Kulturgeografi
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi, är ett brett ämne som handlar om sambandet mellan människan och naturen. I ämnet ingår studier om människans utbredning och verksamheter på jorden sett ur ett miljöperspektiv. Exempel på kulturgeografi:
- Fattigdom och överbefolkning
- Varför människor bor där de bor
- Hur våra globala resor påverkar jorden
- Människans påverkan på växthuseffekten
- Migration-emigration
- Snabbväxande storstäder
- Skogsskövling, vattenkraftverk, gruvdrift
Här hittar du material med anknytning till kulturgeografi.
Annons
Lärarmaterial om Kulturgeografi
Podcast om Kulturgeografi
Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Artiklar om Kulturgeografi
Länkar om Kulturgeografi
Pedagogisk genomgång (4:38 min) som handlar om urbanisering. Varför flyttar folk till städer? Materialet presenteras av Studi.se.
Statistiska centralbyråns (SCB) skolsatsning där du hittar massor med användbar statistik om Sverige för både elever och lärare. Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Statistiken presenteras visuellt och interaktivt så att det är enkelt att få en överblick över befolkningsutvecklingen i Sverige sedan 1749, lön för olika yrken och vilket parti som flest röstade på i just din kommun, med mera... Här hittar du som är lärare en lärarhandledning >
Genomgång (9:45 min) där läraren Anna Brovell berättar om demografi. Varför är vissa platser på jorden mer lockande att bo på än andra?
Genomgång (13:13 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens klimatzoner, havsströmmar och annat grundläggande som har med geografi att göra.
Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens vegetationszoner samt var världens befolkning bor.
Webbföreläsning (5:14 min) där läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om Europas befolkningsfördelning.
Genomgång (7:56 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordbruk i olika delar av världen. Försörjningsjordbruk, plantagejordbruk och högteknologisktjordbruk omnämns.
Lättförståelig genomgång (6:53 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om Europas befolkning. Varför bor människor där de bor i Europa?
Genomgång (16:52 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om urbanisering och migration samt sambandet däremellan.
Genomgång (7:31 min) av SO-läraren Jimmy Holst som berättar om dagens rika och fattiga länder i världen. Läxfilm för åk 7-9 Geografi och Samhällskunskap.
Genomgång (5:29 min) där SO-läraren My Ekander går igenom en geografisk modell - olika sätt att se på geografi som du kan använda dig av när du t.ex. gör ett eget arbete i skolan. Här behandlas begrepp med anknytning till kulturgeografi såsom: jordbruk, ekonomi, industri, befolkning, sociala förhållanden, historia, politik, infrastruktur och kommunikationer.
Genomgång (9:08 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "Europas geografi". Här förklaras följande begrepp: sötvatten, bergskedja, hamn, åkermark, tunnel, lågland, slätt, översvämning, barrskog, lövskog, gräns, rike, demokrati och diktatur.
Genomgång (9:37 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "Europas geografi". Här förklaras följande begrepp: klimatzoner, kustklimat, inlandsklimat, Medelhavsklimat, växthusgaser, växthuseffekten, utsläpp, innanhav, avdunsta/dunsta, bräckt vatten, havsytans nivå (meter över havet), tidvatten, skyddsvall, ebb och flod.
Genomgång (7:34 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkning och resurser" (geografi och samhällskunskap). Här förklaras följande begrepp: tätbefolkat, glesbefolkat, befolkning, storstad, tjänst, råvara, förädla, industri, turism, bördig jord samt skörd.
Genomgång (9:08 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "energi och transporter" (geografi och samhällskunskap). Här förklaras följande begrepp: energi, energikälla, förnybara energikällor, icke förnybara energikällor, vattenkraft, vindkraft, solenergi, fossila bränslen, kärnkraft, transport, transportmedel, frakt, utsläpp samt miljövänligt.
Genomgång (8:20 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet EU samt Norden (geografi och samhällskunskap). Här förklaras följande begrepp: nordiskt samarbete, Golfströmmen, norra halvklotet, tajgan, skärgård, skogsindustri, verkstadsindustri, livsmedelsindustri, union, EU, valuta, euro samt de fyra friheterna (inom EU).
Genomgång (12:19 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkningen i världen" i geografi. Här förklaras: urbanisering, kåkstad, försörjning, infrastruktur, befolkningstäthet, tätbygd, glesbygd, delta, flodmynning, migration, emigration, immigration, integration, assimilering, segregation, födelsetal, dödstal, befolkningspyramid, familjeplanering samt befolkningsklockan och dess fem skeden.
Genomgång (8:04 min) om begreppet urbanisering och olika för - och nackdelar kring att många bor i städer. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.
Genomgång (6:58 min) med fokus på hur jordens befolkning är fördelad och vad som får människor att slå sig ned där de just gör. Förtydling av begrepp befolkningstäthet och befolkningsfördelning. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om klimatet under medeltiden. Klimatet i större delen av världen var förhållandevis varmt år 950 till 1250, och temperaturerna på norra halvklotet kulminerade runt år 1000. Samtidigt drabbades stora delar av jorden av svår torka. Vad kan den nya naturvetenskapliga klimathistoriska forskningen berätta om den medeltida värmeperioden – och vilken historisk betydelse fick den?