Världens största glaciärer finns i Antarktis. Nästan hela Antarktis och omkring 80 procent av Grönland täcks av inlandsis. På vissa ställen är isen i Antarktis nästan 5 000 meter tjock.
Om all landis på jorden – både glaciärer och inlandsisar – smälte, skulle världshavens genomsnittliga nivå stiga med nästan 70 meter. Grönlands inlandsis motsvarar en höjning på cirka 7,4 meter och Antarktis inlandsis omkring 60 meter. Alla övriga glaciärer tillsammans motsvarar knappt en halv meter. Då skulle stora kuststäder som New York och Tokyo dränkas tillsammans med alla andra kustnära städer på jorden. Flera miljarder människor skulle bli hemlösa. En fullständig avsmältning skulle dock ta mycket lång tid.
Glaciärer uppstår där mer snö samlas under vintern än vad som smälter bort under sommaren. När snön ligger kvar under flera år pressas den först samman till tät och kornig snö, så kallad firn. Efter hand pressas firnen ihop till glaciäris. När ismassan blir tillräckligt tjock börjar den röra sig under sin egen tyngd.
Glaciärerna rör sig normalt med några centimeter per dag, men det finns undantag.
I januari 1995 bröts ett stort isberg loss från shelfisen Larsen vid Antarktiska halvön. Samtidigt splittrades omkring 2 000 kvadratkilometer av Larsen A i mindre isberg. Det motsvarar en yta som är större än Öland men mindre än Gotland.
Antarktis påverkas av den globala uppvärmningen, men förändringarna skiljer sig mellan olika delar av kontinenten. Antarktiska halvön värmdes med omkring tre grader mellan 1950 och 2020. Satellitmätningar visar också att Antarktis inlandsis som helhet förlorar is. Den globala uppvärmningen drivs främst av människans utsläpp av växthusgaser.
Under den senaste istiden täcktes hela Skandinavien av en flera kilometer tjock inlandsis som för omkring 15 000 år sedan fortfarande bredde ut sig över stora delar av Norden. När isen rörde sig nötte den på berggrunden, flyttade sten och jord och förändrade landskapet. De norska och svenska fjällen, som tidigare var lika höga och skarpkantade som Alperna, rundades av och utjämnades. Isen bidrog också till att forma fjordar, rundade berghällar och U-dalar – breda dalar med branta sidor och en rundad botten, formade ungefär som bokstaven U.
Den 10 januari 1962 bröts en glaciär loss från det 6 768 meter höga bergstoppen Huascarán Norte i Peru. Glaciärbiten vägde tre miljoner ton och var nära 200 meter lång och 800 meter bred. Glaciären rusade ner för en dal med hastigheten 100 km/tim. Sammanlagt begravdes 4 000 människor från nio byar under ett nästan 20 meter tjockt lager av is och sten.
Varför höjer smältande glaciärer havsnivån?En isbit som flyter i ett glas tränger redan undan nästan lika mycket vatten som den bildar när den smälter. Därför höjer smältande havsis inte havsnivån på samma direkta sätt. Glaciärer och inlandsisar ligger däremot på land. När de smälter rinner nytt vatten ut i haven, vilket gör att havsnivån stiger. Shelfisar flyter på havet, men de kan fungera som bromsar för glaciärerna bakom dem. Om en shelfis bryts sönder kan landisen därför börja röra sig snabbare ut mot havet.
|
S LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning
M LÄS MER: Växtlighet och vatten
M LÄS MER: Antarktis och Arktis geografi
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, band 9, Bra Böcker AB, 1996
Loretta Barnard, Geologica – klimat, kontinenter, vulkaner, floder, öknar, H. F. Ullmann, 2008
Michael Allaby och Per-Olof Staberg, Jorden – väder, skogar, glaciärer, öknar, berg, floder, oceaner, vulkaner, Globe förlaget, 2006
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
