Jordbävningen i Lissabon skakade Europa i flera avseenden. Skakningarna upplevdes som flera kraftiga skalv och pågick i flera minuter. Jordbävningen kändes så långt bort som Storbritannien och Skandinavien, medan andra verkningar märktes på ännu större avstånd. På många håll i Europa började vattnet i sjöar, floder och kanaler röra sig fram och tillbaka, trots att jordbävningen hade inträffat långt borta. Delar av Frankrike, Schweiz och Italien drabbades mer direkt av själva skalven. Ännu värre var det i Nordafrika, där särskilt Marocko led svårt.
Att jordbävningen kunde tolkas som Guds straff påverkade också tankelivet. Präster i såväl det katolska Portugal som det lutheranska Sverige predikade att människor snabbt behövde ångra sina synder, förbättra sina liv och underkasta sig Gud.
Bland Europas upplysningsfilosofer ledde katastrofen till intensiva diskussioner om Gud, lidande och människans plats i världen. Samtidigt försökte naturforskare förklara jordbävningen med hjälp av naturliga orsaker.
Jordbävningen inträffade omkring klockan 9.40 på morgonen den 1 november, då katoliker firade allhelgonadagen. Många människor befann sig i kyrkorna, där mängder av levande ljus var tända. När hus, kyrkor och affärer började rasa samman fylldes luften av damm, och den klara morgonen blev mörk.
Många överlevande flydde mot öppna platser vid hamnen och floden, där de trodde att de var säkra. Men omkring 40 minuter efter jordbävningen nådde en tsunami Lissabon.
I de centrala delarna steg vattnet omkring sex meter, och flera vågor trängde in över de lågt liggande områdena längs floden Tejo.
De största skadorna uppstod i den lågt liggande stadsdelen Baixa i centrala Lissabon, där både skalven, bränderna och tsunamin orsakade stor förstörelse.
Under de följande fyra dagarna härjade omfattande bränder i staden. De förstörde bland annat det kungliga palatset, den nybyggda operan och många kyrkor i de centrala delarna nära floden Tejo. Därefter fortsatte mindre efterskalv att kännas under flera månader.
Antalet dödsoffer har inte med säkerhet kunnat fastställas. Tusentals människor flydde från staden som vid tiden för jordbävningen hade omkring 275 000 invånare (se karta). De samtida uppgifterna varierade kraftigt och nämnde allt från tiotusentals till hundratusentals döda. Även moderna uppskattningar skiljer sig åt. Forskare har beräknat att omkring 10 000-40 000 människor kan ha dött i Lissabon, medan det totala antalet dödsoffer i Portugal, Spanien och Marocko kan ha varit omkring 40 000-50 000.
När präster blev jordbävningsforskareEfter katastrofen lät Portugals ledning skicka ut frågor till församlingar runt om i landet. Prästerna fick bland annat beskriva hur länge marken skakade, vilka byggnader som hade förstörts och hur hav, floder, brunnar och källor hade påverkats. De fick även berätta om djur hade betett sig ovanligt före jordbävningen. Svaren blev som en enorm undersökning av katastrofen – långt innan seismografer och annan modern mätutrustning fanns. Forskare använder fortfarande dessa gamla rapporter för att försöka förstå jordbävningens styrka och verkningar. Undersökningen räknas därför som ett viktigt tidigt steg mot dagens forskning om jordbävningar.
|
S LÄS MER: Portugals historia
L LÄS MER: Jordbävningar
M LÄS MER: Jordens inre och yttre krafter
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
