Tagg om merkantilism
S
Skepp från Svenska Ostindiska Kompaniet i en utländsk hamn.

Merkantilism

Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet fram till 1800-talet. Den merkantilistiska läran kan sammanfattas med tron på att handel endast medförde vinst för den ene och förlust för den andre. Enligt detta tankesätt skulle man sälja dyrt och köpa billigt. Staten skulle därför helst importera så lite varor som möjligt och fylla på statskassan genom export.

En följd av merkantilismen blev i allmänhet att staten inrättade skyddstullar, importförbud och annat för att öka exportöverskottet.

ANNONS

ANNONS

Samtidigt förlades en stor del av det egna landets produktion till s.k. manufakturer - en tidig form av tillverkningsindustri som stod utanför skråordningen, ofta med outbildad arbetskraft. Manufakturerna drevs ibland av staten eller gavs stöd från staten och blev en viktig beståndsdel i den merkantilistiska handelspolitiken.

Fördjupning

Merkantilismen var 1700-talets dominerande ekonomiska system. Ursprunget finns i 1500- och 1600-talens nationalstater, t.ex. hos ämbetsmannen Jean Baptiste Colbert under Frankrikes Ludvig XIV. Målet var att öka statens makt gentemot andra staters. Landets rikedom (främst de styrandes) blev därför avgörande.

En växande befolkning, sysselsatt i produktivt arbete, var en grundförutsättning. Genom export skulle landets varor få ädla metaller att strömma in i landet. Den inhemska produktionen skyddades av tullar och andra regleringar. Staten kontrollerade - men ägde inte - företagen. Statliga göromål (uppgifter) kunde samtidigt utarrenderas.

Hörnstenar i den svenska merkantilismen är produktplakatet 1724 (se nedan), Ostindiska kompaniet 1731 och stödet till manufakturerna genom landshjälpsfonden 1727, som 1739 ersattes av manufakturfonden.

Produktplakatet

Produktplakatet 1724 innebar ett förbud för främmande länder att frakta andra varor än till Sverige (undantaget var varor som kom från Sverige eller dess kolonier). Förebilden var den brittiska navigationsakten och syftet var att i linje med den rådande merkantilismen gynna svensk sjöfart. Främst drabbades brittiska fartyg men Storbritannien var för intresserat av den svenska järnhanteringen för att vidta diplomatiska åtgärder. Dessutom drabbades konkurrenten, de nedåtgående Nederländerna, lika mycket.

LÄS MER: Nationalekonomiska teorier

LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Här nedan hittar du material som kan relateras till merkantilismen.

Uppdaterad:
14 augusti 2019
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Merkantilism

S

Stockholm kring år 1700 - stormaktstidens huvudstad

av: John Chrispinsson
2015-09-05

Stockholm låg mitt i det svenska stormaktsväldet. På hundra år hade huvudstaden vuxit från 10 000 invånare i början av 1600-talet, till 60 000 i början av 1700-talet. Postkurirer avlöpte till imperiets alla hörn varje onsdag klockan sju på kvällen. Härifrån styrdes en europeisk stormakt med 2,5 miljoner invånare, 90 000 man i armén och 15 000 man i flottan...

+ Läs mer

Länkar om Merkantilism

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS