Medeltidens kultur i Sverige

klocka
Lästid 4 minuter
Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte minst renässansens Italien.
M
Artikel

Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt inflytande i samhället under medeltiden.

Kyrkan var rik och mäktig

All kultur, all konst och undervisning kom genom kyrkan.

Biskoparna, som alla var svenskar, måste vara godkända av påven i Rom. De var mäktiga herrar i staten. De satt i riksrådet. De hade egna borgar med stora förläningar (landområden) och de hade egna väpnade styrkor. De var också ofta bildade män, som tagit magisterexamen och i några fall även blivit doktor vid något universitet i Bologna, Paris eller Rostock.

Kyrkan var rik och ägde var sjunde gård i landet. Rikast var det äldsta biskopsstiftet, Skara, där biskopen fick skatt från 3 352 hemman (gårdar), medan biskopen i Åbo ”bara” hade 643.

ANNONS

ANNONS

I kyrkan samlades skatter, praktfulla konstverk i silver och guld som togs fram vid olika högtider. Då tiderna blev kärva (svåra), vid krig och då makthavarna hotade kyrkan, gömdes klenoderna (dyrgriparna). En del kom fram flera hundra år senare, som Linköpings domkyrkas silverskatt, troligtvis nedgrävd av kyrkans siste katolske biskop Hans Brask.

Medeltidens reliker

Varje domkyrka samlade så många reliker de kunde, föremål från helgon eller ännu hellre bibliska personer. Det kunde vara verkliga eller påstådda benbitar, tänder, hår, tygstycken eller liknande. Särskilt åtråvärda var spikar eller delar av Kristi kors eller taggar från törnekronan. Föremålen förvarades i relikvarier (relikskrin) av silver med en liten tittglugg framtill, täckt av bergkristall. Där inne kunde man skymta benbiten. Formen på relikvariet skulle antyda innehållet. Skrinet som föreställer en hand som håller en penna tros ha innehållit ett fingerben av heliga Birgitta. Den välsignande handen med sträckta fingrar har inrymt en relik från den helige biskop Eskil, Sörmlands apostel.

Den största reliksamlingen i Norden fanns i domkyrkan i Lund, där man förvarade allt från vad man trodde var strån från Petri skägg till bitar av paradisets träd.

Kyrkan gav oss många nya namn

Kyrkan och helgonen gav oss nya namn. De flesta finns kvar än idag. Anders, Lars, Bengt, Nils, Per, Mats och Johan kommer efter helgon, påvar eller personer i Bibeln: Andreas, Laurentius, Benediktus, Nicholaus, Petrus, Matias och Johannes. Flickor döps till Maria, Elisabet (Johannes döparens mor), Margareta, Kerstin eller Kajsa.

ANNONS

ANNONS

Den svenska kulturen stärktes under 1400-talet

I den våg av nationell väckelse som svepte över landet efter slaget vid Brunkeberg, blommade intresset för en svensk nationell kultur upp. Därför grundades universitetet i Uppsala 1477, Nordens första. Där skrevs, fast på latin, vår första svenska historia av teologen Ericus Olai. Den hette Chronica Regni Gothorum (Göternas rikes historia). Fram till dess var svenskar som skulle studera tvungna att resa utomlands.

Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden.

Impulser från Frankrike och Tyskland

I Paris fanns under medeltiden tre svenska fasta studenthem, över 900 svenskar och finländare läste där. Under 1400-talet dominerade istället universiteten i Tyskland.

Den första bokpressen i Sverige monterades upp 1480 hos gråmunkarna på Riddarholmen. Boktryckaren var tysk, Johan Snell. Hans första bok var en latinsk uppbyggelseskrift i fabelform (en skrift med syfte att stärka den religiösa känslan).

Paris var inte bara bildningens huvudstad. Från Frankrike kom också impulserna för konsten och kyrkobyggnaderna. Franska arkitekter drog upp ritningarna för de första katedralerna, kyrkorna i Uppsala, Skara och franciskanerkyrkan på Riddarholmen i Stockholm. Kyrkorna pryddes både utanpå och inuti med skulpturer, inspirerade från Paris.

Även musiken kom från Frankrike. En del av den finns kvar än idag i våra folkdanser och ringlekar.

ANNONS

ANNONS

Senmedeltiden var en färggrann tid

Detta var en färggrann tid. Renässansens livsglädje avspeglas i klädernas varma och klara färger. Modet var extremt och pråligt både hos adeln och borgarna i städerna. Husen lyste tegelröda och inne i kyrkorna var väggarna vackert bemålade med livfulla skildringar ur Bibeln och helgonens liv.

Ord och begrepp:

Biskop: Den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. I Sverige fanns under senmedeltiden sju stift: ärkestiftet Uppsala, Skara, Strängnäs, Linköping, Västerås, Växjö samt Åbo.

Påven: Högste ledaren inom den katolska kyrkan. Påven har sitt säte i Rom.

Relik: Kvarlevor eller föremål som kan knytas till helgon eller bibliska gestalter. Ordet härstammar från det latinska ordet reliquiae som betyder kvarlevor.

Ärkebiskop: Den ledande biskopen inom varje kyrkoprovins. De sju stiften inom Sverige utgjorde tillsammans en kyrkoprovins.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på att biskoparna hade makt och rikedom.
     
  2. Varför tror du att reliker var så värdefulla för medeltidens människor?
     
  3. På vilket sätt bidrog kyrkan till många nya namn i Sverige?
     
  4. Hur stärktes "den svenska kulturen" i slutet av 1400-talet?
     
  5. Nämn några sätt som den svenska kulturen kom att påverkas av Tyskland och Frankrike.
     
  6. Var senmedeltiden verkligen färggrann? Hur tror du det var på landet bland bönderna?
     


M  LÄS MER: Katolska kyrkan i Sverige och Finland under medeltiden

S  LÄS MER: Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

M  LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

M  LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

S  LÄS MER: Sveriges medeltid

M  PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
H. Hildebrand, Sveriges medeltid I-III, Norsteds, 1879
B. Klockars, Birgittas värld, , Gebers, 1973
H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut, Gebers, 1951
Thomas Lindqvist och Kurt Ågren, Sveriges medeltid, Almqvist och Wiksell, 1985
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002
Michael Nordberg, Den dynamiska medeltiden, Tiden, 1995
Erik Lönnroth, Sverige och Kalmarunionen 1397-1457, Studia historica Gothoburgensia, 1934
 

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025
Publicerad: 17 februari 2018

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

SO-rummet bok
L
Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.
av: Robert de Vries
2025-09-10
klocka Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

SO-rummet bok
L
Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.
av: Robert de Vries
2025-09-09
klocka Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

SO-rummet bok
L
Bönder som skördar ett fält med liar.
av: Robert de Vries
2025-09-08
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

SO-rummet bok
L
Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.
av: Robert de Vries
2025-09-04
klocka Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Kungen och hans män

SO-rummet bok
L
Några adelsmän och en kung vid ett bordc i en slottssal. De tittar på en karta.
av: Robert de Vries
2025-09-01
klocka Lästid 9 minuter

På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...

+ Läs mer

Medeltidens början i Sverige

SO-rummet bok
L
Vy över ett medeltida jordbrukslandskap med en by. En kyrka höjer sig över resten av bebyggelsen.
av: Robert de Vries
2025-08-30
klocka Lästid 5 minuter

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Kejserlig kröningsceremoni där påven sätterv kronan på kejsarens huvud.

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Birgitta

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Hi
kloster

Kloster

Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...

Hi
sigill

Uppsala universitet

Uppsala universitet grundades 1477 och är Nordens äldsta universitet. Redan 1438 anslog rådet...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna