Den som läst H. P. Lovecrafts böcker undrar kanske om ett tentakelförsett monster håller på att angripa kvinnan på bilden. Det här är dock abbedissan Hildegard av Bingen (1098-1179), och illustratören från slutet av 1100-talet har velat visa hur Hildegard tar emot en uppenbarelse från ovan. Hon antecknar det hon ser och hör på en vaxtavla med hjälp av en stylus, det vill säga ett skarpt stift (lägg märke till att stylusens andra ände slutar i en spatel som kan användas för att stryka bort det man skrivit i vaxet). I ett angränsande utrymme sitter en skrivare, troligen Hildegards sekreterare Volmar, och väntar på att få renskriva anteckningarna – eller lutar han sig kanske in i rummet eftersom han redan hjälper till att anteckna?
Hildegard av Bingen är intressant på många olika sätt, bland annat som medeltida kvinnlig normbrytare, som ledare, konstnär och läkare. Hon ledde kvinnogemenskapen vid klostret i Disibodenberg i västra Tyskland under åren 1136-1150 och grundade sedan ett eget nunnekloster i Rupertsberg (från 1165 ansvarade hon även för ett nunnekloster i Eibingen). Hon skrev helgonberättelser och verk om botanik, teologi och mycket annat, och som om inte det räckte komponerade hon även musik. Ett exempel är Symfonin om de himmelska uppenbarelsernas harmoni, en samling av 77 bevarade sånger för gudstjänster som ofta handlar om kvinnliga helgon. Ett annat exempel är hennes musikdrama Dygdernas ordning.
Till sist blev Hildegard även känd för sina kunskaper om sjukdomar och behandlingar, och hon dokumenterade sina medicinska tankar i ytterligare skrifter.
År 2012 erkändes Hildegard av Bingen formellt som helgon i hela den katolska kyrkan. Samma år utsågs hon också till kyrkolärare, en hederstitel för personer vars undervisning har haft särskilt stor betydelse för kyrkan.
Att ta sig förbi medeltida fördomar mot kvinnor
Och så var det uppenbarelserna. Hildegard sägs ha haft sådana redan som barn, men börjat skriva ner dem först efter en gudomlig befallning som kom när hon var 42 år. Historiker har påpekat att det fanns en klar vinst för en kvinna att uttrycka sig i uppenbarelser. Många män hävdade med hänvisning till Första Timotheosbrevet 2:11-12 i Bibelns nya testamente att kvinnor inte fick undervisa eller utöva andlig auktoritet över män. Ingen kunde dock invända om uttalandena i själva verket kom från Gud. Någon högre auktoritet fanns ju inte.
Vi bör dock inte därför se Hildegards uppenbarelser, eller för den delen de uppenbarelser som heliga Birgitta och flera andra medeltida kvinnor skrev ner, som ett cyniskt sätt att kringgå de hinder som mötte kvinnor som ville skriva och sprida religiösa texter. Mycket tyder på att dessa kvinnor var djupt troende. Samtidigt gav uppenbarelserna dem en möjlighet att göra sina röster hörda i ett samhälle där kvinnors rätt att undervisa var starkt begränsad.
Hildegard tycks ändå ha lyckats ta sig förbi många av dessa begränsningar. Hon brevväxlade med påvar och samtidens främsta abbotar och reste dessutom runt för att predika offentligt. Det påminner oss om att samhällets regler och normer inte var de enda faktorer som påverkade människors liv – omständigheterna i varje enskilt fall kunde vara minst lika viktiga.
Hildegard skapade ett eget språkPå 1100-talet skapade Hildegard ett eget språk som hon kallade Lingua ignota, latin för ”det okända språket”. Det bestod av drygt 1 000 uppfunna ord, bland annat ord för Gud, änglar, människor, djur och växter. Hon skapade dessutom ett särskilt alfabet med 23 egna tecken. Forskarna vet fortfarande inte exakt varför Hildegard skapade språket. Det kan ha varit ett religiöst symbolspråk, ett försök att uttrycka sådant som det vanliga latinet inte kunde fånga eller ett slags kod inom klostret. Endast några få av orden förekommer i en bevarad sång, medan resten finns i ordlistor. Lingua ignota räknas ofta som ett av de äldsta kända konstruerade språken – många hundra år före Tolkiens alviska språk.
|
M LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden
L LÄS MER: Helgon
M LÄS MER: Kvinnors liv under medeltiden
L PODCAST: Kvinnor på medeltiden i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Källor
Dandy Bardsley, Women’s Roles in the Middle Ages, Women’s Roles Through History, Greenwood Press, Westport, 2007, s. 36, 169, 171
Carolyne Larrington, Women and Writing in Medieval Europe: A Sourcebook, Routledge, London, 1995, s. 221-227
FÖRFATTARE
Text: Stefan Högberg, författare
Författarens webbplats: Historieporten
Stefan Högberg har i många år studerat historiens gränsöverskridande kvinnor. Resultatet har blivit ett antal böcker, podcasten Kvinnliga krigare, föreläsningar runt om i Sverige och uppdykanden i bland annat tidskriften Historiskan och radioprogrammen P3 Historia och Vetenskapsradion Historia.
