L

Lätta fakta om regnskogar

Jordens regnskogar har funnits i 60 miljoner år, men nu håller de på att försvinna för gott. Varje år försvinner ca 50 000 km² regnskog, vilket motsvarar en yta större än Danmark. Varje minut försvinner en areal som motsvarar ungefär 35 fotbollsplaner.
Bild:

Amazonas regnskog innehåller över hälften av världens återstående regnskog.

Regnskogarna är jordens lungor

Den tropiska regnskogen sträcker sig i ett grönt bälte tvärs över jorden, från Central- och Sydamerika över Afrika till Sydöstasien och Oceanien (se karta).

Idag återstår knappt hälften av den regnskog som fanns på jorden för hundra år sedan.

Den tropiska regnskogen täcker idag (2017) bara sju procent av jordens totala landyta. Men regnskogarna innehåller hälften av jordens växt- och djurarter. Idag räknar forskarna med att en djur- eller växtart försvinner varje dag.

Regnskogarna är jordens lungor. Här förvandlas ton efter ton av den koldioxid som våra maskiner, främst bilar, spyr ut till syre. Regnskogarna tar hand om en stor del av röken från koleldar och industrier.

Två typer av regnskogar

Tropisk regnskog: En naturtyp som förekommer i tropikerna, det vill säga området kring ekvatorn. Tropiskt regnskogsklimat kännetecknas av att nederbörden är jämnt fördelad över året, till skillnad från tropiskt monsunklimat med dess årliga regnperioder. Vattnets kretslopp är snabbt i tropisk regnskog, i stort sett omsätts vattnet i atmosfären på en dag. På förmiddagen avdunstar stora vattenmängder som återbördas på eftermiddagen i form av regn. Årets medeltemperatur ligger över 18 grader. Årstidernas växlingar är inte märkbara.

Tropisk regnskog finns mestadels i mellersta Afrika, norra Sydamerika samt sydöstra Asien.

Subtropisk regnskog: Här är det varierande klimat och mindre fuktighet än i den tropiska regnskogen. Subtropiska regnskogar uppstår där nederbörden är lägre och mer ojämnt fördelad än vad den är längs ekvatorn p.g.a. den lägre värmen och avdunstningen. Klimatet växlar mellan varma regnperioder och korta kalla torrperioder. Även skogarnas fauna och flora skiljer sig ifrån den tropiska regnskogen. De subtropiska regnskogarna finns mest på den asiatiska kontinenten.

Regnskogarna försvinner

Men nu är skogen hotad på flera olika sätt. En orsak till nedhuggningen av regnskogarna är att befolkningen ökar mycket snabbt i de tropiska områdena. Människorna hugger ner skog för att få åkermark och betesmark.

Stora områden avverkas också för att ge betesmark åt nötkreatur. I Syd- och Centralamerika anlägger man stora boskapsrancher där man håller biff- och hamburgerkor.

Regnskogarna hotas även av stora vägar som byggs i dessa områden, liksom dammbyggen för elkraft.

Regnskog avverkas också för att ge råvaror åt träindustrin. I Asien är denna avverkning särskilt stor. En av de största exportörerna, Thailand, har nu endast omkring 15 procent kvar av de ursprungliga skogarna. Ädelträ som teak och andra träslag blir möbler i Japan, USA och Europa.

Vårt största klimathot?

I Sverige finns en stor del av den näring som får växterna att växa i jorden. När vi hugger ner skog, kan man genast plantera nya träd. Problemet i tropikerna är att 80 procent av all näring som växterna behöver kommer från förmultnade växter. Endast en liten del av näringen hämtas från den näringsfattiga jorden. När avverkningen pågår i regnskogarna tar man bort vegetationen (växtligheten), vilket innebär att man också tar bort näringen så att ny skog har svårt att växa upp.

Bild:

Stora sammanhängande regnskogar finns i Sydamerika, Afrika och Asien. Störst av dem är Amazonas. Regnskog hittar du nära ekvatorn – alltså i en linje runt mitten av jorden. Här lyser solen som starkast och det är runt 12 timmar dagsljus året om.

Avverkningen av regnskogen påskyndar växthuseffekten genom att koldioxidhalten i atmosfären ökar.

När skogarna försvinner minskar också nederbörden. I Indonesien minskar risskördarna på grund av bristen på regn.

Det är mycket svårt att stoppa skövlingen av regnskogarna.

På grund av befolkningsökningen måste vi räkna med att regnskogar förvandlas till odlings- och betesmark. Detta skulle kunna ändras genom jordreformer där stora ägor delas upp så de jordlösa som idag jagar ny mark i regnskogarna kan erbjudas bättre mark utan att påverka regnskogen.

De rika länderna kan därtill bidra till mindre skövling av regnskogar genom att inte köpa t.ex. ädelträ eller palmolja från regnskogarna eller kött från dessa marker.

Regnskogen är livsviktig

Träd och växter i regnskogarna fångar upp stora mängder av den koldioxid (CO2) som vi människor släpper ut.

När regnskogarna huggs ned, och inga nya träd planteras, så ökar mängden koldioxid. Då stiger temperaturen på jorden och den så kallade växthuseffekten ökar. Den leder i sin tur till många allvarliga problem.

Regnskogarna och havet skapar mycket av det syre som vi andas. Utan syre kan vi inte leva!

Visste du att:

  • Av jordens ursprungliga 13 procent regnskog finns idag bara 6 procent kvar.
  • Hälften av alla djur- och växtarter på jorden lever i regnskogar. Det handlar om närmare 4,5 miljoner arter.
  • Många av våra moderna mediciner är utvecklade från regnskogsväxter. Men i regnskogen finns massor av kemiska upptäckter kvar att göra.
  • Människans sojaodlingar, palmoljeplantager, dammbyggen och storskaliga köttproduktion har snart totalförstört ett ekosystem som forskarna gissar har funnits i 60 miljoner år.
  • Exempel på ätliga råvaror som härstammar från regnskogen är kaffe, kakao och en mängd andra frukter.

Uppgifter och frågor

  1. Var finns regnskogarna?
     
  2. På vilket sätt är regnskogen jordens lungor?
     
  3. Ge exempel på att regnskogen försvinner.
     
  4. Beskriv olika hot mot regnskogarna.
     
  5. Vad kan du göra för att bidra till att stoppa skövlingen av regnskog?

 

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
 

Se gärna dokumentären (inkl. skolmaterialet) The Borneo Case
En spännande dokumentär (90 min) med tillhörande studiematerial som handlar om regnskog, urfolks livsvillkor och rättigheter, regnskogsskövling, korruption, miljöförstö­ring, global rättvisa, mänskliga rättigheter och konsumentmakt.
Filmen riktar sig i första hand till gymnasieelever.

 

 

 

Uppdaterad: 13 november 2017
Publicerad: 22 oktober 2017