Tiden från och med 1500 brukar ofta kallas den nya tiden. Stora omvälvningar skedde politiskt, ekonomiskt och kulturellt i Europa. Nya idéer bröt in med en ny syn på människan och genom upptäcktsfärderna blev den kända världen mycket större. Till dessa omvälvningar kan reformationen läggas. På kort tid blev den enhetliga katolska kyrkan splittrad i flera delar. Reformatorerna - framför allt Martin Luther - gav upphov till flera nya kyrkobildningar. Men vilka orsaker låg bakom protestantismen och reformationen?
Enligt Martin Luther måste varje kristen människa själv bli en trogen bibelläsare.
Martin Luther - en kristen revolutionär
Martin Luther (1483-1546) började med att studera juridik, men avbröt studierna och gick i kloster. Under klostertiden genomgick han en religiös kris. Han brottades med frågan om hur man kunde bli en tillräckligt god människa för att bli accepterad av Gud.
Enligt katolsk syn måste en kristen människa kunna våra kärleksfull och göra goda gärningar både mot Gud och människor. Men Luther fann bara själviska tankar hos sig själv. Ju mer han grubblade, desto mer självupptagen blev han. Han blev alltmer förtvivlad inför tanken på att vara evigt förtappad.
ANNONS
ANNONS
Användbara begrepp
Avlatshandeln: Prästerna fick sälja bevis på syndernas förlåtelse till enskilda individer. Bevisen kallades avlatsbrev. Med avlatsbrev kunde rika människor köpa sig en plats i himlen.
Bannlysning: Uteslutning ur kyrkans gemenskap. Bannlysning användes inom kyrkan som straff för allvarliga förseelser (dödssynder) såsom villolära, ogudaktigt leverne eller ohörsamhet mot kyrkans myndighet. Bannlysning innebar att man inte kunde få en plats i himlen efter döden.
Fredlös: Ett strängt straff som innebar att den dömde blev utstött och rättslös, och därför inte längre skyddades av landets lagar.
Reform(era): Omforma, förbättra. En förändring till ett nytt och (ofta) bättre tillstånd i samhället.
Sakrament: Heliga handlingar instiftade av Gud. Den protestantiska kyrkan har två sakrament - dopet och nattvarden - medan den katolska kyrkan räknar sju sakrament.
Den avgörande frågan för Luther var den om människans frälsning. Svaret på frågan fann Luther i Bibeln.
Luther reagerade mot mycket i den kristna tro han växte upp i. Framförallt kritiserade han avlatshandeln och kyrkans och prästernas ställning. Han ville göra den enskilda människan religiöst myndig och fri.
År 1517 spikade Luther upp 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Teserna innehöll alla de punkter han vände sig mot i kyrkans lära. Han preciserade också sina åsikter i ett antal skrifter. Ryktet om Luther spred sig snabbt över Tyskland.
Reaktionen från den katolska kyrkan blev häftig. Påven hotade med bannlysning om Luther inte tog tillbaka sina åsikter. Luther reagerade med att offentligt bränna både bannbullan och kyrkans lagböcker.
Luthers sak togs även upp inför riksdagen i Worms 1521. Luther vidhöll där sina teser. Kejsaren svarade med att utfärda det s.k. Wormsediktet, i vilket Luther förklarades som fredlös.
Luthers lära
Människan är syndig. Hennes samvete anklagar henne. Hon fördömer sig själv. Hon känner att hon inte kan fly undan Guds dom och sin egen skuld. Så beskriver Luther människans situation.
Om människan vänder sig till Bibeln finner hon där, enligt Luther, en nådig gud som i Jesus möter människan. Jesus har tagit på sig människans stora skuld. Hon får förlåtelse utan att hon för den skull måste prestera goda gärningar. Människan är genom Jesus fri.
Genom att tro på vad som står i Bibeln om Jesus blir människan rättfärdiggjord. Läran om rättfärdiggörelse genom tro är en av grundpelarna i lutherdomen.
Människan är enligt Luther både syndig och rättfärdig. Hon gör syndiga gärningar och kan inte göra annat. Men genom att hon ständigt får ta emot Guds förlåtelse är hon också rättfärdig. Gud älskar henne för vad hon är, inte för vad hon presterar.
Goda gärningar ska utföras i vardagsarbetet. Man kan aldrig förtjäna salighet (lycka/frälsning) enbart genom goda gärningar. Man ska arbeta i den livsuppgift man fått av Gud, för inget yrke är finare än något annat (läran om kallelsen).
Alla människor står lika nära Gud. Prästerna är förvaltare av ord och sakrament men inte nödvändiga medlare mellan Gud och människor (läran om det allmänna prästadömet).
Sakramenten är två: dopet och nattvarden. Inga andra handlingar är instiftade av Jesus.
Gudstjänsten måste hållas på folkets språk. Predikan får stor betydelse.
Kyrka och stat har fått skilda uppgifter av Gud: kyrkan har andliga uppgifter, staten världsliga. Kyrkan ska inte ha världslig makt.
Orsaker till reformationen
Hur kunde reformationen få sådan spridning som den fick? Det berodde på en blandning av religiösa, politiska, sociala och ekonomiska faktorer.
Olika åsikter om lärans egentliga innehåll splittrade kyrkan i bittra lärostrider. Många upplevde också att kyrkan genom sin världsliga makt höll på att avlägsna sig från sin egentliga uppgift och från Bibelns budskap.
Den politiska situationen i Tyskland var orolig. Kejsarmakten var svag och landsfurstarna sökte stärka sin ställning gentemot kejsaren. Flera landsfurstar, stödde reformationen. Kejsaren var inte tillräckligt stark för att tillsammans med påvemakten slå ner reformationen.
Det rådande ekonomiska systemet knakade i fogarna. Många borgare och bönder ville bryta inte bara länsherrarnas och godsägarnas utan också kyrkans ekonomiska makt och sprida ägandet.
Därtill kom starka och dynamiska personligheter som Martin Luther, Jean Calvin och Ulrich Zwingli, vilka var och en skapade nya, livskraftiga kyrkor.
Lutherska kyrkor
Reformationen spred sig över Europa. De kyrkor som betraktar Luther som lärofader benämns lutherska kyrkor. Svenska kyrkan, liksom kyrkorna i de övriga nordiska länderna och i Nordeuropa är lutherska.
ANNONS
ANNONS
De lutherska kyrkorna rensade ut mycket ur den katolska mässan. Gudstjänsten blev enklare. Mariakulten och dyrkan av helgonen togs bort. Själva offret, menade man, kan inte upprepas. Däremot kan syndernas förlåtelse förmedlas under nattvardsfirandet. Tanken att brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod avvisades.
De lutherska kyrkornas viktigaste bekännelseskrift blev den Augsburgska bekännelsen. Däri betonas bl.a. vikten av enighet om evangeliets förkunnelse och sakramentens förvaltning.
Bild: Nick Thompson
Martin Luther uppskattades bland annat för sina vardagsnära predikningar (på tyska) i stadskyrkan. Enligt Luther skulle alltid gudstjänsten hållas på folkets språk. Predikan fick därmed större betydelse än tidigare (eftersom alla nu kunde förstå vad som sades).
Reformationen i Sverige
I Sverige genomfördes reformationen av Gustav Vasa tillsammans med Olaus Petri (1493-1552). Gustav Vasa såg klara politiska fördelar med reformationen. Han ville göra kyrkan till ett verktyg i statens hand. För att täcka statens skulder ville han dra in kyrklig egendom till statskassan. Det gjorde han, samtidigt som han bröt förbindelserna med Rom och gjorde sig själv till svenska kyrkans överhuvud.
ANNONS
Olaus Petri, som vid studier i Wittenberg kommit i kontakt med Luther, blev den svenska reformationens ideolog. Han var en betydande teologisk författare och skrev bl.a.: En liten postilla, Den svenska mässan och Om Guds ord och människors bud och stadgar. I luthersk anda drev han frågan om Guds ords centrala ställning i teologi och mässa. Läran om rättfärdiggörelse genom tro var det centrala. Prästens viktigaste uppgift var att predika, inte att fira mässa som i katolska kyrkan.
Ange några av de politiska och religiösa orsakerna till reformationen.
Vilken orsak tror du var den viktigaste? Motivera.
Mot vilka av den katolska kyrkans lärosatser reagerade Luther? Vilka lärosatser formulerade han istället?
Vem var Olaus Petri?
Nämn några skäl till att Gustav Vasa lät driva igenom reformationen i Sverige.
Fundera på:
Ibland talar man om svenskarnas "lutherska arv" Vad tror du menas med det?
Ta reda på:
Nämn några skillnader mellan Martin Luthers lära och Jean Calvins lära.
Text: Åke Magnusson och Börje Andersson, läromedelsförfattare Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"
