M
Tagg
Carl von Linné
Carl von Linné

Carl von Linné

klocka
Lästid 4 minuter

Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kända vetenskapsperson genom tiderna. Han hette från början Carl Linnaeus, men adlades 1757 och fick då namnet von Linné. Hans forskning har haft genomgripande betydelse för naturvetenskapens utveckling.

Linné är främst ihågkommen för att ha delat in naturens organismer (allt levande) i olika arter och gett dem namn. Detta gjorde han genom att skapa enkla men tillförlitliga system som användes för att gruppera och ordna likartade växter och djur. Linné klargjorde också växternas kön och grundade ett sexualsystem för växtriket.

ANNONS

Linné reste mycket och förde noggranna anteckningar om sina iakttagelser. När han reste genom Sveriges landskap skildrade han landets växt- och djurrike.

Under sin livstid skrev Linné många vetenskapliga böcker och skrifter, däribland Systema naturae (1735), Fundamenta botanica (1736), Philosophia botanica (1751) och Species plantarum (1753). Han var också med och grundade Vetenskapsakademien 1739. Carl von Linnés namn lever idag vidare bland annat genom många platser i Sverige och runt om i världen som är uppkallade efter honom.
 

Linnés lärjungar reste ut – sju kom aldrig hem

Carl von Linné skickade flera av sina elever på expeditioner till avlägsna delar av världen. Han kallade dem sina apostlar, eftersom de skulle sprida hans sätt att ordna naturen och samtidigt samla in växter, djur och kunskaper åt honom. Resorna gick bland annat till Kina, Sydafrika, Sydamerika, Nordamerika och Arabiska halvön.

Att resa på 1700-talet var farligt. Färderna kunde ta flera år, och ombord på fartygen hotade stormar, skeppsbrott, matbrist och sjukdomar. I tropiska områden drabbades resenärerna av bland annat malaria och andra infektioner som dåtidens läkare hade små möjligheter att behandla. Sju av Linnés apostlar återvände aldrig hem.

En av dem var Peter Forsskål, som deltog i en expedition till Jemen. Han samlade in och beskrev många växter och djur, men dog av malaria 1763, endast 31 år gammal. Ett av hans brev nådde Linné först året efter dödsfallet. Linné beskrev det som ett brev ”från dödens rike”.

De växter, anteckningar och djur som lärjungarna skickade hem bidrog till att öka Europas kunskap om naturen i andra delar av världen. Men expeditionerna var också en del av en tid då europeiska stater försökte hitta naturresurser och handelsvaror som kunde ge ekonomiska fördelar. 
 

ANNONS

S  Fördjupning

Carl von Linné växte upp som Carl Linnaeus i ett prästhem och blev senare medicinstudent i Lund och Uppsala. Redan tidigt märktes hans ovanligt stora intresse för botanik. Han fick ett officiellt uppdrag att kartlägga Sveriges naturtillgångar under en tid då det ansågs extra viktigt att vetenskapen skulle vara till praktisk nytta. Resultatet blev hans berömda landskapsresor till Lappland, Dalarna och andra områden. Reseberättelserna utstrålar en frisk upptäckarglädje som ibland blommar ut i ren poesi.

I Systema naturae ("Naturens system") introducerade han 1735 sitt klassificeringssystem. Flora Svecica ("Svensk flora") utkom 1745, och 1753 utkom Species plantarum, där hans sinne för ordning framträder tydligt; i den första upplagan beskrevs nästan 6 000 växtarter och fick vetenskapliga namn. Som professor i Uppsala från 1741 samlade Linné omkring sig en grupp lärjungar som reste runt i världen och bidrog med växter som de hade samlat in. Linné adlades 1757, men adelskapet accepterades officiellt först 1762. Han hade sitt sommarställe på Hammarby, som i dag är museum, utanför Uppsala.
 

L  LÄS MER: Carl von Linné – Sveriges mest kända vetenskapsman

M  LÄS MER: Carl von Linné – hur naturen systematiserades

M  LÄS MER: Frihetstidens Sverige

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Litteratur:
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 9 – Hattar och mössor. Ostindiska kompaniet, Bonnier lexikon, 1994
Åke Ohlmarks och Nils Erik Baehrendtz, Svensk kulturhistoria, Forum, 1993
Bra Böckers lexikon 2000, band 15, Bra Böcker AB, 1997
https://www.uu.se/om-uu/historia/carl-von-linne/linne-online/vaxterna-och-djuren/att-leta-efter-och-upptacka-nya-arter
https://www.uu.se/om-uu/historia/framstaende-personer/carl-von-linne
 

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som handlar om Carl von Linné.

Uppdaterad: 3 augusti 2026
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Carl von Linné

M

Peter Forsskål i Arabia Felix

av: Kaj Hildingson
2021-02-17
klocka Lästid 3 minuter

Den arabiska halvöns södra del var okänd för européerna långt in på 1900-talet. Det hade flera orsaker. Ett ogästvänligt landskap och en ibland fientlig inställning till kristna spelade en roll. Dessutom fanns det inga handelsvägar här att utforska. Inte förrän stora oljefyndigheter upptäcktes blev det intressant att satsa belopp på utforskning. Ett av de första försöken att kartlägga Arabiska halvöns okända delar var nordiskt. År 1761 gav sig Peter Forsskål (1732-1763) iväg mot södra delen av Arabiska halvön. Forsskål var lärjunge till Carl von Linné och en av många elever som den store vetenskapsmannen sände ut i världen...

+ Läs mer

M

Carl von Linné – hur naturen systematiserades

av: Kaj Hildingson
2020-09-27
klocka Lästid 16 minuter

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet var Sveriges genom tiderna mest berömde vetenskapsman – Carl von Linné. Han gav också tusentals andra arter från växt- och djurriket latinska namn enligt ett system han själv kommit på. "Har det sedan Skapelsen skett ett liknande namngivningsarbete", skrev en samtida beundrare. Linné kom också på ett sätt att bestämma till vilka grupper olika växter hörde. Systemet används än idag och alla nyupptäckta arter får namn och klassificeras enligt det...

+ Läs mer

M

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

av: Herman Lindqvist
2018-02-18
klocka Lästid 5 minuter

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

L
Porträtt

Carl von Linné – Sveriges mest kända vetenskapsman

av: Carsten Ryytty
2017-04-25
klocka Lästid 3 minuter

Carl von Linné (1707-1778) är den svenska vetenskapsperson som nått störst berömmelse. Hans viktigaste betydelse var att han konstruerade enkla men tillförlitliga scheman (system), med vars hjälp det går att gruppera och sammanställa likartade växter eller djur.

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Porträtt

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 8: Uppfinnare och vetenskapsmän

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01
klocka Lästid 11 minuter

Under 1800-talets senare del lyfter man i Sverige fram ett stort antal "hjältar" inom industri och vetenskap. Deras betydelse för Sveriges rykte i världen framhävs. Ofta betonar man också deras egen nationalkänsla, deras önskan att tjäna sitt fosterland. Det skrivs hyllningsdikter till dem. Man skriver reportage och andra berättelser om dem...

+ Läs mer

Länkar om Carl von Linné

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS