De varor vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, bland annat i låglöneländer där arbetsvillkoren ibland är mycket dåliga och där lönerna inte går att leva på.
Begreppet konsumentmakt syftar på att du som konsument genom dina val av produkter och tjänster kan påverka företagen. Det kan exempelvis handla om att kräva rimliga arbetsvillkor för de människor som tillverkar varorna. Du kan välja produkter med etiska märkningar, som ställer särskilda krav på hur varorna har tillverkats, exempelvis när det gäller arbetsvillkor och miljö. Man kan även fråga företag direkt hur deras produkter produceras. När många konsumenter gör liknande val kan företagen märka det i försäljningen och förändra sitt utbud.
Idag är klimatförändringar och andra miljöproblem stora hot. Genom medvetna val och förändrade levnadsvanor kan konsumenter bidra till att minska påverkan på klimat och miljö.
Som konsumenter kan vi göra en hel del. Vi kan på olika sätt minska energianvändningen och bidra till att öka efterfrågan på hållbara produkter och tjänster. När det gäller livsmedel kan vi genom att köpa ekologiska och i övrigt miljöanpassade produkter bidra bland annat till att färre kemiska bekämpningsmedel används och att användningen av konstgödsel minskar. Vi kan också välja mat efter säsong, äta mindre nötkött, slänga mindre mat och sortera och återvinna vårt avfall.
Konsumentmakten blir ofta starkare när många människor agerar tillsammans. Ett exempel är en bojkott, där många medvetet låter bli att köpa en viss vara eller tjänst. Detta kan påverka både företagets ekonomi och dess rykte. Konsumenternas val kan däremot inte lösa stora samhällsproblem på egen hand. Det behövs också lagar, politiska beslut, kontroller och företag som tar ansvar.
Företag, konsumenter och politiker måste därför ta ansvar och tillsammans bidra till en hållbar utveckling för både människor och miljö.
Konsumentmakt i kampen mot rasismDen 1 december 1955 greps Rosa Parks i staden Montgomery i USA. Hon hade vägrat att lämna sin sittplats på en buss åt en vit passagerare. Händelsen ledde till att stadens svarta invånare började bojkotta bussarna. Bojkotten pågick i över ett år. Under den första dagen stannade omkring 90 procent av de svarta resenärerna borta från bussarna. Många gick långa sträckor till arbetet. Andra samåkte i bilar som kördes av frivilliga. Bussbolaget gick miste om intäkterna från omkring 30 000-40 000 resor per dag. Bojkotten avslutades i december 1956, efter att USA:s högsta domstol hade slagit fast att lagarna om rasåtskillnad på bussarna stred mot landets grundlag. Rasåtskillnaden innebar att svarta och vita tvingades sitta på olika platser. Bussbojkotten visar hur många människor tillsammans kan förvandla ett vardagligt val – att inte köpa en bussbiljett – till ett starkt ekonomiskt och politiskt påtryckningsmedel.
|
S LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster
S LÄS MER: Konsumtion och konsumentmakt
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Källor:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/konsumentmakt-och-hallbar-konsumtion_gm02l705/
https://www.nps.gov/articles/montgomery-bus-boycott.htm
Grant David McCracken, Culture and Consumption II, Indiana University Press, 2005
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
