Bild:
Historia är en berättelse om det förflutna. Det innebär att historia är bearbetat av någon som har tolkat det förflutna på sitt sätt.
M

Historievetenskap - historieforskning och historiesyner

All historia är vinklad

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

När man forskar inom historia (och humaniora) är det omöjligt att belysa alla aspekter kring ämnet som ska behandlas. All historia är därför vinklad efter författarens urval och sätt att se på historien. Urvalet och tolkningen av källmaterialet brukar ofta sammanfalla med författarens historiesyn.

Historiesyner - olika sätt att se på historien

Historiesyner kan liknas vid ”historiska glasögon” som fokuserar på vissa aspekter av historien och det förflutna. Genom att medvetandegöra och forma en egen historiesyn blir det enklare att se på historien och tolka viktiga drivkrafter bakom historiska förändringar.

Ingen enskild historia eller historiesyn är viktigare än någon annan. De är alla delar av en större mångsidig bild. Historiesyner bör således ses som komplement till varandra.

Det är viktigt att känna till några av de historiesyner som finns eftersom historiker och författare alltid är påverkade av vissa sätt att se på historien. En enskild historiesyn är inte bättre än någon annan, men vissa historiesyner lämpar sig ibland bättre till att förklara vissa händelser beroende på vad man vill belysa. Det är därför viktigt att du som läsare eller tittare är väl medveten om det.

Här nedan följer några motsatspar som åskådliggör olika sätt att se på historien. En författare behöver givetvis inte ha den ena historiesynen eller den andra, utan brukar för det mesta befinna sig mitt emellan i skalorna. Därtill är det som sagt vanligt att kombinera olika historiesyner med varandra.

Bild:

• Inre orsaker (endogen förklaring) – Yttre orsaker (exogen förklaring)

En endogen förklaring är ett inifrånperspektiv. Med en endogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de inre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. förklara Sveriges industrialisering genom att rikta uppmärksamheten på landets egna förutsättningar och resurser.

En exogen förklaring är ett utifrånperspektiv. Med en exogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de yttre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. peka på influenser och påverkan från utlandet som de viktigaste drivkrafterna bakom Sveriges industrialisering.

• Materialism - Idealism

En författare som har en materialistisk historiesyn anser att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. En sådan författare skulle t.ex. betona ekonomiska faktorer som de viktigaste orsakerna till Sveriges industrialisering. Författaren skulle sannolikt också betona ekonomiska faktorer som avgörande drivkrafter bakom sociala förändringarna i samhället.

Författare med en idealistisk historiesyn anser att idéer utgör den viktigaste bakomliggande drivkraften i historien. En sådan författare skulle t.ex. anse att det främst var nya uppfinningar och politiska förändringar, i form av liberala idéer, som låg bakom Sveriges industrialisering. Författaren skulle samtidigt påpeka att det var ideologiska impulser i form av nya idéer som ledde till sociala förändringar i samhället.

• Kollektiv – Individ

Författare som har ett kollektivt perspektiv i sin historieskrivning fokuserar på den stora massan – folket. En sådan författare skulle antagligen skriva om arbetarna eller arbetarrörelsen i samband med Sveriges industrialisering.

Historiker med ett individualistiskt perspektiv, ägnar sig åt individbaserad historieskrivning som fokuserar på starka, betydelsefulla individer som författaren anser viktiga för historien. I exemplet Sveriges industrialisering, skulle den enskilde politikern, uppfinnaren, fabrikören eller brukspatronen vara i centrum.

• Underifrån – Ovanifrån

Historia underifrån fokuserar på den ”lilla” människans liv och vardag. Här hamnar både den enskilda människan och folket i fokus. Författare med ettunderifrånperspektiv skulle t.ex. fokusera på hur industrialiseringen påverkade folket i deras arbets- och vardagsliv.

Historia ovanifrån fokuserar på de övergripande politiska skeendena där stater och regenter innehar huvudrollerna. I exemplet med industrialiseringen, skulle författaren framhäva olika övergripande förändringar som blev viktiga för Sverige. En stor del av den historia som skrivs brukar skildras utifrån ett ovanifrånperspektiv. Men det är nuförtiden vanligt att kombinera med andra perspektiv.

• Manligt perspektiv - Kvinnligt perspektiv

Med ett manligt perspektiv hamnar männen i fokus. En stor del av historien skrivs fortfarande av män om män för män.

Från och med senare delen av 1900-talet har historieämnet också berikats med en stor mängd historia skriven ur ett kvinnligt perspektiv, s.k.kvinnohistoria, där kvinnan ställs i centrum i historien. Kvinnohistoria tillhör generen genushistoria som numera utgör en egen stor genre inom historieämnet.

I textavsnittet om Historia kan du läsa mer om historieämnet ur ett teoretiskt perspektiv.


Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 199
9
Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989

 

Text: Robert de Vries (red)

All historia är vinklad

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

Uppdaterad: 07 juni 2017
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Historieforskning och historiesyn

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Stockholm styrs sedan 1971 av kommunfullmäktige. Mellan 1861 och 1971 hette det stadsfullmäktige. Där sitter folkvalda politiker som bestämmer över utvecklingen i kommunen. När de vill förändra någonting skriver de motioner - texter med förslag på hur förändringen ska gå till.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Axel von Fersen var en av Sveriges mäktigaste och mest berömda personer i början av 1800-talet. Men det spreds ett rykte att han hade förgiftat kronprinsen, och en uppretad folkmassa mördade Axel von Fersen. Historien om mordet har berättats många gånger, men gick det verkligen till så? Hur vet vi det vi vet egentligen?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag som tränar eleverna i källkritisk analys.
av:
Riksarkivet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur undervisar lärare i svensk skola om Förintelsen och andra folkmord? Vilka folkmord behandlas? Vilka mål arbetar elever och lärare mot och hur redovisar eleverna sina kunskaper?

Artiklar om Historieforskning och historiesyn

M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-08
I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-06-10
Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-24
Det är kolonisatörerna som berättar koloniernas och imperiernas historia. Det är de som skriver rapporterna och breven. Det är i kolonialmakternas centra som arkiven finns. Det är nästan alltid...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-09
Under den nationalromantiska eran vid senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet fördes många historiska gestalter fram i rampljuset runt om i Europa med syfte att stärka den nationella...
S
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
År 1471 utkämpades slaget vid Brunkeberg mellan anhängare och motståndare till Kalmarunionen. Makten över Sverige stod på spel. Sten Sture vann slaget och kom att använda segern i sin...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I 1800-talets historieskrivning beskrivs Engelbrekt som en nationalhjälte. Engelbrektupproret vände sig förmodligen inte mot Kalmarunionen som sådan, utan hade sin spets riktad mot fogdeväldet....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-10
Drottning Margareta är den enda unionsmonark som det skrivits uppskattande om i historieböckerna alltsedan 1800-talet och framåt. Hon beskrivs som kvinnlig men viljestark och med förmåga att...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-03
En tonårsflicka söker upp kungen, begär att få en armé och lovar att befria landet från invaderade styrkor. Hon får vad hon begär och hon utför vad hon lovat! Hur kunde hon lyckas? Det här...

Podcast om Historieforskning och historiesyn

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

Länkar om Historieforskning och historiesyn

Sortera efter:
          

Genomgång (6:08 min) om vad historiebruk är och olika typer av historiebruk.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:13 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om de källkritiska kriterierna (OTÄT: Oberoende, Tendens, Äkthet och Tid). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:26 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om olika typer av källor. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:56 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger förklarar varför källkritik är viktigt. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:35 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till källkritik inom historia (som historisk metod). För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia (framförallt historia 1a1 och historia 1b). Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.

Spara som favorit
          

Genomgång (17:11 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiebruk. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.En lite längre introduktion till begreppet historiebruk.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:05 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiemedvetande. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:23 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar begreppet mentalitetshistoria som handlar om vad människor tänkt, tyckt och trott genom historien. Mentalitetshistoria är ytterligare ett sätt att se på historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:40 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är med utgångspunkt i exemplet amerikanska inbördeskriget. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:49 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:04 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett aktörsperspektiv respektive strukturperspektiv är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som fortsätter resonera kring periodisering av historien, här med exempel utifrån den epokindelning han själv använder. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:08 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som resonerar kring periodisering av historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:20 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar relationen mellan "förändring och kontinuitet" när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:54 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Här ges ett exempel på hur mallen kan användas där Andreas analyserar första världskriget utifrån modellen. Filmen ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (2:12 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:18 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad historiesyn är. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:32 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad analytiskt tänkande inom historia handlar om - alltså hur man jobbar med historia. Hur utför man ett vetenskapligt arbete inom historia (redogöra, analysera och värdera). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar Historia 1a1, Historia 1b, Historia 2a och Historia 2b.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats som behandlar rättssäkerhet i Sverige sett ur ett historiskt perspektiv. Här finns bland annat massor av historiska dokument kring temat som passar utmärkt som övningar kring primärkällor och källkritik i skolan. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut...

Spara som favorit
          

Genomgång (9:19 min) av SO-läraren Mikael Bruér som går igenom hur man tolkar historiska källor. Här berättas om vad en källa är, historisk forskning, tolkning av källor samt historikerns uppgift.

Spara som favorit

Sidor