Nederbörd

S  Fördjupning

Så bildas olika typer av nederbörd

En del av det vatten som avdunstar från hav, sjöar och mark återvänder till jordytan i form av nederbörd. Vanliga former av nederbörd är regn, snö och hagel. Regnet består av vattendroppar som har vuxit sig tillräckligt stora och tunga för att falla ur molnen. När det är minusgrader i molnen kan små iskristaller bildas. De kan växa och fastna i varandra till snöflingor som faller mot marken. Hagel bildas i kraftiga bymoln där ispartiklar förs uppåt av starka uppvindar. När underkylda vattendroppar fryser fast på dem växer de till hagelkorn. När kornen är tillräckligt tunga faller de ner till marken.

Varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft innan den blir mättad. När fuktig luft stiger och kyls kan den bli mättad. Då kondenserar vattenångan till små molndroppar eller bildar iskristaller. Om de växer tillräckligt mycket kan nederbörd falla. Det finns flera sätt som får fuktig luft att stiga och kylas.

Orografisk nederbörd

När varm fuktig luft blåser in över landområden möter den ibland geografiska hinder i form av berg eller kullar. När luften möter dessa höjder tvingas den uppåt av vindarna. Det gör att luften kyls ner och att nederbörd bildas. Därför kan det vid vissa platser regna väldigt mycket, medan det uppstår regnskugga på andra sidan av bergen. Ett sådant område är vid Himalaya. På bergskedjans sydsida kan stora mängder nederbörd falla, medan områden norr om bergen ligger i regnskugga. Gobiöknen ligger längre norrut och dess torra klimat påverkas också av stora bergsområden som hindrar fuktig luft från att nå området.

Konvektiv nederbörd

Under väldigt varma dagar kan marken värmas så mycket att luften närmast marken värms upp. Om luften är fuktig blir den varma luften lättare än omgivningen och stiger snabbt. När den stiger kyls den av, varpå moln och nederbörd kan bildas. Denna nederbörd faller i regel rakt över den plats där den bildas. Ibland kan också stora åskmoln växa fram. Denna typ av nederbörd är vanligast under sommarhalvåret i vår del av Europa, men kan förekomma även under andra årstider.

Frontnederbörd

När en varm och en kall luftmassa möts vid en front tvingas den varmare luften ofta upp över den kallare och tyngre luften. Den varma luften tvingas uppåt vilket får den att kylas ner. Då övergår fukten i den varma luften till regndroppar och nederbörd bildas. Precis som vid orografisk nederbörd är det luftens rörelse uppåt som gör att den kyls, men här är det mötet mellan luftmassorna som får luften att stiga. När denna process sker kan det ibland synas en tydlig gräns mellan olika moln- och luftområden, men en front är ett övergångsområde och inte en exakt synlig linje på himlen.