Franciskus av Assisi tillhör ett av den kristna världens mest omtyckta helgon. Många städer, gator och kyrkor bär hans namn. Hans anda lever i den stora Franciskanorden, den största munkorden inom den katolska kyrkan.
Franciskus grundade Franciskanorden och vördas som helgon i katolska kyrkan med firande av helgondag den 4 oktober.
Inget helgon som ung
Franciskus föddes 1181 i Assisis, som son till en rik klädeshandlare. I sin ungdom deltog Franciskus i ett glatt nöjesliv. Som tonåring var han något av en playboy och slösare. Franciskus kunde dra från krog till krog tillsammans med sina kamrater.
Under ett år som krigsfånge och efter en svår sjukdom mognade ett beslut att bli riddare. Men inre röster fick honom att ändra sina planer.
I det lilla fallfärdiga kapellet San Damiano hörde han en röst under ett krucifix som sa: ”Franciskus, gå och bygg upp min kyrka igen. Du ser att den håller på att förfalla”.
ANNONS
ANNONS
Franciskus tog uppmaningen bokstavligt, och för att skaffa pengar till reparation av kyrkan sålde han en del av pappans varulager. Men kyrkan ville inte ta emot pengarna utan dessa återlämnades till pappan.
Pappan, Pietro Bernnardone, stämde 1207 sin 25-årige son för förskingring. Pappan vann målet, men förlorade en son. ”Från och med nu”, sa Franciscus, ”ska jag bara tjäna en fader - Gud”.
Franciskanorden bildas
Franciskus lämnade hemmet för att tillsammans med några likasinnade börja ett kringflackande liv. De tiggde från de rika, gav åt de fattiga, vårdade de sjuka och predikade för alla de mötte.
Bild: Wikimedia Commons Franciskus predikan för fåglarna. Bild gjord av Giotto (1266–1337).
År 1209 när Franciskus lilla följe hade växt till 12 medlemmar, begav han sig till påven för att få sitt brödraskap officiellt erkänt. Med sig hade han en författning som han skrivit och som lade tonvikten vid ett enkelt liv i enlighet med evangeliets ord.
Påven Innocentius III, en enkel och vis man, etablerade därmed Franciskanorden. Medlemmarna skulle inte vara munkar bundna till ett liv i kloster, utan tiggarmunkar, fria att vandra och predika var som helst.
Franciskanerna gick ofta under öknamnet ”gråbröder” på grund av sin gråa klädedräkt, som skilde dem från ”svartbröderna” (eller dominikanerna).
Många förknippar Franciskus med fåglarna och djuren, som enligt legenden trollbundna lyssnade till hans predikningar.
Franciskus arbetade främst i städerna, som snabbt växte fram i medeltidens Italien och där han predikade för de fattiga och hjälpte dem.
Franciskus dog vid 44 års ålder år 1226 i kapellet Portiuncula utanför hemstaden. Han helgonförklarades redan 1228.
ANNONS
ANNONS
Franciskanorden
Denna munkorden var den första av tiggarordnarna och grundades på 1200-talet av italienaren Franciskus av Assisi (1182-1226). Franciskanerna blev mycket populära för sin enkelhet och de gjorde under medeltiden stora insatser i mission och vetenskap. Franciskus vördnad (respekt, dyrkan) av naturen har fått aktualitet i vår tid med dess intresse för ekologisk balans och hållbar utveckling.
På medeltiden hade franciskanerna mest grå dräkt, men numera är den oftast brun.
Bland de svenska franciskanklostren fanns bland annat Gråmunkeklostret på Riddarholmen i Stockholm. Riddarholmskyrkan var en del av det klostret.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Ge exempel på att Franciscus är ett omtyckt helgon.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993 Tarald Rasmussen och Einar Thomassen, Kristendomen - En historisk introduktion, Artos Norma Bokförlag, 2007 Bra Böckers lexikon 2000, band 8, Bra Böcker AB, 1996
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och tidigare SO-lärare
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på många håll helt enkelt ut sådana barn i skogen eller på andra platser. Under antiken var det till och med lagligt att döda missbildade barn. När kristendomen segrade kom en djupgående förändring. Kyrkan kunde ju inte tillåta barnamord och kritiserade föräldrar som gjorde sig av med barn på det här sättet. När kristendomen blev statsreligion fick kyrkan alltmer ta hand om övergivna barn. Den som inte ville eller inte kunde ta hand om sitt barn lade ofta barnet utanför kyrkporten eller på en plats där man kunde räkna med att barnet skulle hittas av någon...
Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...
Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser. I dessa katakomber ligger mellan 700 000 och en miljon kristna begravda...
Margareta Valdemarsdotter, mer känd som drottning Margareta, var kvinnan som förenade Danmark, Norge (inkl. Island) och Sverige (inkl. Finland) under en krona. I den här artikeln kan du läsa om kvinnan och maktspelaren Margareta, som av flera historiker omnämnts som en av de skickligaste makthavarna på det medeltida politiska spelbrädet...