Stora daldansen

klocka
Lästid 4 minuter
Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen (även kallat dalupproret), som slutade i blod och tårar.
M
Artikel
Upprorsmän i flykt genom Stockholm.

Upprorsmän från Dalarna flyr i panik genom en trång gata i Stockholm efter att livregementets ryttare gått till attack. Bilden är AI-genererad.

Bakgrunden till dalupproret 1743

Följande hade hänt. De revanschsugna hattarna (hattpartiet i riksdagen) som hade regeringsmakten tog chansen 1741 och förklarade krig mot Ryssland (de ville ha revansch efter stora nordiska kriget 1700-1721). Hattarnas krig mot Ryssland var illa förberett och blev en ren katastrof för den svenska armén. Av den styrka på 18 000 man som fördes över till östra Finland, återkom knappt 7 000, de flesta dog i sjukdomar och umbäranden (misär), hundratals avled under själva hemresan.

Under fredsförhandlingarna krävde Ryssland bl.a. att furstbiskopen av Lübeck, Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp, skulle utses till svensk tronarvinge, han var släkt med ryska kejsarinnan.

ANNONS

ANNONS

Missväxt, nödår och farsot, det misslyckade kriget, den okände tyske prinsen som skulle bli svensk tronarvinge efter den oerhört impopulära kungen Fredrik I, som saknade arvingar inom äktenskapet, allt detta piskade upp missnöjesstämningar i landet. Särskilt i Dalarna där folket drabbades svårt av den ekonomiska krisen och där man protesterade mot kriget redan från början.

Myteri i svenska armén

Dalaregementet gjorde myteri då det skulle skeppas till Finland. Soldaterna vägrade gå ombord om inte kungen själv anslöt sig till dem "med krona och spira".
Folket i Dalarna, liksom hela bondeståndet, ville inte ha Adolf Fredrik som svensk tronföljare, de föredrog en dansk prins. Många drömde om en ny nordisk union (se Kalmarunionen), i synnerhet dalfolket som hade ekonomiska och personliga kontakter med Norge.

I maj 1743, då kriget ännu inte var avslutat, sändes upprorsbudkaveln ut från Mora. Falun besattes. Under fanor och musik marscherade snart ett bondeuppbåd på 4 500 man i god ordning mot Stockholm beväpnade med spikklubbor, liar och musköter. De tvingade med sig landshövdingen och andra ståndspersoner.

Dalkarlarna intar Stockholm

Den 20 juni var de framme vid Norrtull där kung Fredrik I mötte dem personligen för att försöka tala upprorsmännen till rätta. Men de struntade i "den gamle tysken", som de kallade honom. Och eftersom kungens trupper vägrade skjuta på dalkarlarna marscherade de in i Stockholm och slog läger på dagens Gustav Adolfs torg.

Nu jäste det i stan. Dalfolket hade stöd hos delar av befolkningen. De mest impopulära politikerna flydde ut på landet. Vad skulle hända?

Då kom budet från Finland att preliminärfred hade slutits med Ryssland och det ryska kravet: Låt Adolf Fredrik bli svensk tronföljare, så blir freden billigare för Sverige.

Detta skapade förvirring och osäkerhet bland dalfolket som saknade handlingsplan för nästa drag i kampen. Ungefär samtidigt seglade tolv fartyg in i Stockholms hamn med regeringstrogna trupper ombord. Regeringen, som tidigare hade varit helt paralyserad, gick nu till handling. Dalkarlarna uppmanades att omedelbart lämna Stockholm. 

Massaker och hårda domar

Då ingenting hände kom Livregementets ryttare störtande. De helt omringade och illa beväpnade bönderna mejades ner, 50 dog omedelbart, många sårades, alla som kunde flydde med kavalleriet efter sig. 

Några lyckades ta sig hem till Dalarna, men över 3 000 greps och spärrades in på pråmar och i ett slags koncentrationsläger på Riddarholmen. Sex av dalkarlarnas ledare halshöggs. Många andra fick slita spö och spärrades in på livstid, precis som soldaterna som vägrade skjuta på dalkarlarna. Sammanlagt blev den totala dödssiffran för upproret 140 personer.

ANNONS

ANNONS

Därpå kunde furstbiskopen av Lübeck, Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp anlända till sitt nya rike. Han visade sig vara en hygglig men obetydlig karl, som man påstår helst satt med pipan i munnen vid sin svarv.

Så krossades den sista folkliga resningen i Sverige. Aldrig mer skulle ett landskap med vapenmakt försöka resa sig mot centralmakten i Stockholm. Därmed var också de sista resterna av landskapens inre självständighet avslutad.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var den stora Daldansen, och när ägde den rum?
     
  2. Varför förklarade hattarna krig mot Ryssland och varför blev kriget en katastrof?
     
  3. Varför var kung Fredrik I impopulär bland folket?
     
  4. Vad hände med dalregementet när de skulle skeppas till Finland?
     
  5. Varför gjorde dalkarlarna uppror mot centralmakten?
     
  6. Beskriv vad som hände till en början när dalkarlarna marscherade in i Stockholm. Hur reagerade statsledningens trupper när dalkarlarna anlände till Stockholm?
     
  7. Vad hände efter att flera skepp med regeringstrogna trupper anlänt till Stockholm?
     
  8. Vad blev konsekvenserna för de som deltog i dalupproret?
     


S  LÄS MER: Dalupproret 1743

S  LÄS MER: Hattarnas ryska krig

M  LÄS MER: Frihetstidens Sverige

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
G. Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Stormaktsdröm och småstatsrealiteter, Esselte studium, 1991
Michael Roberts, Sverige under frihetstiden, 1719-1772, Tiden, 1995
Alf Åberg, Tragedin på torget - Soldaterna i Dalaupproret 1743, Natur & Kultur, 2002
 

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025
Publicerad: 14 januari 2025

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Svenska belägringen av Prag vid trettioåriga krigets slut 1648

S
Strid på Karlsbron
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-12
klocka Lästid 15 minuter

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...

+ Läs mer

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.
av: Torbjörn Nilsson
2023-10-03
klocka Lästid 15 minuter

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan ett tusental svenskar. De hade inte flyttat till den västsibiriska staden frivilligt utan förts dit som krigsfångar under Karl XII:s ryska krig. Efter nederlaget vid Poltava 1709 och fram till freden 1721 levde en procent av alla svenskar (30 000 personer) som ryska fångar. Fångenskapen bekräftade den svenska stormaktens fall, men bidrog också till kartläggningen av Sibirien och genombrottet för en from religiositet, pietismen, när de överlevande karolinerna återvände...

+ Läs mer

Lätta fakta om samurajernas historia

L
av: Peter Fowelin
2022-10-10
klocka Lästid 8 minuter

Under många hundra år var det samurajerna, den japanska krigarklassen, som härskade i Japan. Deras makt vilade från början på svärdets och bågens dödsbringande kraft. Men när de erövrade maktens positioner, som daimyos (länsherrar) eller rent av styrde hela riket som shoguner, fick de statens maktapparat i sina händer. De ideal som i århundraden - från 900-talet till 1800-talet - ledde samurajerna kallas bushi do, som betyder "krigarens väg". Genom uppfostran fördes idealen vidare från far till son i samurajfamiljerna...

+ Läs mer

Eldvapnens historia

M
av: Kaj Hildingson
2022-07-15
klocka Lästid 23 minuter

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...

+ Läs mer

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

S
av: Torbjörn Nilsson
2022-06-27
klocka Lästid 4 minuter

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

Orsaker till krig

S
av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-14
klocka Lästid 4 minuter

Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Karoliner på marsch i ett vinterlandskap.

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Hi
Två förnäma herrar med en dam i centrum som sitter vid ett piano.

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Relaterade taggar

Hi
Bondeuppror

Bondeuppror

Bondeuppror blev under senmedeltiden en allt viktigare faktor i politiken. I samband med...

Hi
Soldater i Stockholm

Dalupproret 1743

Dalupproret 1743, eller stora daldansen som det ibland kallas, var en revolt av 4 500 bönder och...

Hi
slagfält

Hattarnas ryska krig

Hattarnas ryska krig 1741-1743 var ett misslyckat svenskt anfallskrig mot Ryssland. Det styrande...

Hi
Adolf Fredrik

Adolf Fredrik

Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck och svensk kung under...

Hi
Porträtt

Fredrik I

Fredrik I (1676-1751) var lantgreve av Hessen och svensk kung 1720-1751. År 1715 gifte han sig med...

Hi
Karta

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...