Ozonskiktet
Ozon är en form av syre, men som innehåller fler syreatomer (molekylerna har tre syreatomer istället för två, som vanligt syre). Ozon övergår därför lätt till vanligt syre. Å andra sidan bildas nytt ozon i den högre atmosfären när syre bestrålas med ultraviolet ljus. Mängden av ozon i atmosfären växlar hela tiden.
Ozonskiktet eller ozonlagret, är ett tunt ozonrikt bälte i jordens atmosfär på ca 25-40 km höjd (i stratosfären) som skyddar oss mot strålning från rymden - framför allt från merparten av solens ultravioletta strålning. Ozonet i atmosfären filtrerar bort (absorberar) det mesta av den här farliga strålningen.
Ett problem är att vi människor under det senaste århundradet har uppfunnit en rad konstgjorda kemiska ämnen som aldrig har funnits i naturen. Flera av de här ämnena är gaser (främst freoner) som bryter ner ozonmolekylerna och därmed också ozonskiktet. Omvandlingen av ozon till vanligt syre har därför ökat i världens industriländer.
Ju mer ozon som försvinner i atmosfären, desto mer farlig strålning från rymden når ner till jorden.
Solens ultravioletta strålar (UV-strålning) är också det som gör att vi blir solbrända. En ökning av solens UV-strålning leder till att antalet fall av hudcancer ökar.
Ozonhål uppstår i atmosfären när ozonet tunnas ut. Detta märks särskilt tydligt över Antarktis, men även Arktis och andra delar av norra halvklotet (där vi bor). Ozonhålen växer fram under vinterhalvåret och fylls igen under sommarmånaderna då varma luftströmmar når fram med nytt ozon.
Ozonhålen var 1990-talets största miljöfråga vilket resulterade i att många produkter som innehöll freongaser byttes ut eller förbjöds (bl.a. gamla kylskåp).
Enligt SMHI har läget inte förvärrats sedan slutet av 1990-talet och mycket tyder på att ozonlagret snart kommer att öka igen.
LÄS MER: Atmosfären, moln och vindar
LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som handlar om ozonskiktet (ozonlagret).
