Tidigare historia
I september 2000 antog FN:s dåvarande 189 medlemsländer Millenniedeklarationen. Ur den växte de åtta Millenniemålen fram. Målen skulle bidra till att förbättra människors liv och främja en hållbar utveckling fram till 2015.
De åtta millenniemålen var:
- Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen.
- Att alla barn ska ha rätt till skolgång.
- Att jämställdheten mellan män och kvinnor ska förbättras.
- Att dödligheten bland barn ska minska.
- Att en bättre mödravård ska bli verklighet.
- Att dödliga sjukdomar som hiv/aids och malaria ska minska.
- Att miljön på jorden ska förbättras.
- Att utveckla ett globalt samarbete för utveckling.
När arbetet med Millenniemålen sammanfattades 2015 stod det klart att stora framsteg hade gjorts. Utvecklingen var dock ojämn, och mycket arbete återstod. Den 25 september samma år antog FN:s 193 medlemsländer Agenda 2030. Den innehåller 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling, som ska nås senast 2030.
De globala målen i Agenda 2030
De 17 globala målen i Agenda 2030 är:
- Ingen fattigdom – avskaffa fattigdom i alla dess former.
- Ingen hunger – avskaffa hunger, förbättra människors tillgång till näringsrik mat och främja ett hållbart jordbruk.
- God hälsa och välbefinnande – främja hälsa och välbefinnande för människor i alla åldrar.
- God utbildning för alla – ge alla tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet och möjlighet att lära genom hela livet.
- Jämställdhet – uppnå jämställdhet och stärka kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.
- Rent vatten och sanitet för alla – se till att alla har tillgång till rent vatten, toaletter och fungerande avloppssystem.
- Hållbar energi för alla – ge alla tillgång till säker, modern och hållbar energi till ett rimligt pris.
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – främja hållbar ekonomisk utveckling, trygga arbeten och goda arbetsvillkor.
- Hållbar industri, innovationer och infrastruktur – bygga hållbar infrastruktur, främja hållbar industri och stödja nya lösningar.
- Minskad ojämlikhet – minska ojämlikheten inom och mellan länder.
- Hållbara städer och samhällen – göra städer och samhällen inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
- Hållbar konsumtion och produktion – använda och producera varor och resurser på ett hållbart sätt.
- Bekämpa klimatförändringarna – vidta snabba åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser.
- Hav och marina resurser – bevara och använda haven och deras resurser på ett hållbart sätt.
- Ekosystem och biologisk mångfald – skydda naturen på land, använda skogar hållbart och hejda förlusten av arter och livsmiljöer.
- Fredliga och inkluderande samhällen – främja fred och rättvisa samt skapa samhällsinstitutioner som fungerar väl och tar ansvar.
- Genomförande och globalt partnerskap – stärka samarbetet och de resurser som behövs för att nå målen.
De globala målen hänger ihopDe 17 målen kan jämföras med kugghjul i samma maskin: när ett mål går framåt kan det hjälpa flera andra. Rent vatten förbättrar till exempel människors hälsa, medan utbildning kan göra det lättare att få arbete och ta sig ur fattigdom. Men en lösning kan också skapa nya problem. Ekonomisk utveckling som leder till stora utsläpp kan exempelvis motverka klimatmålet. Därför ska målen ses som en helhet och förena social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Enligt FN:s rapport från 2025 gick arbetet framåt, men för långsamt. Endast 35 procent av de delmål som kunde bedömas var på rätt väg eller visade måttliga framsteg, medan 18 procent hade gått bakåt jämfört med 2015. |
S LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor
S PODCAST: Parisavtalet
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli