Tsunami (ett japanskt ord) är en lång och snabb havsvåg som ibland uppstår i samband med jordbävningar, vulkanutbrott eller skred på havsbotten.
På djupt vatten ute till havs är våghöjden omkring 1 meter, men när tsunamin närmar sig kusten och kommer in på grundare vatten reser sig vågen till enorma höjder med översvämningar och förödelse till följd.
Den högsta tsunamin som har uppmätts var 67 meter hög.
När vulkanen Krakatau, mellan Java och Sumatra, exploderade 1883 uppstod en väldig tsunami. Den 36 meter höga vågen jämnade hela städer med marken. Så långt borta som i Australien och Japan krossade den enorma vågen hamnar och fartyg.
Tsunamis uppträder främst i Stilla havsområdet med dess vulkaniska berggrund runt stränderna och på bottnarna.
2004 drabbades Indonesien, Thailand och Sri Lanka samt några andra länder av en våldsam tsunami. Jordbävningen vid Indonesien hade styrkan 8,9 på Richterskalan.
LÄS MER: Jordens inre och yttre krafter
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här hittar du material som kan relateras till tsunamis förr och idag.
Genomgång (18:00 min) där SO-läraren "magister Wendin" pratar om geologisk och ekonomisk sårbarhet. Fokus är sårbarheten i Indonesien och Japan vad gäller jordbävningar och tsunamis. Här berörs främst tsunamin i Indiska oceanen 2004 och tsunamin vid Tohoku 2011 (inkl. Fokushima). Varför blev det så olika konsekvenser av de två naturkatastroferna?
Genomgång (4:48 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordbävningar och tsunami. Var äger de rum och hur uppkommer de?
Från en spricka i jordskorpan till monstervågen som tog 230 000 liv. Se hur tsunamin 2004 uppstod. Rörlig grafik / visualisering publicerad på http://www.nt.se och i TV-kanalen 24nt.
På Naturhistoriska riksmuseets webbplats hittar du massor av skolanpassad fakta inom ämnet geologi. Här kan du läsa om jordklotet och jordskorpan, vulkaner och jordbävningar, mineral och meteoriter, bergarter och malmer, jordklotets utveckling, Sveriges geologi m.m.
SMHI:s oceanografer får många frågor från allmänheten. På deras webbplats sammanfattas några av frågorna och svaren. Här berättas bl.a. om höga vågor, tsunami och tidvatten.
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om jordbävningar. Här berättas om jordbävningars förekomst och typer, skalor, vågrörelser, skadeverkningar, effekter och om jordbävningar i olika områden.
På Forskning.se kan du läsa tio frågor och svar om jordbävningar. Webbplatsen ägs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning i Sverige.
Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
Jordskorpan som vi lever på är jordklotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några...
Jordskorpan sitter inte ihop i ett enda stycke. Den består av många olika bitar som ligger bredvid...
