Multinationella företag

Den tekniska utvecklingen efter andra världskriget har starkt bidragit till att fler och fler företag inte bara bedriver handel med olika länder, utan att också har sin produktion spridd över världen.

Det typiska för dagens multinationella företag är att de har sitt huvudkontor i ett land - ofta ett rikt - och dotterbolag i andra. Orsakerna till detta är flera:

• Många företag etablerar sig utomlands för att komma närmare sina olika marknader.

• Genom att etablera dotterbolag utomlands kan de få tillgång till naturresurser som olja, gas och mineraler.

• Genom att förlägga framför allt arbetskraftsintensiv produktion i fattigare länder med låga löner kan företagen höja sina vinster.

Exempel på stora multinationella företag är Toyota, Volkswagen, Google och Nestlé, men också svenska företag som Ericsson, H&M och Ikea.

Skapar tillväxt

Inte minst när det gäller kläder och möbler väljer många företag att låta utländska underleverantörer svara för produktionen istället för traditionella dotterbolag. Det sker inte sällan i ”billiga” länder med mindre restriktiva lagar.

Samtidigt som utflyttningen av produktion kan innebära förlorade jobb i en del av världen, kan det bli fördelar för dem som bor i länder dit produktionen flyttar.

De nya industrierna betyder jobb som innebär att befolkningen och landet får större inkomster. Utökad handel och investeringar kan skapa tillväxt och utveckling. Det är den ekonomiska utvecklingen i Kina och flera östeuropeiska länder exempel på.

Många menar att det finns en baksida med utvecklingen att produktion flyttas till låglöneländer, som ofta inte har samma omfattande regelverk kring exempelvis arbetsförhållanden och miljöutsläpp som rikare länder i väst.

Politiska aktörer

De multinationella företagen är även viktiga politiska aktörer och lägger ned mycket pengar och resurser på att påverka både nationella regeringar och olika internationella organ, till exempel i frågor om skatter, avgifter och de anställdas arbetsvillkor.

Många av företagen ingår i olika sammanslutningar som utifrån företagens intresse bedriver lobbyarbete gentemot olika politiska församlingar, till exempel EU.

Inte minst under senare år har företagens samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) uppmärksammats alltmer. Förespråkarna menar att företagen ska ta ansvar för hur de påverkar samhället - ekonomiskt såväl som miljömässigt och socialt.

Det kan till exempel handla om att inte betala mutor, att se till att såväl de egna som underleverantörernas anställda har acceptabla arbetsvillkor och att företagens produkter inte påverkar konsumenterna negativt.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har, tillsammans med bland annat fackföreningar och arbetsgivarorganisationer tagit fram frivilliga riktlinjer för multinationella företag som går ut på att företagen bland annat ska respektera de mänskliga rättigheterna och de anställdas fackliga rättigheter, bidra till en hållbar utveckling, motarbeta barnarbete och skydda miljön.

LÄS MER: Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

LÄS MER: Internationell ekonomi och handel

LÄS MER: Globalisering

LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster

LÄS MER: Ekonomins globalisering

Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap