Jordskalvens styrka mäts på Richterskalan
Vid jordbävningen 1989 i San Francisco hoppade Stilla havsplattan fram nästan två meter och skalvet mätte 7,1 på Richterskalan. Skalvets centrum låg på 20 kilometers djup några mil söder om San Francisco.
Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F Richter (1900-1985).
Skalan är ”öppen”, det innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden.
Skalan är konstruerad så att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare. Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet 5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger starkare än ett på 5 (10 x 10).
Jordskalv i Sverige
Sveriges värsta jordskalv inträffade utanför Halmstad i Halland den 15 juni 1985. Skalvet uppmätte 4,6 på Richterskalan (se SNSN:s lista). Jordskalvet orsakade bara några sprickor i några hus. Orsaken till jordskalv i Sverige beror på att marken fortfarande höjer sig efter istiden. Det blir spänningar i jordskorpan när landytan höjer sig ur havet. Dessutom kan vi påverkas av skalv långt borta. När två stora plattor krockar med varandra blir det spänningar som kan utlösa ett litet skalv i Sverige.
Går det att förutsäga ett jordskalv?
Forskarna har svårt att förutsäga jordskalv. Men ibland finns det tecken som föregår jordskalv. Djur kan uppträda egendomligt före ett skalv. Hundar ylar och fiskar kan komma upp till ytan, en orsak kan vara att djuren har mer utvecklad hörsel än människan. Andra tecken på ett kommande stort skalv kan vara att gaser tränger upp ur jorden.
Två likadana jordskalv kan orsaka helt olika skador. Det kan man upptäcka om man studerar jordbävningarna i Armenien, Sovjetunionen 1988 och San Francisco i USA 1989. Jordskalven var lika kraftiga, men i Armenien dog 25 000 människor och i San Francisco drygt 300. Det berodde på att husen i det fattiga Armenien inte var byggda för att klara ett jordskalv. Jordskalvet i Kobe, Japan, 1995 krävde ca 5000 människoliv, trots att man hade så kallade jordbävningssäkra hus.
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare