Medeltidens klosterväsende: munk- och nunneordnar

Kristendomen satte sin prägel på det mesta i det medeltida samhället: kultur, politik och moral. Kyrkan var mer än någon annan institution gemensam för hela Europa. Man kan tala om en kristen enhetskultur starkt stödd av det rådande feodala systemet. Genom förläningar och gåvor blev kyrkan under medeltiden mycket rik. Under 1200-talet ägde kyrkan t.ex. omkring en tredjedel av all jord i Västeuropa. Men det fanns också många som protesterade mot kyrkans rikedom. De menade att kyrkan brydde sig alltför mycket om ekonomisk och politisk makt och därmed förlorade sin andliga kraft. Att följa Jesus och hans enkla levnadssätt blev ett ideal för bl.a. munkar och nunnor.
S

Inom klostervärlden rådde det strikta skiljelinjer mellan könen. I de manliga klostren hade munkarna en prior eller abbot som föreståndare. Medan nunnorna i de kvinnliga klostren leddes av en abbedissa. Klosterväsendet utgjorde den enda möjligheten för kvinnor att utbilda sig i det medeltida Europa.

Bakgrunden till kyrkans makt och storlek var den mission som oavbrutet bedrivits bland de hedniska folken. På 300-talet kristnades goter och vandaler, på 500- och 600-talen franker och anglosachsare, på 800-talet sachsare och på 1000-talet nordbor, polacker, ungrare, ryssar och folken på Balkanhalvön.

Religion och politik

Det politiskt-ekonomiska systemet i Europa under medeltiden brukar kallas feodalism. Det präglades av en strikt hierarkisk organisation och noggrant överenskomna rättigheter och skyldigheter mellan kungen och hans länsherrar. Den kristna kyrkan passade väl in i detta system och biskopar och abbotar (klosterföreståndare) utnämndes ofta till länsherrar.

Flera av dåtidens storkungar utnyttjade kristendomen i politiskt syfte. Ett exempel är samarbetet mellan de frankiska kungarna och påven. År 800 kröntes Karl den store av påven till det romerska rikets kejsare. Därmed ökade klyftan mellan den västliga eller romerska och den östliga eller bysantinska kristendomen.

ANNONS

ANNONS

Uppdelningen i två samfund blev definitiv år 1054, då påven i Rom och patriarken i Konstantinopel ömsesidigt bannlyste varandra. Först 1964 upphävdes bannlysningen.

Ett annat exempel på samverkan mellan religion och politik är de s.k. korstågen under 1000- till 1200-talen. Där blandades politiska - framförallt handelspolitiska - ekonomiska och religiösa motiv. De andliga riddarordnarna, t.ex. Johanniterorden, spelade en viktig roll i korstågen, som främst riktades mot länder där islam dominerade.

Munkväsendets framväxt

Den teologiska grunden för klosterlivet finns i Jesu uppmaning till den rike ynglingen, som frågade Jesus vad han skulle göra för att få evigt liv:

Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga, då får du en skatt i himlen. Kom sedan och föll mig.
[Matt 19:21]

På 500-talet grundade italienaren Benedikt av Nursia klostret Monte Cassino. De regler som han utformade för klosterlivet har kommit att bli modell för andra klosterordnar.

Livet i klostret är enkelt och inrutat. Det består av andakt, arbete och måltider. De tre klosterlöftena om fattigdom, kyskhet och lydnad ska avläggas av varje munk och nunna.

Klosterlivet innebär att man som Kristi efterföljare offrar sig själv för andra. Det dagliga arbetet varierar ofta mellan studier, trädgårds- eller jordbruksarbete och sjukvård.

Klostren blev under medeltiden ofta centrum för kulturell utveckling. Där ägde teologisk forskning och diskussion rum och där utvecklades skolundervisning, sjukvård, jordbruk, fruktodlig m.m..

Även om munkarna var knutna till ett kloster, sändes de ofta ut som missionärer över Europa. Ansgar, som kom till Sverige år 830 och som var den förste som predikade kristendom i Sverige, var sannolikt fransk benediktinermunk.

Cisterciensorden

Cisterciensordens främsta företrädare var Bernhard av Clairvaux (död 1156). Han anknöt till de asketiska benediktineridealen. Han var också fascinerad av mystiken, och hans fromhetsliv präglades av en koncentration kring den lidande Kristus och kärleken till den korsfäste. Han lade grunden till den medeltida passionsmystiken (passion = lidande) med inslag av meditation inför Kristi lidande.

Cisterciensorden grundade kloster i de flesta europeiska länder. I Sverige anlades klostren i Alvastra och Nydala år 1143.

ANNONS

ANNONS

Franciskanorden

I början av 1200-talet bildades de s.k. tiggarordnarna, av vilka Franciskanorden och Dominikanorden är de mest kända.

Franciscus (1182-1226) kom från ett förmöget hem i Assisi i Italien. Han kände sig tidigt kallad till ett liv bland fattiga, utstötta och spetälska. Han hyste en obegränsad kärlek till hela Guds skapelse - människor, djur och natur. Han levde ett fattigt liv som tiggare i trakterna av Assisi. Så småningom fick han lärjungar och bildade en organisation som blev erkänd av påven under namnet "de små bröderna".

Munkar
Bild: The Walters Art Museum
Under medeltiden uppstod flera olika klosterordnar i Västeuropa. En klosterorden bestod av en sammanslutning av kloster som byggde på gemensamma ordensregler. Klostrens regler kunde skilja sig åt, men de tre klosterlöftena var något som alla klosterordnar hade gemensamt.

Franciscus levde sig så intensivt in i Kristi lidande att han stigmatiserades, dvs upplevde Jesu fem sår på sin egen kropp (stigma = märke, på grekiska).

Dominikanorden

Dominikus (1170-1221) bildade Dominikanorden, som också kallades svartbröderna. Medan franciskanerna ofta ägnade sig åt praktiskt medmänskligt arbete, var Dominikanorden snarare en predikarorden. Den förkunnade det kristna budskapet.

Både franciskaner och dominikaner kom efter hand att spela en framträdande roll vid de medeltida universiteten, i första hand som teologiska lärare.

Frälsarens orden (Birgittinorden)

Mystiken betydde mycket i det medeltida fromhetslivet, inte minst för klosterlivet. Till medeltidsmystikerna hörde bl.a. heliga Birgitta (1303-1373). Hon grundade en klosterorden, Frälsarens orden, som fick sitt säte i Vadstena kloster.

ANNONS

ANNONS

Heliga Birgitta mottog ett antal visionära uppenbarelser som hon har nedtecknat i åtta böcker, kallade Uppenbarelser. Hon upplevde sig ha en profetisk kallelse, och hennes uppgift var att mana sina samtida till bot och bättring. Hon angrep både politiska och religiösa förhållanden och personer i Sverige och utomlands.

1349 begav sig Birgitta till Rom för att förmå påven att stadfästa hennes ordensregler. Eftersom påven befann sig i landsflykt i Avignon fick Birgitta vänta åtskilliga år på att klosterreglerna blev godkända. Hon blev kvar i Rom under resten av sitt liv. Hennes orden godkändes under namnet Den Heliga Frälsarens Orden, men har i regel kallats Birgittinorden.

LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

LÄS MER: Cisterciensorden

LÄS MER: Franciskanorden

LÄS MER: Dominikanorden

LÄS MER: Heliga Birgitta

LÄS MER: Birgittinorden

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför blev kyrkan rik under medeltiden?
     
  2. Varför protesterade många munkar och nunnor mot kyrkans rikedom?
     
  3. Varför är Benedikt av Nursia viktig för klosterväsendets historia?
     
  4. Nämn några fakta om Dominikanorden och Franciskanorden.

Ta reda på:

  1. Ange minst fem olika kloster i medeltidens Sverige samt vilka klosterordnar de tillhörde.
     
  2. Nämn några kloster som fortfarande är aktiva i Sverige? Vilka klosterordnar representerar de?

 

Text: Åke Magnusson och Börje Andersson, läromedelsförfattare
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Senast uppdaterad: 10 februari 2021
Publicerad: 10 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige

Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han...

S

Kristendomen blir romersk statsreligion

Under 300-talet ändrades situationen radikalt för de kristna. Från att ha varit utsatta för...

S

Kristendomen under de första århundradena

Kristendomens tvåtusenåriga historia handlar om hur en liten skara människor i Palestina i tro på...

S

Orsaker till reformationen

Tiden från och med 1500 brukar ofta kallas den nya tiden. Stora omvälvningar skedde politiskt,...

ANNONS

Ämneskategorier

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Relaterade taggar

Franciskanorden

Franciskanorden, Ordo fratrum minorum, mindrebröderna, kyrklig orden stadfäst 1223, ursprungligen...

Dominikanorden

Dominikanorden, Orda fratrum praedicatorum, predikarebrödernas orden, är en kyrklig orden som...

Cisterciensorden

Cisterciensorden eller cistercienserna, är en klosterorden som grundades i Citeaux i Frankrike 1098...

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...

Birgittinorden

Birgittinorden, Ords Sancti Salvatoris, Den helige Frälsarens orden, är en klosterorden som...

Vadstena kloster

Vadstena kloster var Sveriges första birgittinkloster och byggdes på mark skänkt av kung Magnus...

Nydala kloster

Nydala kloster ligger i Småland vid sjön Rusken och grundades 1143 av Linköpingsbiskopen Gisle....

Alvastra kloster

Alvastra kloster ligger vid Omberg i Östergötland och var ett kyrkligt och politiskt centrum i...

Kloster

Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...