föremålen förvarades i relikvarier (relikskrin) av silver med en liten tittglugg framtill, täckt av bergkristall. Där inne kunde man skymta benbiten. Formen på relikvariet skulle antyda innehållet. Skrinet som föreställer en hand som håller en penna tros ha innehållit ett fingerben av heliga Birgitta. Den välsignande handen med sträckta fingrar har inrymt en relik från den helige biskop Eskil, Sörmlands apostel.

Den största reliksamlingen i Norden fanns i domkyrkan i Lund, där man förvarade allt från vad man trodde var strån från Petri skägg till bitar av paradisets träd.

Kyrkan gav oss många nya namn

Kyrkan och helgonen gav oss nya namn. De flesta finns kvar än idag. Anders, Lars, Bengt, Nils, Per, Mats och Johan kommer efter helgon, påvar eller personer i Bibeln: Andreas, Laurentius, Benediktus, Nicholaus, Petrus, Matias och Johannes. Flickor döps till Maria, Elisabet (Johannes döparens mor), Margareta, Kerstin eller Kajsa.

Den svenska kulturen stärktes under 1400-talet

I den våg av nationell väckelse som svepte över landet efter slaget vid Brunkeberg, blommade intresset för en svensk nationell kultur upp. Därför grundades universitetet i Uppsala 1477, Nordens första. Där skrevs, fast på latin, vår första svenska historia av teologen Ericus Olai. Den hette Chronica Regni Gothorum (Göternas rikes historia). Fram till dess var svenskar som skulle studera tvungna att resa utomlands.

Bild: Vincent_AF

Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden.

Impulser från Frankrike och Tyskland

I Paris fanns under medeltiden tre svenska fasta studenthem, över 900 svenskar och finländare läste där. Under 1400-talet dominerade istället universiteten i Tyskland.

Den första bokpressen i Sverige monterades upp 1480 hos gråmunkarna på Riddarholmen. Boktryckaren var tysk, Johan Snell. Hans första bok var en latinsk uppbyggelseskrift i fabelform (en skrift med syfte att stärka den religiösa känslan).

Paris var inte bara bildningens huvudstad. Från Frankrike kom också impulserna för konsten och kyrkobyggnaderna. Franska arkitekter drog upp ritningarna för de första katedralerna, kyrkorna i Uppsala, Skara och franciskanerkyrkan på Riddarholmen i Stockholm. Kyrkorna pryddes både utanpå och inuti med skulpturer, inspirerade från Paris.

Även musiken kom från Frankrike. En del av den finns kvar än idag i våra folkdanser och ringlekar.

ANNONS

Senmedeltiden var en färggrann tid

Detta var en färggrann tid. Renässansens livsglädje avspeglas i klädernas varma och klara färger. Modet var extremt och pråligt både hos adeln och borgarna i städerna. Husen lyste tegelröda och inne i kyrkorna var väggarna vackert bemålade med livfulla skildringar ur Bibeln och helgonens liv.

Ord och begrepp:

Biskop: Den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. I Sverige fanns under senmedeltiden sju stift: ärkestiftet Uppsala, Skara, Strängnäs, Linköping, Västerås, Växjö samt Åbo.

Påven: Högste ledaren inom den katolska kyrkan. Påven har sitt säte i Rom.

Relik: Kvarlevor eller föremål som kan knytas till helgon eller bibliska gestalter. Ordet härstammar från det latinska ordet reliquiae som betyder kvarlevor.

Ärkebiskop: Den ledande biskopen inom varje kyrkoprovins. De sju stiften inom Sverige utgjorde tillsammans en kyrkoprovins.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ge exempel på att biskoparna hade makt och rikedom.
Varför tror du att reliker var så värdefulla för medeltidens människor?
På vilket sätt bidrog kyrkan till många nya namn i Sverige?
Hur stärktes "den svenska kulturen" i slutet av 1400-talet?
Nämn några sätt som den svenska kulturen kom att påverkas av Tyskland och Frankrike.
Var senmedeltiden verkligen färggrann? Hur tror du det var på landet bland bönderna?

M LÄS MER: Katolska kyrkan i Sverige och Finland under medeltiden

S LÄS MER: Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

M LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

S LÄS MER: Sveriges medeltid

L LÄS MER: Medeltiden för mellanstadiet, del 1 (artikelserie)

L LÄS MER: Medeltiden för mellanstadiet, del 2 (artikelserie)

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
H. Hildebrand, Sveriges medeltid I-III, Norsteds, 1879
B. Klockars, Birgittas värld, , Gebers, 1973
H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut, Gebers, 1951
Thomas Lindqvist och Kurt Ågren, Sveriges medeltid, Almqvist och Wiksell, 1985
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002
Michael Nordberg, Den dynamiska medeltiden, Tiden, 1995
Erik Lönnroth, Sverige och Kalmarunionen 1397-1457, Studia historica Gothoburgensia, 1934

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 13 februari 2026

Publicerad: 17 februari 2018

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

av: Robert de Vries

2026-01-17

Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

av: Robert de Vries

2026-01-14

Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.

av: Robert de Vries

2026-01-07

Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

av: Robert de Vries

2025-11-09

Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer