Även om BNP inte är ett perfekt mått ger det ändå en grov bild av storleken på ett lands ekonomi. Hög BNP innebär oftast att tillväxten är hög. [Lista med länders BNP]
Ett lands BNP kan även mätas per invånare genom att dividera landets BNP med antalet invånare. Det kallas BNP per capita. Detta ger en grov bild av landets ekonomiska standard per person. Ett högt värde säger att den ekonomiska produktionen per invånare är hög, vilket ofta hänger ihop med högre materiell levnadsstandard. Men BNP per capita visar bara ett genomsnitt och säger inget om hur inkomster och resurser är fördelade mellan människor i samhället.
BNP per capita är användbart när man jämför länder med olika stor befolkning. Ett land kan ha mycket hög BNP totalt sett, men om landet också har väldigt många invånare blir värdet per person lägre. Kina och Indien har till exempel mycket stora ekonomier, men eftersom de också har mycket stora befolkningar blir deras BNP per capita lägre än i många rikare länder med färre invånare. Därför kan BNP per capita ge en bättre bild av den genomsnittliga ekonomiska standarden i ett land än total BNP. [Lista med länders BNP/person]
Idag mäts oftast BNP i förhållande till andra faktorer: fattigdom, sociala skillnader, utbildningsnivån och livslängden hos medborgarna. Man talar då om HDI eller Human Development Index. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.
HDI försöker alltså svara på en bredare fråga än BNP – inte bara hur mycket pengar ett land producerar, utan också hur människor faktiskt har det. Lever människor länge? Får de gå i skolan? Finns det ekonomiska resurser som kan ge en rimlig levnadsstandard? [Lista med länders HDI]
HDI visar inte hela bildenHDI visar ett lands genomsnittliga resultat när det gäller livslängd, utbildning och inkomst. Men ett genomsnitt berättar inte hur resurserna är fördelade. Ett land kan därför få ett högt HDI-värde trots att vissa grupper har betydligt sämre hälsa, kortare utbildning och lägre inkomster än resten av befolkningen. För att synliggöra sådana skillnader använder FN även ett mått som kallas ojämlikhetsjusterat HDI, förkortat IHDI. Det räknar in hur ojämnt hälsa, utbildning och inkomster är fördelade. Ju större skillnaderna är mellan invånarna, desto mer sjunker landets resultat. Tänk dig två skolklasser där medelbetyget är exakt lika högt. I den ena klassen har nästan alla ungefär samma betyg. I den andra har några elever toppbetyg medan många andra har mycket låga resultat. Medelvärdet är detsamma, men verkligheten bakom siffran ser helt olika ut. På liknande sätt kan två länder ha ungefär samma HDI men ge sina invånare mycket olika möjligheter. IHDI fungerar därför som en kontroll bakom genomsnittet och visar om landets utveckling kommer många till del eller främst gynnar vissa grupper.
|
S LÄS MER: Internationell ekonomi och handel
S LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin, Norstedts Akademiska Förlag, 2005
Paul R Krugman m.fl., International economics – theory and policy, Pearson Addison-Wesley, 2012
https://data.un.org/_Docs/FAQs_2011_IHDI.pdf
https://hdr.undp.org/inequality-adjusted-human-development-index
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
