Terrorismens historia

Terrorism kan användas för att försöka uppnå olika mål, oftast politiska eller religiösa. Terrorism definieras egentligen som urskillningslösa angrepp mot civila mål, byggnader, transportmedel eller människor. Men beteckningen terrorist har blivit alltmer oklar. Den regering som ogillar en väpnad grupp kallar den gärna för terroristgrupp. Men för en annan folkgrupp kan de styrkor som av en regering kallas terrorister vara hjältar i en befrielsearmé. I den här artikeln kan du läsa om terrorismens historia i modern tid, under 1800-talet och 1900-talet.
M

Den moderna internationella terrorismens födelse

Den 30 maj 1972 hade ett plan från Rom landat på Ben Gurions internationella flygplats (dåvarande namn, Lod-flygplatsen) i Tel Aviv, Israel. I ankomsthallen väntade passagerarna som vanligt vid bagagebandet på sina väskor. Andra resenärer hade redan hämtat sitt bagage och rullade fullastade vagnar med väskor mot tullen. Många olika språk surrade i luften.

ANNONS

Plötsligt slet tre av passagerarna fram gevär och granater ur sin packning, öppnade eld och kastade granater i den fullpackade ankomsthallen. Knattret från automatvapnen blandade sig med explosionerna från granaterna, de sårades jämmer och skriken på hjälp.

När de israeliska säkerhetsvakterna sköt tillbaka, dödades en av de tre männen, en annan tog sitt liv. Den tredje togs till fånga och lämnade full bekännelse.

Det visade sig att de tre männen var från Japan. De var medlemmar i Japanska Röda Armén som betecknade sig som en marxistisk organisation. De tre hade tränats i Japan, Nordkorea och Libanon. Till detta självmordsuppdrag hade de valts ut av Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP. För att undvika upptäckt hade de tagit många omvägar.

Först hade de tre flugit via Paris till Frankfurt. Där hade de fått falska pass. Med tåg fortsatte de till Rom, där de utrustats med gevär och sprängämnen tillverkade i Tjeckoslovakien. Till sist hade terroristgruppen bordat ett Air France-plan till Tel Aviv.

Målet med attentatet var att skrämma folk från att resa till Israel. Terroristattacken fick stöd från minst fem länder och samordnades från Libanon. 24 människor dödades, de flesta kristna pilgrimer från Puerto Rico i Latinamerika. 72 andra sårades.

Massakern på Ben Gurions internationella flygplats är inte unik. Många terrorattacker har utförts sedan dess, både blodigare och större. Men massakern på Ben Gurions internationella flygplats var det första exemplet på modern internationell terrorism genomförd med total hänsynslöshet. Massakern gjorde ett enormt intryck över hela världen.

Terrorism använd i århundraden

Att terror används för att nå politiska, militära eller religiösa mål är inget nytt. Seloterna, en judisk rörelse som motsatte sig romarnas styre i Palestina under första århundradet e.Kr hade speciella grupper som kallades "dolkmän". Deras uppgift var att sticka ner folk, judar eller ej, som ansågs stödja romarna.

En mördargrupp som bildades på 1000-talet i Mellanöstern har gett oss det engelska ordet assasin - lönnmördare. Det är bildat av ordet Hashahshin eller haschätare, eftersom mördarna flitigt använde hasch. Ordet assasin finns även i exempelvis franskan och italienskan.

Den moderna terrorismen har sina rötter i 1800-talet. År 1848 utkom det Kommunistiska manifestet, skrivet av de två unga tyskarna Karl Marx och Friedrich Engels. Samma år utbröt revolution i Frankrike, kungen flydde, och republik utropades. Revolutionen spred sig till minst 20 europeiska storstäder. På de flesta håll slogs revolutionen ner, men dess idéer levde vidare.

Många unga, bland annat i Tyskland och Ryssland, kom fram till slutsatsen att de sociala orättvisor de såg omkring sig var så stora att varje medel var tillåtet för att bekämpa dem. Eftersom de saknade lagliga möjligheter att förverkliga sina mål, tog en del till bomber och kulor. För många blev revolutionen och terrorverksamheten ett sätt att leva.

Sergej Nechajev, en rysk nihilist som efter att ha mördat en tvivlande kamrat och dömts till livstid, skrev:

Revolutionären är en man som dömts i förtid. Han får varken ha romantiska förbindelser eller fästa sig vid något annat. Han borde till och med byta namn. Varje del av honom ska koncentreras i en enda passion: revolutionen!

ANNONS

Terrorvåg i slutet av 1800-talet

Terrorvågen nådde sin höjdpunkt under de fyra årtiondena före första världskrigets utbrott. År 1878 försökte attentatsmän två gånger att mörda den tyske kejsaren. 1881 mördades tsar Alexander II av Ryssland i ett bombattentat. 1893 sprängdes en bomb i det franska parlamentet, och följande år knivhöggs den franske presidenten till döds. 1898 mördades kejsarinnan Elizabeth av Österrike och 1901 sköt en anarkist ihjäl USA:s president McKinley.

År 1914 skedde det kanske mest kända terrordådet av alla. Då sköt nationalisten Gavrilo Princip ihjäl Österrikes kronprins Franz Ferdinand och hans hustru Sophie i Sarajevo. Bakom mordet stod den serbiska terroristorganisationen Svarta handen. Mordet på den österrikiske tronföljaren utlöste det första världskriget.

Många av de kampanjer som förs med terrorism som vapen har en lång historia, ibland hundratals år. Verkliga eller inbillade orättvisor ligger bakom, och de som utför terrordåden anser att problemen bara kan lösas med våld.

Grunden till en av de blodigaste konflikterna lades 1948. Då bildades staten Israel. De arabiska grannländerna gick genast till angrepp. Israel kunde slå tillbaka angreppet, och 1949 slöts ett vapenstillestånd. Kriget skapade en våg av palestinska flyktingar. De samlades i över 50 FN-ledda läger i Jordanien, Syrien, Gaza och Libanon. De överbefolkade lägren blev en perfekt plats att skaffa folk för de organisationer som ville bekämpa Israel.

Paraplyorganisationen PLO är den mest kända av dessa. 1959 sa dess ledare Yassir Arafat att palestinierna bara kunde lita till sig själva för att befria sitt land och att deras vapen skulle vara gerillakrig och terror.

1967 utkämpades ett nytt krig mellan Israel och arabstaterna. Det kriget var över på sex dagar, och på nytt stod Israel som segrare. De kringliggande arabstaterna förlorade stora landområden, som dock till stor del senare återlämnats.

Israels seger berövade palestinierna nästan alla deras landbaser runtom Israels gränser. Nya militanta grupper växte fram: PFLP, Svarta september, Abu Nidals grupp. Organisationerna var skugglika, men deras namn blev under 1970-talet kända och fruktade.

Terror i vänstervågens spår

I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet rullade en vänstervåg över stora delar av västvärlden. Den fick till stora delar sin näring av protesterna mot USA:s krig mot det kommunistiska Nordvietnam. Att supermakten USA öste bomber över ett litet fattigt utvecklingsland väckte vrede och protester världen över. Att Nordvietnam fick stöd av Sovjetunionen och Kina talades det mindre om.

Allt fler unga ifrågasatte USA:s roll i världen och sina föräldrars jakt på status och prylar. Många tyckte sig finna lösningen i kommunism, gärna av kinesisk modell. Socialismen framställdes som världens frälsning.

Den största delen av den nya vänstern ville genomföra förändringar utan våld. Men i rörelsens utkanter växte små grupper fram som tyckte att demokrati var ett för långsamt sätt att genomföra de förändringar de ville ha.

ANNONS

Baader-Meinhofligan

I Västtyskland härjade Baader-Meinhofligan, som genomförde bombattentat, bankrån och mord. 1972 greps två av dess ledare, Andreas Baader och Ulrike Meinhof, som begick självmord i fängelset. Men delar av gruppen överlevde. Röda arméfraktionen, RAF, som de själva kallade sig, fortsatte att sprida skräck i det tyska samhället. När RAF kidnappade och mördade arbetsgivarchefen Hans-Martin Schleyei, nådde spänningarna i det västtyska samhället sin höjdpunkt.

Terrorismen förändrade samhället. I Tyskland och flera andra länder infördes speciella terroristlagar, lagar som var så hårda att många som inte alls sympatiserade med terrorister protesterade för att de mänskliga rättigheterna kom i kläm. Jakten trappades upp, och 1977 satt de flesta av RAF:s ledare i fängelse.

Det året kapades ett flygplan av sympatisörer till de tillfångatagna terroristerna. För att frige sin gisslan krävde kaparna att Tyskland skulle frige RAF-medlemmarna. Istället stormades planet av en antiterroriststyrka. I Tyskland begick tre av RAF:s ledare självmord, men många sympatisörer var övertygade om att de tre mördats i fängelset.

Även Italien drabbades på 1970-talet av en våldsvåg. 1978 genomfördes minst 2 500 dåd av olika terroristgrupper, både på vänster- och högerkanten. Det som väckte mest uppmärksamhet var gruppen Röda Brigadernas kidnappning och mord på den tidigare premiärministern Aldo Moro år 1978.

Terrordåd trots säkerhetskontroller

Terrordåden tvingade fram motåtgärder. Den som ser en film från 1960-talet märker förvånat att passagerarna bara visar sin biljett och stiger ombord på flygplanet. Den som flyger idag får räkna med noggranna säkerhetskontroller där bagaget röntgas och passagerarna undersöks med metalldetektorer. Det är en följd av de flygkapningar som blev allt vanligare under 1970-talet.

Säkerhetskontrollerna hjälper inte alltid. Flygplan har sprängts högt uppe i luften av insmugglade bomber. Indiska terrorister sprängde ett plan över Atlanten, och över Centralafrika exploderade ett franskt inrikesplan. Ett amerikanskt plan exploderade över Lockerbie i Skottland. I samtliga fall dödades alla passagerare. Lockerbieattentatet utfördes enligt västliga underrättelsekällor av agenter från Libyen som smugglade ombord bomben, kanske på uppdrag av Iran.

Det nya och speciella med terrorismen efter 1970 är inte att offren varit högt uppsatta makthavare. Snarare är det så att säkerheten förbättrats, så att det är mycket svårare att komma åt presidenter och premiärministrar. Terroristerna har därför riktat in sig på oskyddade och oskyldiga civila. Lekande barn eller passagerare på bussar har betraktats som godtagbara offer.

Terrorismen och massmedierna

År 1972 dödades 11 israeliska olympier vid OS i München sedan de tagits som gisslan av den palestinska gruppen Svarta september. Svarta september fick varje TV-kanal i världen att beskriva organisationen. Det betydde minst 500 miljoner tittare.

Andra grupper hakade på. Få människor i världen hade hört talats om ögruppen Sydmoluckerna tills dess sydmolucker år 1975 kapade ett passagerartåg i Nederländerna. 50 personer togs som gisslan för att ge eftertryck åt sydmoluckernas krav på självständighet från Nederländerna.

ANNONS

ANNONS

Idag sänder flera TV-bolag nyheter jorden runt i direktsändning. Inget fångar tittare som ett gisslandrama eller en massaker i direktsändning. Det är något terrorister världen över känner till. Varje dag exploderar en bilbomb eller någon annan sprängladdning någonstans på jordklotet. De flesta av dessa attentat nämns aldrig i svenska massmedier, så vanliga har sådana dåd blivit.

Ironiskt nog har utvecklingen gått så långt att det krävs ett stort attentat för att det ska få ordentlig uppmärksamhet jorden över.

Olika motiv för terrorism

Terrorism kan, som vi sett, användas för att försöka uppnå olika mål, oftast politiska eller religiösa. Flera organisationer världen över kräver självständighet för någon del av ett land och använder terrorism i sin kamp. Baskien, Indien, Korsika och Quebec i Kanada är bara några av de platser där sådana grupper framträtt.

Irländska republikanska armén, IRA, kämpade i årtionden för att Storbritannien ska lämna Nordirland och att dess sex grevskap skall återförenas med resten av Irland. Terrorn nådde även London.

Andra grupper har mer oklara mål. RAF:s idéer gick ut på att arbetarna var förtryckta men inte märkte det. Genom terrordåd skulle staten tvingas öka förtrycket tills det blev så hårt att arbetarna gjorde uppror - en uträkning som slog helt fel.

Terrorism under 1980-talet och 1990-talet

Under 1980-talet förändrades terrorismen delvis. Sedan förbindelserna mellan USA och Sovjetunionen blev bättre i mitten på 1980-talet försvann mycket av den terrorism som levt på konflikten mellan supermakterna. Det visade sig att flera terrorgrupper, bland annat RAF, fått stöd från Sovjetunionen och dess satellitstater i Östeuropa. När det stödet försvann förtvinade också terrorgrupperna.

Terrorism kopplat till religiösa mål har blivit allt vanligare. I Egypten har tusentals människor mördats av islamiska extremister som ansett att landets ledning inte varit rättrogna muslimer. Flera gånger under 1990-talet angreps turistgrupper, och många dödades. Målet har varit att skrämma bort turisterna som är en viktig inkomstkälla för Egypten. Myndigheterna har svarat med hårda motmedel. Extremister som gripits har dömts till långa fängelsestraff.

Blind terror

I Algeriet mördades under 1990-talet tiotusentals bybor i massakrer utförda av okända gärningsmän. I städerna mördades personer som ansågs alltför västerländska eller alltför regeringsvänliga. Totalt beräknas minst 75 000 människor ha dödats, många genom att ha fått halsen avskuren.

ANNONS

ANNONS

Våldet inleddes sedan det islamiska partiet GIA varit på väg att vinna ett val, men valet avbröts, och regeringen behöll makten. Vem som låg bakom massakrerna i Algeriet var oklart ännu i slutet av 1990-talet. Både muslimska extremister och, i några fall, regeringens egna styrkor har utpekats som ansvariga. Ett speciellt drag med terrorn i Algeriet har varit att inga krav framförts. Det är annars typiskt för terrorism; de som ligger bakom kräver något för att upphöra med sin verksamhet.

Även Ryssland drabbades av blind terror under 1990-talet. Bomber har exploderat på bussar, men ingen gärningsperson eller organisation har trätt fram och tagit på sig skulden.

USA och amerikanska intressen har varit ett vanligt mål för bombattacker. Ambassader har flera gånger bombats eller beskjutits.

Från terrorist till statsman

Terrorism används av både vänster- och högergrupper. Terrorism definieras egentligen som urskillningslösa angrepp mot civila mål, byggnader, transportmedel eller människor. Men beteckningen terrorist har blivit alltmer oklar. Den regering som ogillar en väpnad grupp kallar den gärna för terroristgrupp. Men för en annan folkgrupp kan de styrkor som av en regering kallas terrorister vara hjältar i en befrielsearmé.

Ibland kan personer som tidigare stämplats som terrorister bli respektabla. PLO-ledaren Yassir Arafat betraktades under årtionden av västvärlden som terrorist och ansvarig för en lång rad attentat mot Israel och israeliska intressen. Att besegra PLO visade sig omöjligt. Organisationen fick stöd, öppet eller dolt, av en lång rad arabländer. Även PLO:s ledning insåg till sist att målet, att utplåna Israel, aldrig skulle uppnås. Arafat blev efter hand betraktad som statsman, togs högtidligt emot i land efter land och fick tala inför FN:s generalförsamling. Efter hårda påtryckningar från USA slöt Israel och PLO fred, och Arafat och Israels premiärminister Yitzhak Rabin skakade hand på Vita husets gräsmatta.

Den svåra freden

Kort därefter, i november 1995, mördades premiärminister Rabin av en ung jude som var emot fredsavtalet. Även på den palestinska sidan tyckte många att Arafat gjort fel som slutit fred med Israel.

Svaret blev terrordåd av en ny typ. Självmordsbombare tejpade fullt med sprängmedel på kroppen, satte.sig på en buss och sprängde sig själva i bitar tillsammans med ett stort antal oskyldiga människor. Andra självmordsbombare utlöste sina sprängmedel på fullpackade gator eller torg. Än en gång fick TV-tittare världen över se bilder på förvridna bilvrak, blödande människor och barn och vuxna som sprängts i bitar. I flera fall tog organisationen Hamas, vars mål är att utplåna Israel, på sig skulden för bombdåden. Israel krävde att Yassir Arafat i sin tur skulle stoppa Hamas. Men organisationen hade ett stort folkligt stöd bland palestinierna, och därför kunde inte Arafat gå för hårt fram. Det skulle kosta honom politiskt stöd.

I Libanon slogs organisationen Hizbollah mot Israel som ockuperat en zon i södra delen av landet. För Israel var Hizbollah inget annat än en terrororganisation, som med fjärrstyrda bomber dödade israeliska soldater och besköt norra Israel med raketer. Men många shiamuslimer såg Hizbollah, som fick stöd av Syrien och Iran, som en organisation som bekämpade en ockupationsmakt. Hizbollah har hjälpt fattiga muslimer i Libanon, vilket skapat stöd för organisationen.

ANNONS

ANNONS

Exemplet Israel-PLO visar hur svårt det är att sluta fred efter åratals terror - en terror som båda sidor svarat för. Att sluta fred innebär oftast att båda parter måste ge efter. För personer som levt en stor del av sitt liv med kampen mot en fiende som enda mål kan det kännas som förräderi att det plötsligt blir en uppgörelse med den fiende som skulle besegras.

Det finns också en annan svårighet. De som tycker sig ha kämpat hela sitt liv har ibland lyckats sätta skräck och respekt i sin omgivning. I fredstid ändras allt detta.

De grupper som använder terror ser sig själva ofta som kämpar för friheten. Ibland är gränsen svår att dra mellan terrorism och gangstervälde. Flera grupper har använt rån, kidnappningar och utpressningar för att betala för sin verksamhet. Att gå tillbaka till vardagslivet när en ledare säger att kampen är över klarar en del medlemmar helt enkelt inte av. De stämplar ledaren som förrädare och fortsätter som förut, ibland genom att bilda en utbrytargrupp. Andra kan övergå till ren gangsterverksamhet.

LÄS MER: Terrorism

LÄS MER: Vad är terrorism?

LÄS MER: Kriget mot terrorismen

LÄS MER: Al-Qaida

LÄS MER: Hizbollah

LÄS MER: Islamiska staten (IS)

LÄS MER: Brott mot mänskligheten

LÄS MER: Attacken mot World Trade Center i New York förändrade världen

LÄS MER: Nutidshistoria

LÄS MER: Gerilla

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var det som var så speciellt med attentatet på Ben Gurions internationella flygplats (Lod-flygplatsen) i Tel Aviv den 30 maj 1972?
     
  2. Den moderna terrorismen har sina rötter kring mitten av 1800-talet. Varför?
     
  3. Berätta kortfattat om den terrorvåg som drabbade Europa och USA i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
     
  4. Varför nämns ofta Gavrilo Princip i historieböckerna?
     
  5. Ska man betrakta Gavrilo Princip som terrorist eller frihetskämpe?
     
  6. Vad var PLO och varför ansågs de länge vara en terroristorganisation?
     
  7. Ge några exempel på terrorism under 1970-talet.
     
  8. Nämn en stor skillnad vad gäller terrorismens offer under senare delen av 1900-talet jämfört med hundra år tidigare under 1800-talet.
     
  9. Varför räckte det på 1960-talet med att endast visa biljett när man skulle flyga? Nästan inga säkerhetskontroller genomfördes.
     
  10. Varför vill ofta terrorister att deras terrorhandlingar ska få stort utrymme i massmedia?
     
  11. Nämn några vanliga motiv som brukar ligga bakom terrorism.
     
  12. Vad menas med "blind terror"?
     
  13. Västmakterna betraktade under flera årtionden PLO och dess ledare Yassir Arafat som terrorister. Hur och varför förändrades detta synsätt?
     

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 4 oktober 2024
Publicerad: 22 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 2: Politikens skugga växer

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att...

M
MLK i talarstolen

Svart kamp i sydstaterna

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Hi

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Ge

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Sh

Brottslighet och kriminalvård

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Hi
explosion

Terrorism

Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...

Hi
iran

Religion och konflikter

Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en...

Hi
attentat

Skotten i Sarajevo

Med skotten i Sarajevo menas morden på den österrikisk-ungerske tronföljaren ärkehertig Franz...

Hi
Karta

Mellanösternkonflikten

Bakgrunden till MellanösternkonfliktenSionismen, d.v.s. idén om en judisk stat, har funnits sedan...

Hi
karta

Nordirland

Nordirland är en självstyrande riksdel som utgör en del av Storbritannien (se karta). Sedan 1969...

Hi
Hizbollahs flagga

Hizbollah

Hizbollah är en shiamuslimsk organisation vars mål är att utplåna Israel. Ordet Hizbollah betyder ”...

Hi
Hamas flagga

Hamas

Hamas är en sunnimuslimsk palestinsk organisation som bildades 1987. Målet är att skapa en enad...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna