Satan är en gestalt som omnämns med många olika namn. Satan kallas också för djävulen, Beelsebul, hin håle, Lucifer, den onde eller frestaren. I Gamla testamentets ursprungliga texter förekommer det hebreiska namnet ha-satan som vanligtvis översätts till anklagaren eller motståndaren. I Bibel 2000 står det Anklagaren i Jobs bok, medan det i den äldre bibelöversättningen från 1917 står Åklagaren. Jobs bok är intressant på så vis att Gud för en dialog med anklagaren och låter honom ta ifrån Job allt han håller kärt, inklusive hans barn och ägodelar, för att pröva hans trofasthet till Gud. Även om Job förlorar allt så visar han tilltro till Gud och blir i slutet av texten återupprättad.
ANNONS
Satans olika namn
Även namnet satan finns utskrivet på ett antal ställen i Bibeln, exempelvis i Markusevangeliet (1:12-13) där frestaren kallas för satan. Benämningen frestaren kommer i sin tur från Matteusevangeliet (4:1-11) där Jesus frestas av satan på olika vis.
Djävulen är också ett namn som förekommer i olika bibeltexter, exempelvis i Matteusevangeliet. Beelsebul kan i sin tur ha samband med namnet Baal Sebub, en gud som omnämns i Gamla testamentet (2 Kung 1:2). I Markusevangeliet (3:22-26) anklagar de skriftlärda Jesus för att driva ut demoner med hjälp av Beelsebul. Jesus avvisar anklagelsen och talar då om satan.
Bild: SO-rummet.se Helvetet, straffen, djävlarna och den yttersta domen har inspirerat oräkneliga konstverk och dikter i den västerländska kulturen. Detalj från målning av Hans Memling (1430-1494).
Namnet Lucifer kommer från latin och betyder ljusbäraren. I vissa äldre bibelöversättningar används det i Jesaja 14:12-21 om morgonstjärnan, i en text som ursprungligen handlar om kungen av Babylonien. Efterhand kom de kristna att sammankoppla Lucifer med satan och de blev då en och samma gestalt. Hin håle är ett så kallat noaord, en omskrivning för något som man inte ville uttala för det ansågs föra olycka med sig.
Satan inom kristendomen och islam
En vanlig föreställning inom kristendomen – vilket hör samman med det som står i Lukasevangeliet (10:18) och Uppenbarelseboken (12:9) i Nya testamentet – är att satan från början var en av Guds änglar men som valde att vända sig mot Gud. Straffet blev att satan störtades i avgrunden tillsammans med andra änglar (demoner) som valde att följa honom. Föreställningen har inspirerat många konstverk, bland annat målningen ”De fördömdas fall” från omkring 1621, utförd av konstnären Peter Paul Rubens (1577-1640). Under medeltiden kom satansgestalten att utvecklas och han fick olika attribut som horn och bockfötter.
Satan förekommer även inom islam och omnämns i Koranen som iblis. I Koranen (sura 2 vers 34) kan man läsa att Allah (Gud) befallde änglarna att visa respekt för Guds skapelse Adam, den första människan, men att iblis vägrade lyda Gud. Därmed blev iblis förvisad från Guds närhet. Enligt Koranen var iblis en jinn, ett slags andeväsen (sura 18:50).
Föreställningar om helvetet
I många kristna föreställningar beskrivs helvetet som satans hemvist, där syndarna brinner i evighet. Olika helvetesscener var vanliga motiv i medeltidens bildkonst, och det finns otaliga motiv där människor slits ner i helvetet och får utstå de mest grymma straff man kan tänka sig. Det förekommer olika teorier om hur föreställningarna om helvetet vuxit fram. I de fem moseböckerna i Gamla testamentet omnämns dödsriket på olika ställen. I de ursprungliga hebreiska texterna var namnet för dödsriket Sheol, ett namn som ersattes med Hades (dödsriket inom den grekiska mytologin) då texterna översattes till grekiska under 200-talet f.Kr. I dessa texter framgår dock inte specifikt hur detta dödsrike är utformat.
En annan plats som lyfts fram i Gamla testamentet är Gehenna (även omnämnd som Hinnomdalen eller ben-hinnoms dal). Det religionsforskarna idag vet är att detta troligtvis var en verklig plats belägen i utkanten av nuvarande Jerusalem och att där förekom barnoffer till guden Baal.
I Nya testamentets grekiska grundtext förekommer bland annat orden Gehenna och Hades. Hades syftar på dödsriket, medan Gehenna används om en plats för straff. I svenska bibelöversättningar används bland annat orden dödsriket och helvetet. Ordet helvete har sitt ursprung i föreställningen om det fornnordiska dödsriket Hel. I Lukasevangeliet (16:23) används exempelvis ordet dödsriket.
Det finns ett antal ställen i Bibeln som lyfter fram att helvetet är en plats där det brinner. I Matteusevangeliet (13:49-50) talar Jesus om den yttersta domen och att änglarna då ska gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen. I Uppenbarelseboken (21:8) i Nya testamentet framgår att syndarna ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel.
ANNONS
ANNONS
Helvetet i konst och kristen tro
Med tiden växte det också fram en tanke om att helvetet är indelat i olika nivåer, utformade efter vilka synder som begåtts. Den tyska nunnan Herrad av Landsberg som levde och var verksam under 1100-talet målade en berömd helvetesmålning där man tydligt ser dessa nivåer. Den mest kända framställningen av helvetets olika nivåer stod dock den italienske författaren Dante Alighieri (ca 1265-1321) för i verket Den gudomliga komedin. I denna bok får man följa Dante genom helvetets nio olika nivåer (kretsar) och längst ner i den nionde kretsen sitter satan och tuggar på de värsta syndarna, av dem alla Judas, Brutus och Cassius.
Tron på satan, demonerna och helvetet är fortfarande av stor betydelse inom flera kristna riktningar och kyrkor runt om i världen. Inom vissa väckelsekristna riktningar betraktas satan och demonerna som orsaker till ondska. Katolska kyrkan bedriver dessutom fortfarande demonutdrivning (exorcism) i bland annat Polen och läran om helvetet ingår i katolsk tro. Det finns också kristna grupper, exempelvis Livets ord med säte i Uppsala, där man har förknippat vissa sjukdomar med demoner. Sådana föreställningar har bland annat kopplats till berättelser i Nya testamentet om hur Jesus driver ut demoner. Där finns dock också berättelser om hur Jesus botar sjuka utan demonutdrivning.
Satan satt fastfrusen i Dantes helvete
När vi tänker på helvetet föreställer vi oss ofta en plats med brinnande eld och glödande lava. Men i Dante Alighieris berömda diktverk Den gudomliga komedin från 1300-talet är helvetets nedersta del en enorm, frusen sjö.
Sjön heter Kokytos och ligger i helvetets nionde och sista krets. Här sitter förrädarna fastfrusna i isen. Mitt i sjön finns Satan, som är så stor att han liknar ett jättelikt monster. Han har tre ansikten och sex stora vingar som påminner om fladdermusvingar.
Det märkliga är att Satans egna vingar gör sjön iskall. När han slår med dem skapas en kraftig vind som håller vattnet fruset. Han är själv fast i isen och kan inte ta sig loss.
Dantes beskrivning av helvetet är inte hämtad direkt ur Bibeln, utan är en litterär skildring som bygger på både kristna föreställningar och författarens egna idéer. Hans verk har ändå påverkat hur människor föreställer sig helvetet än idag.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur: Darren Oldridge, Mörkrets furste – en liten bok om djävulen, Fri tanke förlag, 2014. Elaine Pagles, Origin of satan, Knopf doubleday publishing, 2011. Henry Ansgar Kelly, Satan a biography, Cambridge university press, 2006. Marie D Jones, Demons, the devil, and fallen angels, Visible in press, 2017. Martin Mcgreggor, Paths to satan: A guide to contemporary satanism, Creatspace independent publishing platform, 2012.
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateliv
Enligt Nya testamentet ska Jesus Kristus i den yttersta (sista) tiden komma tillbaka till jorden för att besegra det onda. Han ska därmed fullborda Guds rike. Alla levande och döda människor kommer då att dömas efter sina gärningar i livet. De rättfärdiga ska komma till paradiset medan de orättfärdiga hamnar i helvetet. Det som kommer att räknas blir inte vilka världsliga lagbrott som människan gjort, utan hur hon handlat eller låtit bli att handla mot sina medmänniskor. Det avgörande är hur tron på Gud har avspeglats i människans handlingsmönster, hur tron blivit verksam i kärlek och i hur hög grad människan velat bekämpa sin egoism...
Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (ungefär samma som Gamla testamentet i den kristna Bibeln) med sina 39 böcker, är judendomens heliga skrift och skildrar hur Gud följt det judiska folkets liv, i glädje och sorg under tusen år. Hälften av de dryga tusen sidorna består av prosaliknande texter, hälften av texter som är ren poesi. En helig skrift med många tonlägen och röster, historiska, poetiska och profetiska. I Tanak har bokrullen med de fem Moseböckerna, den skrivna läran som kallas Toran, en särskild plats. Det är där grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad...
Inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen förekommer olika sätt att se på döden samt vilka begravningsritualer som ska tillämpas. I den här artikeln presenteras några enkla fakta om världsreligionernas syn på vad som händer efter livet och hur de döda ska hanteras.
I april 1676 anlände den 12-årige Johan Johansson från Gävle till Stockholm. Hans mamma hade tidigare avrättats som häxa och han erkände att också han fört barn till Blåkulla. I de fattigas kvarter i Katarina, på Norrmalm och Ladugårdslandet växte nervositeten. Oroliga föräldrar skrev brev till kungen som genast beordrade hovrätten att stoppa den Ondes tyranni...
De blodiga häxprocesserna skördar hundratals kvinnoliv, splittrar familjer och hela bygder. I Torsåker år 1675 når vansinnet sin kulmen med den största massavrättningen i fredstid i svensk historia.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Främsta använda litteraturen/boktips: Bengt Ankarloos böcker Satans raseri: en sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet samt Trolldomsprocesserna i Sverige, Bengt Ankarloos och Gustav Henningsens Häxornas Europa samtJan Guillous Häxornas försvarare.
Temasida på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands webbplats där du hittar massor av artiklar om olika personer i Bibeln. Här finns fakta kring följande begrepp: antikrist, Fader, fariséerna, Gud, Jahve, Jesus från Nasaret, Kristus, lärjungarna, Maria, messias, Paulus, Petrus, profet, satan, sebaot, skaparen och ängel
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du får veta hur människan har sett på djävulen genom historien. Djävulen har för den moderna människan förlorat sin gränslösa ondska, och vi tror inte längre på det övernaturliga…
Artikel i Wikipedia som handlar om häxprocesserna. Häxprocess eller häxjakt kallas de händelser framför allt under 1400- till 1600-talet, runt om i den kristna världen, där människor, framför allt kvinnor anklagades för samröre med Satan…