Terrorism

Terrorism är ett ämne som väcker starka känslor och olika åsikter. Vem som är en terrorist i en persons ögon kan vara en hjälte i en annans. Från 9/11-attackerna i USA till framväxten av grupper som al-Qaida och IS, har terrorism förändrats. Frågan om vad som är terrorism och vad som inte är det kan vara komplicerad, och svaren påverkar både vår säkerhet och vår frihet.
M
Sörjande

En man tänder ett ljus framför teatern Le Bataclan för att hedra offren i terroristattacken i Paris den 13 november 2015.

Ett omdiskuterat begrepp

Terrorism är ett mycket omdiskuterat begrepp. Den som klassas som terrorist och samhällsfara av en person, kan uppfattas som en hjälte och frihetskämpe av en annan. I samband med attackerna i USA mot World Trade Center i New York och mot Pentagon i Washington den 11 september 2001 talade president George W. Bush om krig, medan FN beskrev attentatet som ett terrordåd.

En vanligt förekommande definition av begreppet terrorism är ett illegalt användande av våld – eller hot om våld – i politiskt syfte. Den som genom skräck försöker åstadkomma någon form av politisk förändring, skulle enligt denna definition vara terrorist.

ANNONS

ANNONS

Den som hotar eller skadar andra för att komma åt deras egendom kan däremot inte ses som terrorist, utan som en kriminell person. Varför? Därför att syftet med handlingen inte uppfattas som politiskt.

Men gränserna är ibland flytande. Ska exempelvis delar av protesterna i samband med EU:s eller WTO:s toppmöten betraktas som terrorism? Om svaret är ja, vad kommer i så fall att hända med den demokratiska rätten att demonstrera? Och hur ska egentligen attackerna mot USA den 11 september 2001 uppfattas – som ett terrordåd eller en krigshandling? Frågorna diskuteras livligt i dessa dagar när terrordåd och våldsamma demonstrationer blivit allt mer uppmärksammat.

En ny typ av terrorism

I början av 1990-talet växte en ny typ av terrorism fram i form av terrornätverket al-Qaida. Många i organisationens ledarskikt stred under 1980-talet mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan och fortsatte efter detta sitt jihad (heliga krig) genom attacker mot USA-stödda regimer som Egypten och Saudiarabien.

Idag har al-Qaidas dominans ersatts av Islamiska staten (IS, även kallat daesh).

År 2003 invaderade USA och dess allierade Irak. Efter störtandet av Iraks president och diktator Saddam Hussein, som tidigare favoriserat landets sunnimuslimska minoritet (sunni är den större inriktningen inom islam), tillsattes en ny regering med shiamuslimsk majoritet. Detta skapade en konflikt mellan irakiska staten och den sunnimuslimska befolkningen, vilket ledde till framväxten av vad som idag kallas Islamiska staten (IS).

Konflikten med IS handlar till stor del om makt, landområden och ideologi. IS hävdar att de är ”det nya kalifatet” (kalifat kallas muslimska riken som styrs av en kalif, en andlig ledare), och att deras legitimitet som sådan bevisas av deras militära framgångar.

Ideologin bakom Islamiska staten är brutal, vilket syns tydligt inom ”statens” gränser i form av offentliga avrättningar och liknande, men även i form av terrordåd som utförs i närområdet och på andra kontinenter. Den stora majoriteten av terrordåden i världen sker i Mellanöstern och Asien, men fler och fler attentat utförs nu i Europa.

Uppgifter och frågor

Diskutera nedanstående frågor i grupper om 3–5 personer:

  1. Hur kan man se på Islamiska Staten och dess agerande utifrån ett folkrättsligt perspektiv?
     
  2. Vilka historiska förklaringar finns det till att Islamiska Staten anser sig kunna agera som den gör?
     
  3. Diskutera konflikten utifrån begreppen stat, nationalism och etnicitet.
     
  4. Hur kan framtiden se ut i området? Motivera.
     

 

Text: Studentlitteratur AB
Texten är hämtad från gymnasieläromedlet Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan.

Senast uppdaterad: 31 oktober 2023
Publicerad: 14 maj 2017

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

M
Fake news

Desinformation

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV,...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Terrorism

Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...

Islamiska staten (IS)

Islamiska staten (IS), ibland även kallad ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien) är en...

Kriget mot terrorismen

”Kriget mot terrorismen” brukar beteckna den globala militärkampanj som startade strax efter...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är biologisk mångfald?

av: Mattias Axelsson
2021-05-17

I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.

+ Lyssna