Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora delar av befolkningen. Gemensamt för många av dem är att de smittat från djur till människa.
Globaliseringen och den alltmer sammankopplade världen gör att sjukdomar kan spridas snabbt. I december 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i den kinesiska staden Wuhan. Sjukdomen covid-19 spred sig snabbt, och den 11 mars 2020 bedömde Världshälsoorganisationen (WHO) att utbrottet var en pandemi.
En pandemi innebär att ett smittämne sprids och smittar människor i stora delar av världen.
ANNONS
Pandemier genom historien
Mänskligheten har drabbats av pandemier många gånger tidigare (se bild nedan). Från Justinianska pesten på 500-talet och digerdöden på medeltiden till spanska sjukan 1918-1920 och hiv/aids samt flera influensapandemier, bland annat asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 och svininfluensan 2009.
Pandemier har kunnat få mycket stora följder för samhällen. Digerdöden på 1300-talet dödade en stor del av Europas befolkning, medan spanska sjukan 1918-1920 spreds över nästan hela världen. Spanska sjukan beräknas ha smittat omkring en tredjedel av världens befolkning och orsakat minst 50 miljoner dödsfall.
Hur snabbt en smitta sprids påverkas bland annat av hur människor lever och reser. Under första världskriget bidrog stora truppförflyttningar och trångboddhet till att spanska sjukan kunde spridas snabbt mellan länder och världsdelar. Senare pandemier, som asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 och svininfluensan 2009, orsakade betydligt färre dödsfall.
När pesten svepte över världen
Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis och har under historien orsakat tre stora kända pandemier. Den första, Justinianska pesten, började år 541 och återkom i vågor kring Medelhavet under omkring tvåhundra år. Den andra började med digerdöden på 1300-talet. Den spreds över stora delar av Asien, Europa och norra Afrika och dödade en mycket stor del av Europas befolkning. I Sverige återkom pesten mer än 20 gånger mellan 1350 och 1713.
Den tredje stora pestpandemin började i Kina under 1800-talet och spreds vidare till andra delar av världen. När pesten nådde Hongkong 1894 väckte den stor rädsla, och forskare lyckades samma år identifiera bakterien bakom sjukdomen.
Pest finns fortfarande i delar av världen, men dagens kunskap om smittspridning och behandling gör att situationen är helt annorlunda än under medeltiden.
ANNONS
Varför har många pandemier kopplats till Kina?
Flera stora sjukdomsutbrott har genom historien börjat eller först upptäckts i Kina och närliggande delar av Asien. Den tredje stora pestpandemin började i den kinesiska provinsen Yunnan under 1800-talet och spreds på 1890-talet vidare via bland annat Hongkong till stora delar av världen. Däremot är det mer osäkert var digerdöden på 1300-talet började. Nyare forskning pekar mot Centralasien snarare än Kina.
Under 1900- och 2000-talet har fler stora smittor haft koppling till området. Asiaten 1957 hade sitt ursprung i Östasien och spreds tidigt från Kina, medan Hongkonginfluensan 1968 först upptäcktes i Hongkong och kan ha börjat på det kinesiska fastlandet. Sarsutbrottet 2002 började i södra Kina, och i slutet av 2019 upptäcktes de första kända fallen av covid-19 i Wuhan.
ANNONS
En förklaring till att nya smittor har kunnat uppstå i Kina och andra delar av Öst- och Sydostasien är att mycket stora befolkningar på vissa håll lever nära stora mängder tamdjur, som grisar, ankor och höns. När människor och djur kommer nära varandra ökar möjligheten för virus att ta steget från en djurart till en annan och ibland vidare till människor. Täta städer, omfattande handel och ett stort resande kan sedan göra det lättare för en ny smitta att spridas vidare. Liknande förhållanden och risker finns även i andra delar av världen, och pandemier kan uppstå på många olika platser.
Att möta globala smittor
I takt med globaliseringen har förutsättningarna för snabb smittspridning mellan länder ökat. Om en allvarlig pandemi med många dödsfall uppstår kan den bli ett globalt hot. För att förebygga och hantera sådana hot arbetar Världshälsoorganisationen (WHO) med global sjukdomsbekämpning och pandemiberedskap.
ANNONS
Idag övervakar länder och internationella organisationer smittsamma sjukdomar för att nya utbrott ska kunna upptäckas så tidigt som möjligt. Vid en pandemi kan bland annat provtagning, smittspårning, information till befolkningen och utveckling av vaccin användas för att bromsa spridningen. Erfarenheterna från tidigare pandemier används också för att förbättra beredskapen inför nya sjukdomsutbrott.
Spanska sjukan kom inte från Spanien
Trots namnet finns det inget som visar att spanska sjukan började i Spanien. När pandemin spreds 1918 pågick första världskriget, och i flera av de krigförande länderna censurerades rapporter om sjukdomen. Man ville inte visa fienden att stora mängder soldater var sjuka. Spanien var däremot neutralt, och där kunde tidningarna skriva öppet om epidemin. Därför fick omvärlden höra mycket om sjukdomen just från Spanien, och namnet ”spanska sjukan” började användas.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Källor: Jared Diamond, Vete, vapen och virus, Norstedts, 1999 Per-Erik Åbom, Farsoter och epidemier: en historisk odyssé från pest till ebola, Atlantis, 2015 Debora MacKenzie, Pandemiernas tid: om covid-19 och andra farsoter och hur vi kan förhindra dem, Ordfront, 2020 https://www.forskning.se/2020/07/05/idag-accepterar-vi-inte-sjukdom-och-dod/
FÖRFATTARE
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...
När pestsmittan började spridas till Europa vid mitten av 1300-talet hade sjukdomen redan funnits länge i Asien. Där bar gnagare som råttor och sorkar på pestbakterien. Ibland smittades en människa, och då bröt en pestepidemi ut. Det var det som hände på 1340-talet, när Gyllene horden härjade på Asiens slätter...
Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera barn mot polio till att övervaka det internationella hälsoläget. Organisationen är FN:s fackorgan för hälsofrågor och har sitt huvudkontor i Genève...
Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära. Under vintern 1710/1711 klingade farsoten ut i huvudstaden, men rasade samtidigt vidare med full kraft i andra delar av landet. När den väl hade dragit förbi lämnade den ett i grunden försvagat rike efter sig. Ungefär 22 500 människor beräknas ha dött bara i Stockholm (vid denna tid hade Stockholm en befolkning på ungefär 55 000 personer), vilket motsvarar ganska exakt 40 procent av stadens befolkning. Det gör pesten på Karl XII:s tid till den värsta dokumenterade enskilda katastrofen i landets historia...
När bakterierna upptäcktes i slutet av 1600-talet tog det nästan 200 år innan de kopplades ihop med sjukdomar hos människor och djur. Inte heller hade någon klart fört sig att det var bakterier och andra små organismer som fick kött och annat att ruttna. Fransmannen Louis Pasteur och tysken Robert Koch var de första som kopplade ihop bakterier och sjukdomar. De kom också på metoder att odla bakterier och kunde därmed framställa vaccin och botemedel. Pasteur kom också på ett sätt att hejda världens dödligaste sjukdom – en sjukdom som bara en person någonsin sägs ha överlevt...
När läkaren Ignaz Semmelweis år 1847 började uppmana sina kolleger i Wien att tvätta händerna ofta blev de så rasande att han till sist måste lämna sjukhuset. Fram till slutet av 1800-talet var nämligen bakterier och virus okända. Därför visste ingen vad pandemier som pesten och smittkopporna berodde på eller hur de skulle behandlas. 2020 svepte en ny pandemi, covid-19, över världen. Ett viktigt råd för att undgå smitta var att tvätta händerna ofta, alltså tidigare en omstridd tanke. Semmelweis förstod inte heller varför hans metod fungerade – bara att den gjorde det...
”Det är regler, inte rekommendationer”. Så löd förbundskansler Angela Merkels bistra uppmaning till tyska folket för inte så länge sedan. Hon menade att en sådan situation som uppstått under coronakrisen inte har existerat i landet sedan andra världskriget. I den här artikeln redogör författaren och journalisten Folke Schimanski för några likheter och skillnader mellan coronakrisen och de restriktioner som rådde i samhället under andra världskriget...
Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer...
Louis Pasteur (1822-1895) var den franske kemisten vars upptäckter öppnade mikroorganismernas värld, vilket i sin tur ledde till historiens största medicinska genombrott...
Digerdöden drog genom Europa på 1300-talet och utplånade nästan hälften av alla som levde då. Det är kanske den mest välkända av alla de stora farsoter som drabbat mänskligheten...
En operation i början av 1800-talet var ett skräckfyllt vågspel. Ett vanligt ingrepp var amputation av en arm eller ett ben. När operatören gjorde sitt jobb, gällde det att ha några starka karlar som kunde hålla den vilt fäktande och vrålande patienten i ett fast grepp. Naturligtvis ville alla att operationen skulle gå fort, därför sa man att en bra kirurg var lika med en snabb kirurg. De skickligaste kapade ett lårben på bara ett par minuter!
Peter Englund menar i sin uppsats Ett ögonblick i historien att spanjorer och azteker tillhörde samma typ av härskarkultur. Båda var brutala, beredda att strida och döda för sitt rike, sin härskare och sin gud. Men hur kunde Cortés lilla grupp av hoprafsade, illa tränade soldater besegra en fiende som var minst hundra gånger starkare till antalet?
Upptäckten och koloniseringen av "den nya världen" (Europa, Nordafrika och Asien var den gamla) i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet blev en katastrof för de amerikanska urinvånarna. Folkmord och smittsamma sjukdomar följde överallt där de spanska och portugisiska conquistadorerna (erövrarna) drog fram...
Tuberkulos uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i Europa (första gången var på 1600-talet) tog den omkring fyra miljoner liv varje år!
Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det kolera som spred skräck bland människor...
Begreppet kolonisation brukar betyda ockupation av ett avlägset främmande land, där kolonisatörerna också bosätter sig. För de västeuropeiska kolonialmakterna var det länder utanför Europa som intogs. Men vad innebar det egentligen för människorna som redan bodde där?
Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll samt om andra viktiga frågor som berör internationell säkerhetspolitik...
Läxhjälpsfilm (17:35 min) av SO-läraren Lena Tegström med fokus på 1900-talet och två stora händelser: spanska sjukan och upptäckten av antibiotika. Viss jämförelse mellan spanska sjukan och Coronapandemin.
Avsnitt (58 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om digerdöden, en av historiens mest brutala massmördare som ställde till med en aldrig tidigare skådad förödelse i medeltidens Europa, och lämnade efter sig förlamande chock, bottenlös sorg och en krossad värld.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om digerdöden. Läget är desperat i den italienska handelsstaden Kaffa, på det som idag kallas Krimhalvön. En enorm armé av mongoliska krigare, den så kallade Gyllene horden, ledd av den mäktige khanen Jani Beg, har slagit läger utanför murarna och den här gången verkar ingen hjälp komma utifrån. Död och förintelse är att vänta; den Gyllene horden har ett välgrundat rykte om sig att utplåna alla som försöker stå emot...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa lite pandemihistoria. Det är ingen nyhet att genom mänsklighetens historia har vi drabbats av sjukdomar som utvecklats till pandemier. Men vilka är de värsta av alla pandemier i historien?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om spanska sjukan. Under det sista året av första världskriget drabbades världen, även så isolerade områden som polartrakterna och Söderhavsöarna, av den värsta pandemin sedan digerdöden: spanska sjukan...
Artikel i Läkartidningen där Berndt Tallerud berättar om när pesten drabbade Sverige 1710-1713. Våren 1710 stävade en skuta från den estniska staden Pärnu förbi Nämdö i Stockholms södra skärgård, över Ingaröfjärden och in i Erstaviken. Försommardagen var varm, så skutans kapten bestämde sig för att före ankomsten till Stockholm besöka Erstavikskrogen, där han lät sig väl smaka. Som han satt segnade skepparen emellertid plötsligt ner – död. Vid den efterföljande fartygsinspektionen fann myndigheterna en av resenärerna sjuk med bölder under armarna...
Avsnitt (71 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om pandemier. Värt att notera är att avsnittet var inspelat strax FÖRE coronakrisen [red. anm].
Nästa globala smitta kommer att spridas snabbare än någonsin. Och frågan är inte om, utan när, den dyker upp. 1918 bröt Spanska sjukan ut. Det skulle bli en av världshistoriens värsta pandemier med tiotals miljoner döda världen över. Idag förbereder sig forskare och myndigheter för nästa stora influensapandemi. Och den kan komma när som helst. Dessutom har antalet nya infektionssjukdomar ökat mer än någonsin de senaste 30 åren och numera förbereder sig Världshälsoorganisationen WHO för “Disease X” - nya och hittills okända sjukdomar. P3 Dystopia reder ut riskerna för en ny världsomfattande smitta och vad vi kan göra för att stå redo när den kommer.
Kortfattad genomgång (5:46 min) om epidemier och pandemier. Här berörs spanska sjukan, vad en epidemi och pandemi är, immunitet och olika sjukdomar (bl.a. corona). Filmen är gjord av Studi.se.
En filmserie från MSB där showartisten Christoffer från Torsby bestämmer sig för att ta reda på hur Sveriges beredskap fungerar och vilken roll han själv har i den. Filmerna finns textade på lätt svenska och engelska samt teckenspråkstolkade och syntolkade.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med pandemier och samhällets sårbarhet. De stora katastroferna under 1900-talet var många. Vi stod vid sidan om de bägge världskrigen, men även här drabbades vi av 1900-talets pandemier: spanska sjukan, tbc, polio och hiv.
