Globala målen

Tidigare historia:
Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för att en hållbar utveckling skulle uppnås i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, var åtta till antalet och skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås. De åtta millenniemålen var:
ANNONS
ANNONS
- Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen.
- Att alla barn ska ha rätt till skolgång.
- Att jämställdheten mellan män och kvinnor ska förbättras.
- Att dödligheten bland barn ska minska.
- Att en bättre mödravård ska bli verklighet.
- Att dödliga sjukdomar som hiv/aids och malaria ska minska.
- Att miljön på jorden ska förbättras.
- Att utveckla ett globalt samarbete för utveckling.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.
De 17 nya globala målen i Agenda 2030 är:
- All fattigdom ska avskaffas.
- All hunger ska avskaffas och ett hållbart jordbruk ska eftersträvas.
- Människor ska förmås att leva hälsosamma liv och i välbefinnande.
- All utbildning ska vara likvärdig och främja ett livslångt lärande.
- Män och kvinnor ska vara jämställda.
- Tillgången till rent vatten och sanitet ska gälla alla.
- Den energi som används ska vara förnybar och hållbar.
- Den ekonomiska tillväxten i världen ska ske på ett hållbart sätt.
- Skapa en motståndskraftig infrastruktur och hållbar industrialisering samt främja innovation.
- Klyftorna och ojämlikheten mellan och inom olika länder ska minska.
- Städer och samhällen där människor bor ska vara säkra och trygga.
- Människors konsumtion och produktion ska ske på ett hållbart sätt.
- Klimatförändringarna ska bekämpas.
- Haven ska bevaras.
- Ekosystem på land ska bevaras och förlusten av en biologisk mångfald ska bekämpas.
- Fred och rättvisa ska eftersträvas.
- Det globala partnerskapet för hållbar utveckling ska säkerställas.
LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor
PODCAST: Parisavtalet
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här nedan hittar du material som tar upp de globala målen.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Globala målen
Hållbarhet genom kreativitet
Vill du utforska hållbarhetsfrågorna på ett kreativt sätt tillsammans med dina elever? I ett Omskaparprojekt odlar ni hopp och handlingskraft för en hållbar värld med kreativitet som utgångspunkt.
Vad kostar din tröja?
Vem har sytt din tröja och till viket pris? Utbildningsmaterial om vilka risker som gömmer sig i prylar som ungdomar konsumerar.
Vi handlar, vem betalar?
Ett studiematerial som syftar till att väcka och fördjupa gymnasieelevers intresse för hållbarhetsfrågor. Eleverna får förståelse för vilka möjligheter, men även skyldigheter, företag har för sin påverkan på människor och miljö runt om i världen.
Miljöanalys - undersök skolan
Hur miljövänlig är er skola? Hur används energi och resurser och vem ser till att miljöarbetet går framåt? I den här övningen granskar eleverna skolans miljöarbete och kommer med förslag på förbättringar.
Artiklar om Globala målen
Förenta nationerna: WHO
Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera barn mot polio till att övervaka det internationella hälsoläget. Organisationen är FN:s fackorgan för hälsofrågor och har sitt huvudkontor i Genève...
Förenta nationerna: UNHCR
FN:s flyktingorgan UNHCR har uppdraget att leda och samordna de internationella insatserna till skydd av flyktingar världen över och att finna lösningar på flyktingproblem. UNHCR uppstod efter andra världskriget och den primära uppgiften var ursprungligen att hjälpa alla de miljoner människor som drivits på flykt i det Europa som då låg i ruiner. Tanken bakom organisationen var att låta dess arbete pågå under 3 år för att hjälpa de europeiska flyktingströmmarna...
Naturens rättigheter
Vi människor har rättigheter. De är till för att skydda oss och för att vi ska kunna leva bra liv. Här i Sverige innebär det bland annat att vi har rätt att gå i skolan och få sjukvård. Om vi utsätts för ett brott så kan vi anmäla det till polisen och vi kan ta kontakt med Diskrimineringsombudsmannen (DO) om vi anser oss orättvist behandlade. Begås ett brott mot oss kan vi ta fallet till en domstol och få hjälp av en person som är utbildad inom juridik. Även företag kan få fall prövade i domstol, men i de flesta länder har naturen inga rättigheter. Den kan inte vända sig till en domstol om en skog där det lever mängder av djur hotas att huggas ned. En relativt ny rörelse vill ändra på detta. De kallar sig Naturens rättigheter, “Rights of nature” på engelska, och de senaste åren har deras synsätt spritt sig i världen...
Mänskliga rättigheter - förr och idag
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...
Miljö, energi och energikällor
En energikälla är något vi får energi från, till exempel muskelkraft, bränsle och elektricitet. Idag skiljer vi på förnybara energikällor och icke förnybara energikällor. Förnybara energikällor kan inte ta slut, till skillnad från de icke förnybara energikällorna som det bara finns en viss mängd av och som kommer ta slut...
Biologisk mångfald - lika viktigt som klimatfrågan
Att vi står inför allvarliga klimatförändringar känner de flesta till. Men lika allvarlig är förlusten av biologisk mångfald. Vi behöver många arter i naturen för att överleva...
Podcast om Globala målen
Vad är biologisk mångfald?
I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.
Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar
Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.
Länkar om Globala målen
Vi handlar, vem betalar?
Ett studiematerial från Fair Action som syftar till att väcka och fördjupa gymnasieelevers intresse för hållbarhetsfrågor. Eleverna får förståelse för vilka möjligheter, men även skyldigheter, företag har för sin påverkan på människor och miljö runt om i världen.
Utmana fattigdomen
På den här sidan hittar du bland annat flera filmer, infografer och ett quiz som ger mer information om hur det är för människor att leva i extrem fattigdom och vad vi kan göra för att utmana fattigdomen. Här finns också lektioner anpassade för ämnet samhällskunskap för gymnasieskolan. Med materialet #Utmanafattigdomen vill biståndsorganisationen We Effect sprida kunskap om den landsbygdsutveckling som är nödvändig för att fler ska få mat på bordet.
Film: En komikers utsläpp - om konsumentmakt och hållbar utveckling
Ett program (28 min) från UR i geografiserien "Lära leva hållbart". Christoffer är stå-uppkomiker och ska utmanas att leva mer klimatsmart under en period. Två klimatexperter mäter hans klimatavtryck med hänseende till koldioxidutsläppet. Programmet visar hur val och handlingar i vardagen påverkar såväl hälsa som ekonomi och miljö. Genom att titta på hur produktion, transport och återvinning av livsmedel påverkar dess hållbarhet så ökar elevernas förståelse för komplexa samband och deras handlingskompetens stärks...
ANNONS
ANNONS
Film: Vad är hållbar utveckling?
Ett program (4:30 min) från UR i geografiserien "Lära leva hållbart". En hållbar utveckling tillfredsställer människors behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Det här är ett kort program som beskriver grunden i hållbar utveckling och de tre dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Vad är Parisavtalet?
Informationsfilm (1:02 min) av Naturvårdsverket som förklarar vad Parisavtalet är. Parisavtalet är ett viktigt klimatavtal mellan världens länder för att begränsa den globala uppvärmningen...
Globala mål i sikte
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 18 delar (2-3 min per avsnitt) om globala målen. År 2015 godtog FN:s medlemsländer "Agenda 2030", en ambitiös plan som fokuserar på att uppnå fyra saker: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter, att främja fred och att lösa klimatkrisen. För att nå dit framtogs 17 mål, de "Globala målen för hållbar utveckling". Serien fokuserar på dessa mål, vad de betyder och vilka insatser som görs för att nå dem...
Cirkulär ekonomi
På Naturskyddsföreningens skolsidor kan du läsa om cirkulär ekonomi. Istället för att tillverka, köpa och sedan slänga så används sakerna så länge som möjligt i en cirkulär ekonomi. Och när de går sönder så lagas de, görs om till något annat eller återvinns. En cirkulär ekonomi är helt enkelt en form av kretslopp som använder så lite som möjligt av jordens resurser...
Fixa grejen - smarta tips och hemmahacks
På sajten Fixa grejen hittar du massor av smarta tips och hemmahacks. Förläng livet på dina prylar och gör en insats för klimatet och miljön. Webbplatsen drivs av Naturskyddsföreningen.
Ordlista om energi, klimat och hållbar utveckling
På Naturskyddsföreningens skolsidor hittar du en ordlista med viktiga begrepp kopplade till energi, klimat och hållbar utveckling.
Obs! Ordlistan ligger länkad i högerspalten. Notera även de jättefina ordkorten.
Globala målen
Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.
Perspektiv på världen
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.
Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:
- Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
- Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
- Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
- Konflikter: Krigets offer | Terrorism
- Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
- Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
- Resurser: Människovärde | Bistånd
- Sverige och världen: EU | Nato
Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.
Biologisk mångfald – en överlevnadsfråga
Artikel på Naturskyddsföreningens webbplats där du kan läsa om biologisk mångfald som är en förutsättning för allt liv på planeten. Fungerande ekosystem ger ökat skydd till skördar, pollinering av växter, mat från haven och bidrar till ett stabilt klimat. Men vår överlevnad är hotad. Vi befinner oss nämligen i den sjätte massutrotningen av arter...
Faktablad för skolor om miljö och hållbar utveckling
Här hittar du Naturskyddsföreningens skolanpassade faktablad och faktatexter. De behandlar allt ifrån energins kretslopp och transporter till mat, växthuseffekten och fakta om djur och växter. Faktabladen kan användas som stöd till pedagoger och underlag för äldre elever.
Se även: Energifallets ordlista för lärare och elever Öppnas som PDF
Vad är hållbar utveckling?
Genomgång (24:13 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om hållbar utveckling samt kretslopp för hållbar utveckling.
De tre dimensionerna av hållbar utveckling
Genomgång (15:05 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling - de sociala, ekonomiska och sociala dimensionerna.