Klimatförändringar och extrema väderfenomen kommer enligt forskningen att bli allt vanligare i framtiden.
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan förebygga naturgivna risker och hot. Här berörs även s.k. sårbara platser, d.v.s. områden som är extra utsatta och känsliga för naturkatastrofer. Vi ska också titta på kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter samt belysa begreppet landgrabbing.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Det finns många typer av naturkatastrofer och olika orsaker bakom dem. Även omfattningen av katastroferna varierar - hur stor påverkan de har på landområden, djur- och växtliv, människors livsvillkor, infrastruktur och andra samhällskostnader. Allt detta ser i regel mycket olika ut beroende på vilken typ av naturkatastrof det handlar om och var i världen den inträffar.
Begreppet naturkatastrof brukar användas när ett naturfenomen har stor negativ påverkan på människors liv. Ett naturfenomen som drabbar ett område där det inte bor några människor kallas därför oftast inte för naturkatastrof.
Naturkatastrofer kan få stora och omfattande konsekvenser för människor och samhällen, både på kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om den förödelse som följer i naturkatastrofernas spår. Ett vulkanutbrott eller en jordbävning kan exempelvis ödelägga hela samhällen, förstöra infrastruktur och ta livet av åtskilliga människor. Många människor blir dessutom ofta hemlösa och sjukdomsepidemier kan spridas under den efterföljande tiden. På längre sikt ger naturkatastroferna upphov till stora ekonomiska kostnader när de drabbade samhällena måste byggas upp igen. Detta får extra stora konsekvenser i fattiga länder som redan är ekonomiskt svaga. Därtill måste nämnas att en stor del av jordens sårbara platser, det vill säga områden där naturkatastrofer är vanliga, ligger i fattiga områden och länder. I katastrofernas spår följer ibland också konflikter mellan olika grupper om samhällets resurser.
Förenta nationerna (FN) har valt att dela in naturkatastrofer i tre kategorier efter dess ursprung (orsak): geologiska, hydrometeorologiska och biologiska naturkatastrofer.
Dessa är kopplade till markytan, berglagren och jordens inre. Till geologiska naturkatastrofer räknas främst:
Jordbävningar inträffar då spänningar i jordskorpan uppstår, oftast orsakade av att jordens kontinentalplattor glider och hakar i varandra. Dessa spänningar leder till kraftfulla skakningar i marken som kan orsaka omfattande skador, rasera städer och områden. Sker jordbävningen till havs kan en tsunami (jättevåg) bildas. I tsunamin som slog till mot Sydostasien i december 2004 dog uppskattningsvis 230 000 människor. Även Japan drabbades av en Tsunami i mars 2011 och i denna katastrof omkom 15 000 människor.
Vulkanutbrott sker då smält berg (magma) tränger upp från jordens inre till jordytan. När magman når jordytan kallas den för lava. Vulkanutbrott är ibland explosiva, då kan enorma mängder aska (bestående av finkornig sten och andra partiklar) spridas högt upp i atmosfären. Sådana enorma vulkanutbrott har vid flera tillfällen i människans historia påverkat klimatet på hela jorden. Det händer också ibland att askan och den heta lavan begraver hela byar och städer som ligger i vulkanens närhet. Ett välkänt exempel är den romerska staden Pompeji som tillsammans med några andra närliggande byar och städer begravdes i aska i samband med vulkanen Vesuvius utbrott år 79 e.Kr.
Andra exempel på geologiska naturkatastrofer är jordskred och laviner. Vid ett jordskred rasar delar av berg eller dalgångar. Det beror ofta på att marken har förskjutits på grund av långvarigt regnande eller efter långvarig påverkan av vind och vittring. Ett jordskred påminner om en lavin, men en lavin består istället av stora mängder snö som rämnat på ett berg och sedan rutschar ner för bergssluttningen i hög fart.
Dessa är sådana som kan kopplas till vind och vatten. Till hydrometeorologiska naturkatastrofer räknas framförallt:
Orkaner, cykloner eller tyfoner - kärt barn har många namn, vilket av begreppen som används beror på vart i världen ovädret uppstår (läs mer). En orkan är ett gigantiskt och mycket kraftigt oväder med extrema vindhastigheter. Detta fruktade naturfenomen bildas över tempererade eller tropiska hav där vattentemperaturen är hög. Orkaner kan få förödande effekter på samhällen och dess infrastruktur. Ett av de värsta exemplen i modern tid är cyklonkatastrofen i Bangladesh 1970 då uppskattningsvis en halv miljon människor dog.
En tromb är en kraftig virvelvind som kännetecknas av en stigande luftvirvel. I USA kallas de för tornados och kan bli upp till en kilometer i diameter. Tromber kan förekomma även i Sverige, men här är de sällsynta och mycket mindre i storlek. I USA omkommer mellan 50-70 människor varje år i samband med tornados.
Torka innebär en längre period av vattenbrist som slår hårt mot människor, djur- och växtliv. Torka är ett stort bekymmer i Afrika. Att säkra vattentillgången i de utsatta områdena är ett viktigt uppdrag för FN.
Vid en översvämning stiger vattennivån i olika vattendrag så mycket att landområden som vanligtvis är torra hamnar under vatten. Översvämningar orsakas regelbundet i många områden genom naturens cykler och vattnets kretslopp då smältvatten rinner ner i floderna varje vår och får dem att svämma över. Dessa översvämningar är i regel nödvändiga för naturen och växtligheten, men också för de människor som bor där eftersom det medför att marken blir extra bördig, som till exempel längs med Nilen i Egypten. Men ibland orsakas översvämningar av extrema väder och naturkatastrofer. Översvämningar som är orsakade av någon annan form av naturkatastrof brukar vara förödande för alla som drabbas. Kraftiga monsunregn kan till exempel orsaka katastrofala översvämningar. Detta gäller dock bara länder med tropiskt klimat som Indien och Bangladesh. Tropiska orkaner kan också orsaka förödande översvämningar då de för med sig extremt mycket nederbörd samtidigt som lufttrycket minskar vilket medför att havsytan stiger, ibland med flera meter. Även jordbävningar och vulkanutbrott till havs orsakar ibland översvämningar.
Den värsta naturkatastrofen i modern tid, räknat i antalet döda, ägde rum i Kina 1930-1931 då Gula floden svämmade över som en följd av kraftiga regn och flera tropiska tyfoner. Mellan 2-4 miljoner människor beräknas ha omkommit i dessa översvämningar.
Dessa är kopplade till främst sjukdomar och epidemier som drabbar människor, växter och djur. Exempel på biologiska naturkatastrofer är:
En epidemi är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor inom ett begränsat område eller region. Pandemier är sjukdomsepidemier som sprids över hela eller stora delar av världen. Historiska exempel på pandemier är digerdöden under mitten av 1300-talet och spanska sjukan som drabbade världen 1918-1920, strax efter första världskriget.
En sårbar plats är ett område som ofta drabbas av katastrofer. Det kan röra sig om naturkatastrofer - utan mänsklig påverkan - eller kulturgeografiska katastrofer, d.v.s. naturrelaterade katastrofer som orsakats av människan, t.ex. skogsskövling, men också överbefolkning och miljöförstöring. Hur sårbar platsen är har också att göra med vilken motståndskraft och beredskap samhället har mot katastrofer av olika slag.
Ett land eller områdes geografiska läge på jordklotet är ofta avgörande för om det räknas som en sårbar plats. Många länder är belägna i områden där jordbävningar är vanliga, liksom att länder med varmt klimat är extra utsatta för torkperioder. Det handlar också om vilken krisberedskap det finns i samhället för att möta en naturkatastrof eller en kulturgeografisk katastrof. Fattiga länder är sämre rustade för att möta katastrofer och behöver därför ofta internationellt stöd och hjälpinsatser. Det är också svårare för fattiga länder att snabbt bygga upp samhället igen efter en katastrof.
Många sårbara plaster ligger i fattiga länder, men det finns även många exempel på sårbara plaster i rika länder. I Japan är naturkatastrofer, främst jordbävningar, vanliga och det finns en stor krisberedskap i det japanska samhället när en naturkatastrof slår till. Det finns varningssystem som indikerar när en jordbävning är på väg och hus och byggnader är i regel förstärkta för att klara av kraftiga skakningar. Liknande krisberedskap finns inte i fattiga länder där jordbävningar är vanliga, därför drabbas dessa områden värre än i Japan.
I områden som är extra utsatta för torka bedriver FN ett viktigt arbete med att informera bönderna om hur de kan arbeta med bevattning och bygga dammar. Ett stort problem med fattiga sårbara platser är att de har lite resurser och därför mycket små marginaler. Så när till exempel torkan slår till, kommer svälten strax efter.
Vår tids viktigaste miljöfråga - vid sidan av hotet mot biologisk mångfald - är den pågående globala uppvärmningen. Ett intressant perspektiv på detta är vilka konsekvenser klimatförändringarna får när det gäller naturresurser och konflikter. En höjd medeltemperatur på jorden skulle innebära att knappheten på många naturresurser ökar. Jordbruk runt om i världen påverkas av ytterligare temperaturhöjningar. Värst drabbade blir de områden som redan nu har stora problem med torka och vattenbrist. Många av de områden som kommer att drabbas extra hårt av klimatförändringarna ligger i Afrika och Asien, där även problemet med överbefolkning är stort. Ett större antal människor som kämpar om minskande resurser är i regel en stark orsak till konflikt. Forskarna är överens om att den begränsade tillgången till vatten kommer att orsaka konflikter i framtiden.
Flera länder runt om i världen har idag svårt att täcka behovet av mat och andra naturresurser som krävs inom industrin och andra näringar. För att lösa problemet har många av dessa länder sökt sig ut i världen. Det hela påminner om när Europas industriella stormakter expanderade i världen under 1800-talet, då en kraftig befolkningsökning i kombination med en ökad efterfrågan på industriella råvaror gjorde att många industriländer skaffade sig kolonier. Idag handlar det istället om länder som ser sig tvingade att skaffa odlingsbar mark i andra länder genom köp och andra typer av avtal. Men det handlar också om multinationella företag som utnyttjar de fattiga ländernas behov av kapital och ser det som ett sätt att tjäna stora pengar.
Denna process, då stater och multinationella företag köper upp mark i andra länder, kallas för landgrabbing.
Länder som Saudiarabien, Japan, Kina, Indien och Nordkorea har problem att täcka sina matbehov, men genom att köpa upp mark i andra delar av världen, oftast i fattiga länder som själva knappt kan förse sin egen befolkning med mat, kan de säkra efterfrågan i hemlandet. Matbristen i dessa markuppköpande länder beror på många orsaker. En orsak är att odlingsbar mark försvunnit och ersatts av industriområden, men det kan också handla om problem med vattenförsörjning och naturligtvis en stor och växande befolkning som ska ha mat. I vissa regnfattiga länder, som till exempel Saudiarabien, Oman och Kuwait handlar det om bristen på odlingsbar mark. Tack vare sina oljepengar kan dessa länder idag importera allt livsmedel och andra naturresurser som behövs, men genom att förse sig med egen mark i andra länder skapar sig dessa ökennationer en investering för framtiden.
Fattiga afrikanska och asiatiska länder är i stort behov av kapital från utländska investerare och företag. Att sälja ut jord till utländska kapitalstarka företag eller till andra länder är ett lätt sätt att snabbt få in kapital. Men problemet är att det också ofta råder brist på odlingsbar jord även i de fattiga länderna som säljer sin mark. De skulle egentligen behöva all mat de kan producera själva. Marken som köps upp av företagen tillför inte befolkningen som bor där någon mat. Istället ökar knappheten på resurser samtidigt som en liten grupp människor får del av de pengar som försäljningen av den odlingsbara marken genererar. Dessa pengar har i många fattiga länder använts till vapeninköp - vapen som sedan har använts i interna konflikter som ofta har sin orsak i bristen på resurser eller hur dessa fördelas.
Förespråkarna till landgrabbing menar att de utländska företagen erbjuder befolkningen skolgång och sjukvård, och det finns goda exempel på det. Men det räcker inte.
Maten som företagen producerar säljs till högstbjudande på världsmarknaden, men de fattiga människorna har inte råd att köpa denna mat. I kombination med global uppvärmning och torka skulle en fortsatt markförsäljning kunna få katastrofala följder för de människor som lever i de utsatta områdena.
När klimatet förändras och befolkningen ökar, samtidigt som resurserna blir allt mindre, kommer också exploateringen (utnyttjandet) av de kvarvarande naturresurserna att öka. Fattiga stater och gerillagrupper kommer att behöva kapital för att bedriva sin verksamhet och detta kan kräva att många av de naturresurser som finns till hands säljs till utländska företag eller stater.
LÄS MER: Biologisk mångfald - lika viktigt som klimatfrågan
LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning
LÄS MER: Förenta nationerna: WHO
LÄS MER: Förenta nationerna: UNHCR
LÄS MER: Sveriges beredskap
LÄS MER: Desinformation
PODCAST: Vad är biologisk mångfald?
PODCAST: Klimatflyktingar
PODCAST: Kärnkraft - fördelar och nackdelar
PODCAST: Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar
KrisberedskapNaturkatastrofer och kulturgeografiska katastrofer kan drabba alla samhällen och områden i världen. Som tidigare nämnts finns det sårbara platser på jorden där naturkatastrofer är vanliga, men också mer säkra platser måste ha beredskap för katastrofer av olika slag. Långvarig värme, kyla och stora snömängder kan ställa till med stora problem - även i ett land som Sverige - och påverka både människor, infrastruktur och jordbruk. På sårbara platser finns en större vana vid att möta naturkatastrofer än vad det gör på platser som sällan drabbas. Ett stort problem för det svenska samhället vid en eventuell naturkatastrof är att många viktiga funktioner i samhället är digitaliserade och kräver både elektricitet och internet för att fungera. Därför måste alla former av krisberedskap utgå från en krissituation där den moderna tekniken har slagits ut. En beredskapsplan fokuserar på vad som behövs och måste göras i en sådan situation. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)Den svenska krishanteringen bygger enligt MSB på samverkan mellan olika myndigheter, kommuner, företag och frivilligorganisationer. MSB framhåller tre viktiga grundprinciper vid krisberedskap och vid en krissituation. 1. Den första principen är ansvarsprincipen som innebär att myndigheter och andra enheter inom offentliga sektorn ansvarar för sina egna områden även i en krissituation. 2. Enligt den andra principen, likhetsprincipen, ska samhället under kris så långt som det är möjligt skötas på samma vis som under normala förhållanden. 3. Tredje principen är närhetsprincipen som bygger på att krishanteringen ska utföras där krisen sker. Om de lokala resurserna inte är tillräckliga ska resurser tas från andra delar av landet. Under våren 2017 fick MSB i uppdrag av den svenska regeringen att ta fram en broschyr för att stärka krisberedskapen i det svenska samhället. Denna broschyr Om krisen eller kriget kommer, skickades ut till 4,8 miljoner svenska hushåll under våren 2018. I broschyren finns många tips och råd för hur man ska beter sig i en krissituation. Den innehåller bland annat checklistor med viktiga matvaror och andra viktiga saker som man bör ha hemma vid en omfattande kris. MSB påpekar extra noga att det är bra om alla svenska hushåll har ett visst förråd av matvaror, vatten och andra förnödenheter hemma. I händelse av kris ska ett svenskt hushåll kunna klara sig i minst 72 timmar (tre dygn) med de förråd av förnödenheter som finns i hemmet. Det är dock långt ifrån alla svenskar som har denna krisberedskap. |
Biologiska naturkatastrofer: Naturkatastrofer som orsakas av sjukdomar eller smittor som snabbt sprids bland människor, djur eller växter. Kan exempelvis vara sjukdomsepidemier eller pandemier.
Geologiska naturkatastrofer är kopplade till markytan, berglagren och jordens inre, som jordbävningar och vulkanutbrott.
Hydrometeorologiska naturkatastrofer är kopplade till vind och vatten, till exempel orkaner, översvämningar och torka.
Infrastruktur: Vanligtvis avser infrastruktur alla system för transport (vägar, järnvägar, flygplaster o.s.v.) i samhället men även vattenförsörjning, elnät, internet och mobilnät räknas till infrastruktur. Ett modernt samhälle måste ha en utbyggd infrastruktur för att fungera.
Jordbävning: Kraftiga skakningar i marken som uppstår när jordens plattor rör på sig.
Krisberedskap: Planer och förberedelser för att kunna hantera nödsituationer som naturkatastrofer eller krig.
Kulturgeografiska katastrofer är katastrofer som orsakats av människan, som skogsskövling och miljöförstöring.
Landgrabbing: När länder eller multinationella företag skaffar sig landområden i andra länder, oftast i fattiga länder, för att t.ex. bedriva jordbruk eller gruvdrift.
Laviner: Stora mängder snö som plötsligt rasar ner för ett berg, ofta med mycket stor kraft.
Naturkatastrof: En händelse i naturen, som t.ex. jordbävning eller orkan, som orsakar stor skada för människor och samhällen.
Sårbara platser: Platser och områden på jorden som är extra känsliga eller ofta utsatta för naturkatastrofer eller kulturgeografiska katastrofer.
Torka: En period när det regnar för lite, vilket leder till vattenbrist och skador på jordbruket.
Tsunami: En mycket stor våg som kan skapas av t.ex. jordbävningar under havsbotten.
Vulkanutbrott: När smält berg (magma) sprutar upp ur jordens inre och bildar lava, aska och gaser.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Att diskutera:
Litteratur:
Donald Hyndman m.fl., Natural hazards and disasters, Brooks Cole, 2008
Grain Briefing. The 2008 land grab for food and financial security. [länk]
Helen Lindholm Schulz, Krig i vår tid. Studentlitteratur AB, 2002
John Hannigan, Disasters without borders: the international politics of natural disasters, Polity press, 2012
Martin Renner, The Anatomy of Resource Wars. Worldwatch Paper 162, State of the world Library, 2002.
Stavros Syngellakis, Management of natural disasters, WIT, 2016.
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Innehållet i den här kategorin är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2, Naturkunskap 1a1 och Naturkunskap 1b
Läroplansanpassade lektionsplaner, presentationer, aktiviteter, spel och diskussionsunderlag för ett levande undervisningsmaterial om hållbara hav.
Låt eleverna leva sig in i en framtid där klimatmålen har uppnåtts. Blicka tillbaka från framtiden genom att besöka ett museum med föremål från den fossila eran och skapa egna bidrag till utställningen.
Det pågår ständigt massor av krig och väpnade konflikter i världen. I det här skolmaterialet ges eleverna tillfälle att fördjupa sin förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som är i full gång runt om i världen.
Lästid 4 minuter
I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...
Lästid 14 minuter
Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...
Lästid 5 minuter
Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...
Lästid 4 minuter
Försvarsmakten i Sverige finns till för att försvara det svenska territoriet, invånarnas frihet och rätt att leva som hen själv väljer. Svensk militär är med och bidrar till att skapa fred och säkerhet på andra platser i världen. Försvarsmakten är uppdelad i olika grenar som till exempel armén, flygvapnet, marinen, cyberförsvar och hemvärnet...
Lästid 5 minuter
Krig och konflikter i andra länder kan påverka oss i Sverige. Om det blir krig i ett område eller land nära oss kan det leda till att det också kan bli krig i Sverige. All förberedelse inför ett eventuellt krig kallas för totalförsvar. Totalförsvaret är inte en myndighet eller organisation utan består av en militär del och en civil del som samverkar. Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år har en plikt att ingå i totalförsvaret...
Lästid 5 minuter
De frivilliga försvarsorganisationerna är en särskild grupp organisationer knutna till beredskapen genom den så kallade frivilligförordningen. I frivilligförordningen har regeringen angett 18 ideella, medlemsstyrda organisationer med särskilt viktiga uppdrag på beredskapsområdet att utbilda och rekrytera förstärkningsresurser för till exempel myndigheter, regioner och kommuner...
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.
Direkt när Trump tillträdde som president i januari 2025 lämnade USA Parisavtalet för andra gången.
I podden förklarar Mattias Axelsson vad det står i Parisavtalet. Podden är producerad i samarbete med Naturskyddsföreningen (april 2021).
Genomgång (10:26 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon handlar om tsunamikatastrofen 2004. Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 var den jordbävning som ägde rum under Indiska oceanen väster om ön Sumatra i Indonesien. Detta skalv efterföljdes av flera enorma tsunamier som sköljde över öarna i Bengaliska viken och kustområden i Indonesien, Malaysia, Thailand, Indien, Sri Lanka och Maldiverna den 26 december 2004. Den första och kraftigaste uppmättes till 9,3 på momentmagnitudskalan, vilket gör den till det 3:e kraftigaste uppmätta jordskalvet någonsin. Skalvet orsakade flera enorma flodvågor, en tsunami, som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. De länder som drabbades värst var Indonesien, Sri Lanka, Thailand, Indien, Malaysia och Maldiverna. Cirka 226 000 människor miste livet.
På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt olika länders ekologiska fotavtryck. Indikatorn ekologiskt fotavtryck (EF) mäter människornas förbrukning av naturresurser, här presenterade som genomsnittsinvånarens förbrukning i varje enskilt land. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
På smhi.se finns en utbildningssida om klimat och klimatanpassning, med separata ingångar för elever och lärare. På sidan finns bland annat filmer, klimatanpassningsspel och podd som på olika sätt kan inspirera till olika fördjupningsarbeten kring hållbarhet, klimat och klimatförändringar. Sidan har utvecklats i samarbete med pedagogikforskare och innehållet har granskats av klimatforskare vid SMHI för att säkerställa vetenskaplig korrekthet och kvalitet.
På WWF:s webbplats hittar ett du skolmaterialet Influence the future - Vår stad 2030. Materialet består av åtta olika kapitel varav ett presenterar fyra olika undervisningsområden att arbeta med: Biologisk mångfald, Klimat och energi, Konsumtion och avfall samt Mat.
På WWF:s webbplats hittar du ett utbildningsmaterial med fokus på etiska frågor om vatten kopplade till hållbar utveckling.
På professor Alex Wellersteins interaktiva Nukemap kan du genom en världskarta testa att spränga kärnvapen var du vill i världen och se vilken effekt detonationen får. Du kan välja mellan alla kärnvapen som någonsin provsprängts på jorden - allt från Little Boy (som sprängdes över Hiroshima) till den ryska megajätten Tsarbomben som är flera tusen gånger starkare än den förra. Alex Wellerstein är professor i vetenskapshistoria vid Stevens Institute of Technology i USA.
Genomgång (31:08 min) där SO-läraren "magister Wendin" pratar om naturresurser och globalisering.
- Vad är naturresurser?
- Naturresurser och utrikespolitisk makt
- Industriell utveckling
- Naturresursernas vinster
- Naturresursernas förluster
- Fallet Venezuela
- Fallet Demokratiska republiken Kongo
Genomgång (18:00 min) där SO-läraren "magister Wendin" pratar om geologisk och ekonomisk sårbarhet. Fokus är sårbarheten i Indonesien och Japan vad gäller jordbävningar och tsunamis. Här berörs främst tsunamin i Indiska oceanen 2004 och tsunamin vid Tohoku 2011 (inkl. Fokushima). Varför blev det så olika konsekvenser av de två naturkatastroferna?
Genomgång (26:45 min) där SO-läraren "magister Wendin" förklarar vad sårbara platser är. Här berörs geologiska sårbara platser, klimatologiskt sårbara platser (extremväder etc), ekonomiskt sårbara platser (BNP, HDI etc).
Genomgång (6:02 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar kortfattat om hur vi människor har påverkat och påverkar jorden och landskapet. Här berörs även det geologiska kretsloppet.
Genomgång (10:27 min) där SO-läraren Viktor Forss förklarar vad sårbara platser är. Fokus ligger på jordbävningar och vulkanutbrott.
Genomgång (5:21 min) där SO-läraren Mikael Larsson förklarar begreppet sårbara platser samt ger exempel på geologiska hot samt konsekvenser av några geologiska hot.
En kort film (3:36 min) från MSB. Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller annan någon störning eller kris i samhället så måste du vara beredd på att själv kunna ordna något att äta. Här finns många tips på hur du kan lösa det. Med textknappen kan du välja mellan lättare svenska eller lättare engelska.
Informationsfilm (2:11 min) från MSB. Vid en allvarlig kris eller ett krig kan vår tillvaro vändas upp och ned. Det är då vår förmåga att samarbeta och hjälpas åt blir som viktigast. Och allt börjar med dig!
Informationsfilm (4:06 min) från MSB. Filmen visar hur en familj i en lägenhet drabbas av ett långt elavbrott efter att något har hänt i samhället. Filmen beskriver vad som är viktigt att tänka på, vad som är bra att ha hemma och vad du själv kan göra om du hamnar i samma situation. Klicka på textsymbolen för att få svensk text.
Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...
Om skillnaden mellan väder och klimat, jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt...
Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och...
Om olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-...
Geografiska fakta och skildringar med fokus på Antarktis och Arktis, områdena kring Sydpolen och Nordpolen.
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...
Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...
Om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Här berörs även klimatförändringens konsekvenser för...
Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.
Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....
Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...
Arktis är området runt nordpolen innanför den nordliga polcirkeln. Det består mest av hav, Norra...
Röda korset är en neutral hjälporganisation som grundades 1863 för att ta hand om sårade i krig. En...
På 1920-talet var en man i Tyskland en dag på väg till banken för att betala en räkning. Eftersom...
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
Kärnkraft är en process där man klyver uranatomer för att utvinna värme, som sedan omvandlas till...
Tjernobylkatastrofen eller Tjernobylolyckan, är en benämning på den svåra kärnkraftsolyckan som...
Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...
Antarktis räknas som en världsdel och består av området kring Sydpolen. Antarktis är den högsta,...
Jordskorpan som vi lever på är jordklotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några...
En vulkan är en öppning i jordskorpan där magma (smält berg) och gaser väller ut från jordens inre...
Omkring tio procent av jordens yta täcks av glaciärer. Närmare 75 procent av världens...
Ozon är en form av syre, men som innehåller fler syreatomer (molekylerna har tre syreatomer...
Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Luft rör sig...
Nederbörd är regn, snö eller hagel - vatten som i olika form faller från himlen. All nederbörd...
Tsunami (ett japanskt ord) är en lång och snabb havsvåg som ibland uppstår i samband med...
Olja (råolja, petroleum) har organiskt ursprung och består av olika kolväten från plankton och...
Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...
Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...
Kärnkraftsfrågan var den diskussion om utnyttjandet av kärnenergi som började dominera svensk...
Vattenkraft är förnybar energi. Det innebär att man fångar energin som finns i strömmande vatten....
Golfströmmen är en varm havsström i Nordatlanten. Den börjar vid Mexikanska golfen (som gett...
Sedan första världskriget har kemiska stridsmedel använts i många krig, ofta med fasansfulla...
Mjältbrand, pest eller kolera. Att sprida sjukdomar är ett enkelt och billigt sätt att skada sin...
Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...
Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både händelser i vårt...
Jordbävningskatastrofen i Lissabon den 1 november 1755 skördade tusentals offer. Samtiden kallade...
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet geografi från externa svenska aktörer....
