Medeltidens kultur i Sverige

Lästid 4 minuter

Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte minst renässansens Italien.

Artikel

Bild: Pixabay

Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt inflytande i samhället under medeltiden.

Kyrkan var rik och mäktig

All kultur, all konst och undervisning kom genom kyrkan.

Biskoparna, som alla var svenskar, måste vara godkända av påven i Rom. De var mäktiga herrar i staten. De satt i riksrådet. De hade egna borgar med stora förläningar (landområden) och de hade egna väpnade styrkor. De var också ofta bildade män, som tagit magisterexamen och i några fall även blivit doktor vid något universitet i Bologna, Paris eller Rostock.

Kyrkan var rik och ägde var sjunde gård i landet. Rikast var det äldsta biskopsstiftet, Skara, där biskopen fick skatt från 3 352 hemman (gårdar), medan biskopen i Åbo ”bara” hade 643.

ANNONS

I kyrkan samlades skatter, praktfulla konstverk i silver och guld som togs fram vid olika högtider. Då tiderna blev kärva (svåra), vid krig och då makthavarna hotade kyrkan, gömdes klenoderna (dyrgriparna). En del kom fram flera hundra år senare, som Linköpings domkyrkas silverskatt, troligtvis nedgrävd av kyrkans siste katolske biskop Hans Brask.

Medeltidens reliker

Varje domkyrka samlade så många reliker de kunde, föremål från helgon eller ännu hellre bibliska personer. Det kunde vara verkliga eller påstådda benbitar, tänder, hår, tygstycken eller liknande. Särskilt åtråvärda var spikar eller delar av Kristi kors eller taggar från törnekronan. Föremålen förvarades i relikvarier (relikskrin) av silver med en liten tittglugg framtill, täckt av bergkristall. Där inne kunde man skymta benbiten. Formen på relikvariet skulle antyda innehållet. Skrinet som föreställer en hand som håller en penna tros ha innehållit ett fingerben av heliga Birgitta. Den välsignande handen med sträckta fingrar har inrymt en relik från den helige biskop Eskil, Sörmlands apostel.

Den största reliksamlingen i Norden fanns i domkyrkan i Lund, där man förvarade allt från vad man trodde var strån från Petri skägg till bitar av paradisets träd.

Kyrkan gav oss många nya namn

Kyrkan och helgonen gav oss nya namn. De flesta finns kvar än idag. Anders, Lars, Bengt, Nils, Per, Mats och Johan kommer efter helgon, påvar eller personer i Bibeln: Andreas, Laurentius, Benediktus, Nicholaus, Petrus, Matias och Johannes. Flickor döps till Maria, Elisabet (Johannes döparens mor), Margareta, Kerstin eller Kajsa.

Den svenska kulturen stärktes under 1400-talet

I den våg av nationell väckelse som svepte över landet efter slaget vid Brunkeberg, blommade intresset för en svensk nationell kultur upp. Därför grundades universitetet i Uppsala 1477, Nordens första. Där skrevs, fast på latin, vår första svenska historia av teologen Ericus Olai. Den hette Chronica Regni Gothorum (Göternas rikes historia). Fram till dess var svenskar som skulle studera tvungna att resa utomlands.

Bild: Vincent_AF

Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden.

Impulser från Frankrike och Tyskland

I Paris fanns under medeltiden tre svenska fasta studenthem, över 900 svenskar och finländare läste där. Under 1400-talet dominerade istället universiteten i Tyskland.

Den första bokpressen i Sverige monterades upp 1480 hos gråmunkarna på Riddarholmen. Boktryckaren var tysk, Johan Snell. Hans första bok var en latinsk uppbyggelseskrift i fabelform (en skrift med syfte att stärka den religiösa känslan).

Paris var inte bara bildningens huvudstad. Från Frankrike kom också impulserna för konsten och kyrkobyggnaderna. Franska arkitekter drog upp ritningarna för de första katedralerna, kyrkorna i Uppsala, Skara och franciskanerkyrkan på Riddarholmen i Stockholm. Kyrkorna pryddes både utanpå och inuti med skulpturer, inspirerade från Paris.

Även musiken kom från Frankrike. En del av den finns kvar än idag i våra folkdanser och ringlekar.

ANNONS

Senmedeltiden var en färggrann tid

Detta var en färggrann tid. Renässansens livsglädje avspeglas i klädernas varma och klara färger. Modet var extremt och pråligt både hos adeln och borgarna i städerna. Husen lyste tegelröda och inne i kyrkorna var väggarna vackert bemålade med livfulla skildringar ur Bibeln och helgonens liv.

Ord och begrepp:

Biskop: Den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. I Sverige fanns under senmedeltiden sju stift: ärkestiftet Uppsala, Skara, Strängnäs, Linköping, Västerås, Växjö samt Åbo.

Påven: Högste ledaren inom den katolska kyrkan. Påven har sitt säte i Rom.

Relik: Kvarlevor eller föremål som kan knytas till helgon eller bibliska gestalter. Ordet härstammar från det latinska ordet reliquiae som betyder kvarlevor.

Ärkebiskop: Den ledande biskopen inom varje kyrkoprovins. De sju stiften inom Sverige utgjorde tillsammans en kyrkoprovins.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ge exempel på att biskoparna hade makt och rikedom.
Varför tror du att reliker var så värdefulla för medeltidens människor?
På vilket sätt bidrog kyrkan till många nya namn i Sverige?
Hur stärktes "den svenska kulturen" i slutet av 1400-talet?
Nämn några sätt som den svenska kulturen kom att påverkas av Tyskland och Frankrike.
Var senmedeltiden verkligen färggrann? Hur tror du det var på landet bland bönderna?

M LÄS MER: Katolska kyrkan i Sverige och Finland under medeltiden

S LÄS MER: Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

M LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

S LÄS MER: Sveriges medeltid

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
H. Hildebrand, Sveriges medeltid I-III, Norsteds, 1879
B. Klockars, Birgittas värld, , Gebers, 1973
H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut, Gebers, 1951
Thomas Lindqvist och Kurt Ågren, Sveriges medeltid, Almqvist och Wiksell, 1985
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002
Michael Nordberg, Den dynamiska medeltiden, Tiden, 1995
Erik Lönnroth, Sverige och Kalmarunionen 1397-1457, Studia historica Gothoburgensia, 1934

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 17 februari 2018

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Läder och skinn

av: Lars Hildingson

2025-04-29

Lästid 3 minuter

Läder- och skinnhantverk är ett av människans äldsta yrken. Redan i forntidens Egypten användes garvade hudar för att tillverka sandaler och andra föremål. Genom tiderna har teknikerna utvecklats, men grunderna i garvning och bearbetning av skinn lever kvar än idag...

+ Läs mer

Upprorsstämning på ett gods i medeltidens England

av: Peter Fowelin

2024-10-14

Lästid 7 minuter

I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...

+ Läs mer

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

av: Peter Fowelin

2024-07-07

Lästid 6 minuter

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...

+ Läs mer

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

av: Peter Fowelin

2024-06-09

Lästid 6 minuter

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...

+ Läs mer

Medeltidens hittebarn

av: Jan-Olof Fallström

2024-05-21

Lästid 10 minuter

Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på många håll helt enkelt ut sådana barn i skogen eller på andra platser. Under antiken var det till och med lagligt att döda missbildade barn. När kristendomen segrade kom en djupgående förändring. Kyrkan kunde ju inte tillåta barnamord och kritiserade föräldrar som gjorde sig av med barn på det här sättet. När kristendomen blev statsreligion fick kyrkan alltmer ta hand om övergivna barn. Den som inte ville eller inte kunde ta hand om sitt barn lade ofta barnet utanför kyrkporten eller på en plats där man kunde räkna med att barnet skulle hittas av någon...

+ Läs mer

Innan folkrörelserna

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-03

Lästid 5 minuter

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...

+ Läs mer