Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om Vadstena kloster. Kan Vadstena kloster jämföras med dagens välfärdsorganisationer och till och med ses som ett exempel på ett vinstdrivande välfärdsföretag? Det finns naturligtvis väsentliga skillnader mellan ett medeltida nunnekloster och dagens välfärdsorganisationer. Det gäller särskilt klostrets organisering som gick ut på att hålla ”världsliga” krav och skulder på avstånd och därigenom göra det möjligt att känna att Gud är nära. Men när det gällde klostrets välfärdsgärningar som att dela med sig till fattiga, kunna erbjuda en andlig fristad, vård och ålderdomshemsliknande verksamhet så finns det kopplingar. Det medeltida nunneklostret brottades med likartade problem som dagens välfärdsorganisationer. Klostret hade i och för sig inga externa aktieägare som krävde avkastning men var förbundet att ta hand om gäster, betala skatter och avgifter, bland annat till Rom. Det gjorde att klostret hade press på sig att ha en så pass god ekonomi att de klarade av sådana utgiftsposter...
Vadstena kloster - ett vinstdrivande välfärdsföretag?
ANNONS
Liknande artiklar
Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden
Lästid 11 minuter
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Hantverk och skrån på medeltiden
Lästid 8 minuter
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Städerna i medeltidens Sverige
Lästid 8 minuter
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Sjukvård och sjukdomar på medeltiden
Lästid 11 minuter
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige
Lästid 14 minuter
Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
Nordbornas handelsresor och vikingatåg
Lästid 9 minuter
Under vikingatiden seglade nordborna ut på långa handelsresor där de bytte varor som pälsar och bärnsten mot silver, siden och glas. Silver var extra viktigt eftersom det kunde användas som betalningsmedel. Men vikingarnas resor kunde också vara krigiska, där målet var att plundra eller erövra land. Under dessa krigiska resor hamnade både plundringsgods och människor i lasten. Vikingarna bedrev nämligen en omfattande slavhandel, som de var kända för i hela Europa...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Kyrkan och klostren på medeltiden
Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...
Ekonomi och handel på medeltiden
Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).
Relaterade taggar
Kloster
Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...
Vadstena kloster
Vadstena kloster var Sveriges första birgittinkloster och byggdes på mark skänkt av kung Magnus...
Liknande Podcasts
Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.
Kvinnor på medeltiden i Sverige
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
